
Sökresultat:
69 Uppsatser om Wetlands - Sida 3 av 5
Konstgjorda våtmarksöar : flytande reningsverk?
År 2000 godkände Sverige EUs vattendirektiv. Det innebär att vi måste arbeta för att vattnet ska ha en god kvalité och det får inte ha för höga halter av förorenade ämnen. Vid förorening kan vattnet skada människor, djur och växter. Sverige måste ständigt jobba och förbättra reningen av vårt dagvatten.
Reningen av dagvattnet och på vilket sätt det ska ske är något som ständigt kan förnyas och förbättras. Idag renas dagvatten med hjälp av dammar och våtmarker och reningen kan bli bättre med hjälp av flytande våtmarker.
Syftet med denna uppsats har varit att ta fram mer information om flytande våtmarker och att sprida denna så att intresset och kunskapen ökar och förhoppningsvis även användningen av dem så att reningen av dagvattnet kan förbättras.
Arbetet innehåller en litteraturstudie och resultat från intervjuer vilka bägge syftar att ta reda på hur en flytande våtmark fungerar, hur den är konstruerad, vilken typ av skötsel den kräver, vilka växter som fungerar bäst, hur de renar vattnet och hur man skulle kunna använda sig av dem här i Sverige.
I arbetet finns det information om när en flytande våtmark renar som bäst, vilka typer av växter som bör användas och vilka typer av stommar det finns till den flytande våtmarken.
Kan man genom kartstudier förutse häckningsframgång för ängshök (Circus pygargus) i Uppland? :
Montagu´s harrier (Circus pygargus) is a diurnal, Eurasian raptor, which migrates from its northern breeding grounds to winter in sub-Saharan Africa. In Sweden, its core breeding area is centred on the island of Öland, with a stable breeding population of approximately 40 pairs. The province of Uppland is on the northern end the distribution range, where 4-8 pairs have regularly bred since the 1980s.
In Sweden, the Montagu?s harrier is classified as an endangered (EN) species. This classification is partly due to a lack of preferred nesting habitat, such as shrub-lands or dense Wetlands with Claudium spp.
Vandring av vårlekande fisk och jämförelse av fångst mellan ryssja och strömöversiktsnät i Hammerstaån, Stockholms län
During the last two hundred years many Wetlands and streams in Sweden have been lowered to provide land for agriculture and forestry. Some of the coastal Wetlands and streams probably served as spawning sites for certain species of fish in the Baltic Sea, but the present situation is not well known. As standardized methods to monitor fish in running waters are carried out during late summer or autumn, there is a need for methods to sample spring-spawning fish in these streams.The aim of this study was to survey the lower kilometer stretch of Hammerstaån in Stockholm, to investigate the extent to which the stream is used by spring-spawning fish. Furthermore, the study aims to evaluate a new type of survey fishing gill net called strömöversiktsnät (SÖN). This was done by comparing the catch of fish by SÖN with that of fyke nets.
Vandring av vårlekande fisk och jämförelse av fångst mellan ryssja och strömöversiktsnät i Hammerstaån, Stockholms län
During the last two hundred years many Wetlands and streams in Sweden have been lowered to provide land for agriculture and forestry. Some of the coastal Wetlands and streams probably served as spawning sites for certain species of fish in the Baltic Sea, but the present situation is not well known. As standardized methods to monitor fish in running waters are carried out during late summer or autumn, there is a need for methods to sample spring-spawning fish in these streams.The aim of this study was to survey the lower kilometer stretch of Hammerstaån in Stockholm, to investigate the extent to which the stream is used by spring-spawning fish. Furthermore, the study aims to evaluate a new type of survey fishing gill net calledströmöversiktsnät (SÖN). This was done by comparing the catch of fish by SÖN with that of fyke nets.
Dagvattendammars reningseffekt : påverkande faktorer och metodik för statistisk modellering
Storm water is defined as runoff from precipitation such as rain or snow. It is collected in sewage disposal systems and since it mainly originates from urban areas it can contain high levels of heavy metals, nutrients and oil etc. Polluted storm water is currently treated by different methods such as wet ponds, constructed Wetlands and filter strips. This study investigates these methods, which in earlier studies have shown to give varying results regarding their treatment efficiency.This thesis has been written on commission of SWECO VIAK and was aimed at studying those parameters that may affect the treatment efficiency of nutrients and heavy metals in storm water treatment facilities (STF:s). Through literature studies the dominating treatment processes in ponds and Wetlands were examined.
Skäran i bäcken - En lösfyndsstudie om möjliga senneolitiska offerynd på ön Hven
This paper examines the possibility of identifying votive offerings among a collection of stray finds in a Late neolithic material from one farm land on the island Hven.First, I identify the Late neolithic artefacts in a collection of stray finds and make a register as well as take photographes of the artefacts. Then I compare these stray finds with material from hoards found in Scania to analyz if any similarities arise regarding length, fragmentation and patina. Additionally, I use maps to identify Wetlands and a field survey to help identify and discover important areas connected to votive offerings. There is a strong possibility that the stray finds collection contains some votive offerings because similarities can be found between the lengths of the stray finds and the materials from the hoards..
Dygnsvariation av metanemission från en anlagd våtmark
The aim of the study was to investigate if methane emission in a constructed wetland changed in a diurnal pattern correlating to temperature, humidity or light conditions. The gas measurements were carried out with a static chamber technique. The wetland (in Nykvarn outside of Linköping, Sweden) takes care of wastewater to reduce the nitrogen loads. Measurements were carried out at three different occasions in the summer of 1998 on two sites in the wetland. One site was close to the inflow, inhabited by Lemnaceae, and another site was located further downstream inhabited by the emergent macrophyte Typha latifolia.
Projektering av vindkraftspark i Juddhult, Småland
The aim with this study was to collect fundamental information, and to plan, a windpower farm in Juddhult , Småland in southern Sweden. The goal is to collect the bestavailable projecting planning support. The pieces of this projecting planning supportthat will be presented is; Environmental Consequence Description (MKB), productioncalculations, comparisons between different plant types, economic calculations, evaluatethe economy and give some farm design suggestions. The imagined wind farm will belocated in forest environment and which may cause a number of new problems. Specialinterest that will be affected, where special consideration because of the forestenvironmental is requested is, hunting, Wetlands, ancient monuments and windturbulence.
Ett vattendrags väg genom tid och landskap : Höje å
Water is a vital element and also enriches the experience of landscapes. It is naturally in constant movement and change but also exposed to the hands of man. In this paper two stretches of water is described through landscape and time in correlation between development and the experience of the watercourse Höje-å in the rural parts of southern Sweden. The intention is to investigate how Höje-å has changed over time and also how it is experienced in the surrounding landscape. With the help of literary studies the history of Höje-å have been described and through the course of field-studies the experience of two different areas along the watercourse.The biggest changes of Höje-å and its surrounding area have taken part during the last two centuries.
Batch flow behandling och kontinuerligt flöde av lakvatten i en rotzonsanläggning : En jämförande studie i pilotskala
This report deals with the performance of a batch flow treatment of landfillleachate compared with a continuous flow system. The parameters in focus were total Kjeldahl nitrogen (TKN), BOD5 and COD. The pilot-scale experiment used eight barrels with a volume of 150 liters. Each barrel was constructed differently concerning its flow, its bed material grain size and its presence of plants or not. Four of the barrels worked in batch mode, thus four in continuous flow mode.
Förutsättningar för återintroduktion av stora gräsätare i Sverige
Biodiversity is under threat in Sweden and many species are on the brink of extinction. This is mainly due to the large-scale drainage projects during the 19th and 20th century and the increasingly intensive land use in agriculture and forestry. The intensive land use with sharply defined boundaries between the production units has in many cases led to either overgrazing or overgrowing. As a result many species have been pushed back to "leftover" habitats like shooting ranges, power line corridors, roadsides, dumps, embankments and other similar areas. Therefore the question has been raised, wether or not it is needed to re-introduce large herbivores into the wild in order to maintain the biodiversity that is related to the extensive land use.This study has been conducted as a literature review and will focus on the European bison?s (Bison bonasus) impact on other species and biodiversity; conditions for reintroducing large herbivores in Sweden are also discussed.Free roaming populations of large herbivores have a positive impact on plants, insects and many other groups of organisms.
Beror förekomsten av sjöfågel i anlagda våtmarker på våtmarkens ålder och area?
Av naturvårdsskäl är det viktigt att förstå vilken betydelse area och ålder på anlagda våtmarker har för artsammansättningen av sjöfåglar. I Linköpings kommun har man sedan 2004 anlagt ett flertal våtmarker och dessa har lockat bland annat den rödlistade arten svarthakedopping, Podiceps auritus, i stor mängd. Våtmarker är viktiga för fågellivet av många olika anledningar. Bland annat kan fåglarna söka skydd mot predatorer, häcka där eller rasta på sin väg mot häckningsplatser. Tidigare studier har bland annat visat att det finns fler fåglar i större våtmarker och att våtmarkens ålder spelar roll för vilka fågelarter som går att finna där.
Utveckling av en metodik för att med hjälp av lagerföljdsdata och geografiska informationssystem (GIS) modellera och rekonstruera våtmarker i Skåne
Syftet med detta arbete är att, med hjälp av GIS och lagerföljdsdata, utforma en metodik för modellering och förståelse av våtmarker och deras utbredning. Metodiken ska, med hjälp av GIS, underlätta och förbereda för en mera automatiserad analys av lagerföljdsdata. Detta involverar flera steg: (1) Strukturering och urval av relevanta data utifrån en stor mängd geografisk och geologisk information; (2) framtagning av åldersmodeller utifrån daterade borrkärnor för beräkning av tillväxthastighet hos olika jordarter; (3) Utveckling och implementering av ett datorprogram för beräkning av våtmarksnivå vid olika tidssteg. Beräkningen skall baseras på de, utifrån åldersmodellerna, beräknade tillväxthastigheterna för jordarter i olika borrkärnor; (4) Interpolation av framräknade höjdvärden till kontinuerliga ytor där förändring av våtmarkernas area och volym vid olika tidpunkter kan bestämmas. I denna studie beräknades utbredningen för två våtmarker vid tiderna 0, 1000, 2000 och 6000 år sedan.
Påverkan av Asellus aquaticus (sötvattensgråsugga) på resuspension av partiklar i våtmarker
Anlagda våtmarker i avrinningsområden från jordbruksmarker mottar ofta vatten med höga halter av partikelbunden fosfor. Den viktigaste processen för avskiljning av inkommande partikelbunden fosfor är sedimentation. Resuspension är en process som motverkar netto-sedimentationen av partiklar och kan således minska våtmarkers förmåga att hålla kvar fosfor. Syftet med den här studien var att undersöka om A. aquaticus påverkar resuspensionen av partiklar, och om större tätheter av A.
Påverkan av Asellus aquaticus (sötvattensgråsugga) på resuspension av partiklar i våtmarker
Fosfor (P) är ofta det begränsande ämnet i akvatiska system och kan i höga mängder bidra till övergödning i sjöar och hav. För att minska tillförseln av partikelbunden fosfor som läcker från jordbruksmark kan våtmarker anläggas i avrinningsområdet. För en effektiv avskiljning är det viktigt att partiklar sedimenterar i våtmarken och stannar i sedimentet. Studier har visat att vissa karpfiskar och märlkräftor genom bioturbation kan orsaka resuspension av partiklar, samt att effekten ökar med ökad täthet. Syftet med denna studie var att undersöka om även makroevertebraten Asellus aquaticus (sötvattensgråsugga) kan orsaka resuspension av partiklar.