Sätten att titta på TV-serier har utökats de senaste åren i och med Internets allt mer centrala rolli vår mediekonsumtion. Sverige har gått ifrån att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vår studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför själva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som består av de två delarna peritextoch epitext. Dock är det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnsså många olika TV-serier och TV-kanaler är det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmängden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den är innan den faktiskt börjat sändas.Vi har använt oss av tre olika metoder för att kunna besvara våra två frågeställningar som rörvilka epitexter TV-kanaler använder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.

Att lyckas med att locka användare till en webbplats är en sak enligt Nielsen (2001), men att få besökarna att återkomma gång på gång är en annan. Det gäller att webbplatsens utformning är sådan att besökaren kan utföra sina uppgifter och nå sina mål på ett enkelt sätt. Det är detta som är grunden för användbarhet. Genom att göra en undersökning på en Internetbanks webbplats har vi visat på vilka användbarhetsproblem som kan uppstå. Vi har även undersökt om användarna av en webbplats med privat och känslig information har särskilda krav på användbarhet.

Sätten att titta på TV-serier har utökats de senaste åren i och med Internets allt mer centrala rolli vår mediekonsumtion. Sverige har gått ifrån att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vår studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför själva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som består av de två delarna peritextoch epitext. Dock är det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnsså många olika TV-serier och TV-kanaler är det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmängden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den är innan den faktiskt börjat sändas.Vi har använt oss av tre olika metoder för att kunna besvara våra två frågeställningar som rörvilka epitexter TV-kanaler använder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.

Elever på gymnasiet har ibland problem att förstå abstrakta fysikaliska fenomen. Visuella hjälpmedel skulle underlätta förståelsen. Det finns också ett behov av interaktiva Webbplatser eller program som testar elevernas kunskap. Jag har gjort en webbplats <belfrage.info.se> som en utvald testgrupp, representativ för målgruppen, fått testa. Gruppen har också fått föreslå förbättringar.

Sätten att titta på TV-serier har utökats de senaste åren i och med Internets allt mer centrala rolli vår mediekonsumtion. Sverige har gått ifrån att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vår studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför själva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som består av de två delarna peritextoch epitext. Dock är det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnsså många olika TV-serier och TV-kanaler är det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmängden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den är innan den faktiskt börjat sändas.Vi har använt oss av tre olika metoder för att kunna besvara våra två frågeställningar som rörvilka epitexter TV-kanaler använder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.

SammanfattningPressmeddelanden är en vital del av PR-arbetet och pressmeddelanden blir ofta publicerade som nyhetsartiklar i tidningar och på webben. Denna fallstudie riktar in sig på Telias pressmeddelanden och vad som händer med dessa.Syftet med den här fallstudien är att undersöka vad som karaktäriserar pressmeddelanden från Telia som får medieutrymme. Vidare avses att teoretiskt pröva generella mönster hos pressmeddelanden från Telia som blir publicerade i olika medier. Denna prövning utgår från teorierna om information subsidies och nyhetsvärdering och diskuteras i en kontext baserad på Castells teori om nätverkssamhället. En jämförelse av digitala och analoga mediers tendens att publicera PR-genererat material från Telia avses också att göras i studien.Studiens teoretiskt förankrade forskningsfrågor är följande:Vilka ämnen (i pressmeddelanden) blir till nyhetsartiklar?Vilka medier kopierar innehåll direkt från pressmeddelanden?Påverkar källans prominens pressmeddelandets chanser till publicering?Tenderar pressmeddelanden med lokal vinkling att generera fler artiklar än pressmeddelanden utan?Teoretiskt ramverk för denna studie är Castells teori om nätverkssamhället, Gandys teori om information subsidies vidareutvecklad av Turk och Galtung och Ruges teori om nyhetsvärde.

Målet med denna uppsats är att ge en översikt av realtidswebb och dess möjligheter från ett tekniskt perspektiv. Nya metoder har tillkommit de senaste åren för att förbättra Webbplatsers interaktivitet men sällan kan något nytt introduceras utan att problem uppstår. Vi går igenom vad nya metoder har för användningsområde, vilka problem de löser men även deras brister. Som undersökningsmetod skapade vi en webbapplikation med Meteor, ett JavaScript-ramverk som använder nya webbtekniker för att utveckla realtidsbaserade webbapplikationer. Undersökningen visade att moderna tekniker är effektiva för att utveckla realtidsbaserade Webbplatser.

SammanfattningI organisationers kommunikation är massmedier en av flera viktiga kanaler för att nå ut till människor. En organisations image, den bild som människor skapar sig av en organisation, kommer i många fall från medierna. Men att få tillgång till publicitet i medierna är inte självklart. Det finns en intressemotsättning mellan mediernas kritiska granskande funktion och organisationers strävan att ge en positiv bild av sig själva. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka mediebilderna av två organisationer, Mittuniversitetet och Scan AB, och ta reda på i vilken grad de själva, genom pressmeddelanden påverkat vad som skrivs om dem.

Målet med denna uppsats är att ge en översikt av realtidswebb och dess möjligheter från ett tekniskt perspektiv. Nya metoder har tillkommit de senaste åren för att förbättra Webbplatsers interaktivitet men sällan kan något nytt introduceras utan att problem uppstår. Vi går igenom vad nya metoder har för användningsområde, vilka problem de löser men även deras brister. Som undersökningsmetod skapade vi en webbapplikation med Meteor, ett JavaScript-ramverk som använder nya webbtekniker för att utveckla realtidsbaserade webbapplikationer. Undersökningen visade att moderna tekniker är effektiva för att utveckla realtidsbaserade Webbplatser.

The aim with this thesis is to investigate two different methods used to test usability on web-sites to determine the advantages and disadvantages of two methods and compare the results. The two selected methods are the think aloud method and asynchronous remote method. Re-mote usability testing has existed for more than ten years but the possibilities with this meth-od needs to be explored more.To achieve the purpose of this thesis a case study was conducted on an e-commerce site and for the online remote usability testing software was used.The results of this study show that think aloud usability testing encounter more issues with the website than the remote usability testing..

Sedan slutet på 1990-talet brukar begreppet 24-timmarsmyndigheten användas för att beteckna visionen och arbetet kring att modernisera den svenska förvaltningen. Mycket handlar om att införa elektroniska tjänster i syfte att möta medborgarnas krav och förväntningar på samhällsservice. I mötet mellan visioner och operativt arbete formas lösningar som syftar till att underlätta både samspelet med medborgarna och förvaltningens interna arbete. I den här studien ligger fokus på en e-tjänst som på den offentliga sektorns Webbplatser ofta kallas för medborgarassistent. Det är en form av informationssystem som börjar synas på kommuners och myndigheters Webbplatser för att i 24-timmarsvisionens anda hjälpa medborgare att hitta information och få svar på sina frågor.Genom en instrumentell fallstudie kring utveckling och mplementering av en medborgarassistent på Enköpings kommuns webbplats belyser studien hur den svenska förvaltningens gemensamma visioner om 24-timmarsmyndigheten slår igenom i kommunens strategiska och operativa informationsarbete.

Museerna har genom åren långsamt utvecklats mot öppnare institutioner, vilket under de senaste decennierna har visat sig bland annat som en strävan efter dialog med museets publik. Denna utveckling har likheter med hur internet under de senaste åren blivit allt mer inriktat på deltagande och sociala aspekter, ofta kallat webb 2.0.Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska länsmuseer och centralmuseer använder webben för att inbjuda till dialog med sina virtuella besökare. Uppsatsen tar också upp vad denna typ av webbarbete kan ha för konsekvenser, och hur museerna skulle kunna uppnå en högre grad av interaktion på internet. De svenska läns- och centralmuseernas Webbplatser har analyserats ur en genomsnittlig användares perspektiv. De aspekter som tas upp är huruvida texten eller funktionerna på Webbplatserna uppmuntrar till kontakt, interaktion eller dialog med museet.

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

Sätten att titta på TV-serier har utökats de senaste åren i och med Internets allt mer centrala rolli vår mediekonsumtion. Sverige har gått ifrån att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vår studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför själva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som består av de två delarna peritextoch epitext. Dock är det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnsså många olika TV-serier och TV-kanaler är det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmängden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den är innan den faktiskt börjat sändas.Vi har använt oss av tre olika metoder för att kunna besvara våra två frågeställningar som rörvilka epitexter TV-kanaler använder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.

Advertising in responsive websites is a quite new phenomenon and has therefore, previously not been a target for any mayor research. Todays society, where new technological innovations persistantly supersede others must be seen as a possible changer for how companies advertise to this society. This paper sheds light on many of the difficulties connected with advertising for responsive websites, but also possibilities and advices for the future. Through a litterature review and a focus group with respondents from a large communication agency in Umea?, insights, implications, solutions and thoughts both connected to specific websites but also around advertising for the future as a whole is presented.