I det hÀr examensarbetet har jag undersökt vilka aspekter som behöver beaktas vid utformandetav en webbplats med responsiv design samt se hur anvÀndandet förÀndras utifrÄn de nyakontexter som den responsiva designen medför. Jag försöker besvara detta genom att sjÀlv tafram den responsiva utseendet för en publikationsdatabas pÄ Skolverkets webbplats. Projektetkan delas upp i tvÄ huvudsakliga delar. Under den första delen har jag undersökt anvÀndandetav publikationsdatabasen genom att analysera data frÄn Google Analytics samt genomföraintervjuer och utvÀrdering av desktopgrÀnssnittet tillsammans med anvÀndare. Den andra delenfokuserade pÄ att testa de responsiva designen i praktiken genom ett iterativt designarbete, dÀranvÀndarnas feedback samlades in via anvÀndbarhetstest av skisserna och prototyperna.Resultatet frÄn studien visade att övergÄngen till en responsiv design innebÀr att fokus mÄsteskiftas frÄn att enbart förbÀttra anvÀndarupplevelsen i respektive enhet till att se den responsivadesignen för de olika grÀnssnitten som ett gemensamt anvÀndande.

Den hÀr rapporten förklarar tillvÀgagÄngssÀttet för framtagningen utav en responsiv design till webbplatsen Projects & Staff, en webbplats som tidigare hade en fixed design. Projektet bestÄr utav tvÄ leveranser, hi-fi prototyper skapade i Adobe Illustrator och Adobe Photoshop samt en fÀrdig mobilversion utav webbplatsen, utvecklad med CSS3. Under projektets gÄng har jag designat för anvÀndarupplevelse och anvÀndbarhet, tvÄ omrÄden som Àr viktiga inom responsiv webbdesign. Jag har utfört en förstudie i form av en webbplatsanalys, gjort en PACT-analys samt anvÀndarintervjuer. Detta för att definiera behoven som fanns för en responsiv design, samt att fÄ en tydlig bild av anvÀndare och deras vanor.

This paper accounts for the work with a website for a company whose real name will not be disclosed in the text of this paper. Instead, they have been assigned the fictitious name Larmbolaget, which can be translated as ?The Alarm Company?.During our work with Larmbolaget?s website, we consulted a selection of accessibility guidelines from the Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0, developed by a working group within the World Wide Web Consortium, as well as a number of design principles and heuristics outlined in this paper. We also conducted several usability tests on users from our intended target group. All the measures taken were an effort to ensure that Larmbolaget?s website be as accessible and usable as possible.Our conclusion is that the resulting website does comply with the accessibility guidelines and design principles described in this paper, and thus we consider it to be accessible and usable to a wide range of users, including those with disabilities..

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur hög anvĂ€ndbarhet kan uppnĂ„s pĂ„ Örebro universitets webbplats avseende delen samverkan sĂ„ att ett bra samarbete mellan Örebro universitet och omvĂ€rlden kan upprĂ€tthĂ„llas.För att definiera anvĂ€ndbarhetsbegreppet har vi utgĂ„tt frĂ„n ISO-standarden ISO 924 som berör riktlinjer för anvĂ€ndbarhet. Som underlag för studien har vi anvĂ€nt oss av empiriska studier iform av anvĂ€ndningstester och intervjuer med Örebro universitets externa intressenter, framför allt i nĂ€rregionen.Resultat visar att hög anvĂ€ndbarhet, vad gĂ€ller Ă€ndamĂ„lsenlighet, effektivitet och tillfredstĂ€llelse, uppnĂ„s genom att utarbeta ett grĂ€nssnitt och en terminologi som Ă€r anpassad för den specifika mĂ„lgruppen av anvĂ€ndare. I Samverkanskansliets fall görs detta genom att göra grĂ€nssnittet mer lĂ€ttsamt genom mer fĂ€rg och interaktion, anvĂ€nda ett sprĂ„k som avspeglar anvĂ€ndaren och vara mycket mer tydliga med syftet med webbplatsen och Samverkan..

Webben Àr idag en viktig kommunikationskanal, men för att kommunikationen skall fungera effektivt krÀvs kunskap om anvÀndarna ? Vilka Àr de man kommunicerar med? Vad har de för kunskaper, förvÀntningar och behov? Stora webbplatser innehÄller mycket information och denna information mÄste struktureras för att folk enkelt skall kunna hitta den information de söker. Region SkÄne lanserade Är 2005 VÄrdgivarwebben. En webbplats med syfte att förse alla vÄrdgivare i regionen med gemensam hÀlso- och sjukvÄrdsrelaterad information. Webbplatsen innehÄller ett rikt och varierat informationsmaterial.

I det hÀr examensarbetet har jag undersökt vilka aspekter som behöver beaktas vid utformandetav en webbplats med responsiv design samt se hur anvÀndandet förÀndras utifrÄn de nyakontexter som den responsiva designen medför. Jag försöker besvara detta genom att sjÀlv tafram den responsiva utseendet för en publikationsdatabas pÄ Skolverkets webbplats. Projektetkan delas upp i tvÄ huvudsakliga delar. Under den första delen har jag undersökt anvÀndandetav publikationsdatabasen genom att analysera data frÄn Google Analytics samt genomföraintervjuer och utvÀrdering av desktopgrÀnssnittet tillsammans med anvÀndare. Den andra delenfokuserade pÄ att testa de responsiva designen i praktiken genom ett iterativt designarbete, dÀranvÀndarnas feedback samlades in via anvÀndbarhetstest av skisserna och prototyperna.Resultatet frÄn studien visade att övergÄngen till en responsiv design innebÀr att fokus mÄsteskiftas frÄn att enbart förbÀttra anvÀndarupplevelsen i respektive enhet till att se den responsivadesignen för de olika grÀnssnitten som ett gemensamt anvÀndande.

Sveriges LÀnsstyrelser har fÄtt i uppdrag av regeringen att samordna sina webbplatser. Dessa ska vara utformade med hÀnsyn till medborgarnas behov och förutsÀttningar vilket innebÀr att de mÄste vara tillgÀngliga, tekniskt funktionella samt anvÀndaranpassade. Mitt uppdrag har varit ge LÀnsstyrelsen i VÀsterbotten kunskap om vem deras webbplatsbesökare Àr, vad besökarna tycker om webbplatsens utformning och innehÄll samt ta reda pÄ vad som besökarna Àr mest nöjda med pÄ webbplatsen. Resultatet av utvÀrderingen kommer att anvÀndas i diskussionen med de övriga LÀnsstyrelserna nÀr de ska enas om de nya webbplatsernas gemensamma innehÄll och struktur.Undersökning genomfördes i form av en webbenkÀt pÄ VÀsterbottens LÀnsstyrelses webbplats. EnkÀten har besvarat frÄgorna om vem som besöker denna webbplats och vad de tyckte om den.

Det har blivit allt vanligare att vi idag anvÀnder vÄra mobila enheter till att besöka webben. I detta examensarbete undersöks vilka centrala designprinciper en designer bör efterstrÀva nÀr avsikten Àr att förenkla anvÀndningen av en webbplats i en statisk och en rörlig situation via den mobila enheten. Examensarbetet innefattar en litteraturgenomgÄng, observationsintervjuer vid tvÄ tillfÀllen och en prototyputveckling. Det första intervjutillfÀllet identifierade de grundlÀggande designprinciperna som sedan stod till grund för prototypen. Det andra intervjutillfÀllet genomfördes mot prototypen med samma individer.

Det fanns tider dÄ en webbplats lockade till sig anvÀndare oavsett hur dÄligt den fungerade eller hur dÄligt den sÄg ut. Tekniken var ny och anvÀndarna struntade i hur webbplatsen sÄg ut. Idag Àr allting annorlunda, företagens webbplats Àr ofta deras ansikte utÄt. Det första som en potentiell kund kommer kontakt med nÀr de söker efter information om olika tjÀnster och produkter Àr det pÄ företagens webbplats. Och faktum Àr, i dagens nÀringsliv, vill alla företag visa det bÀsta ansikte för allmÀnheten.

Syfte ? Ta reda pÄ hur man utformar en receptsida i avseende pÄ design och anpassning för mobila enheter samt hur mycket detta pÄverkar den dagliga datatrafiken pÄ webbplatsen.Metod ? Litteratursökning, kvantitativ webbenkÀt, webbaserad intervju samt mÀtning och jÀmförelse av datatrafik pÄ webbplatsen.Resultat ? Navigation (struktur) pÄ en webbplats Àr enligt mÄnga den viktigaste delen av webbplatsens innehÄll. Navigationen ska Àven följa med i en mobilanpassning ? för att anvÀndaren ska kunna kÀnna igen sig pÄ webbplatsen ska bÄde strukturen och designen vara konsekvent.Smartphones Àr framtidens datorer, vi blir bara fler och fler som surfar via mobila enheter. Ska en webbplats hÄllas modern och kunna konkurrera med liknande sidor sÄ mÄste den vara mobilanpassad.

AnvÀndningen av strömmande media ökar explosionsartat och Àr nÀra knu- tet till utbyggnaden av bredband. Intresset för direktuppspelande video bland kommuner, stat och landsting har ökat pÄ senare Är. I dag sÀnder bl.a. Region SkÄne, Uddevalla-, Sigtuna- och BollnÀs kommun direktupp- spelande video frÄn sina kommunfullmÀktige.Den hÀr rapporten handlar om UmeÄ kommuns förutsÀttningar att sÀnda direktuppspelande video frÄn sin webbplats. Min uppgift blev att undersöka vilka krav kan stÀllas pÄ en myndighet som sÀnder video bÄde nÀr det gÀller teknik och tillgÀnglighet.En fördjupning om multicasting görs, dÄ det Àr en teknik för att drastiskt minska behovet av bandbredd för direktsÀnd video.

Funktionen Mina sidor ger medborgaren möjligheten att se och utrÀtta personliga Àrenden pÄ GÀvle kommuns webbplats. Funktionen anvÀnds idag i vÀldigt liten omfattning och GÀvle kommun behöver svar pÄ hur Mina sidor ska se ut och fungera i framtiden, om den överhuvudtaget Àr nödvÀndig. I den hÀr studien har information om detta Àmne samlats in med flera olika metoder. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie som skapade en teoretisk bakgrund för kommande resultat. Sedan studerades GÀvle kommuns webbplats, vilket gav en grundförstÄelse för nulÀget och belyste en hel del problem.

MedView-projektet, som startades 1995, Àr en av mÄnga organisationer som söker webbasera sin information. Projektet Àr ett tvÀrvetenskapligt samarbete mellan disciplinerna oral medicin och datavetenskap och inom projektet har en samling av applikationer tagits fram som kan lagra samt presentera data. Den insamlade informationen sparas i en filbaserad kunskapsbas.Tanken Àr nu, vilket angavs i projektets anslagsansökan till Vinnova 2003, att webbasera denna kunskapsbas sÄ att kliniker inom oral medicin samt andra intresserade inom omrÄdet skall ha tillgÄng till informationen. Detta arbete behandlar framtagandet av en central webbplats med ett tillhörande behörighetssystem.I detta arbete visas att UNIX behörighetsmodell kan anvÀndas som utgÄngspunkt för att skapa ett webbaserat behörighetssystem samt att de krav som identifierats kan implementeras tillsammans med behörighetssystemet i en central webbplats för MedView.

Detta examensarbete har haft till syfte att ÄskÄdliggöra eventuella skillnader och/eller likheter i den upplevda anvÀndbarheten vid anvÀndandet av en webbplats skapad via mobile first design och desktop first design. MÄlsÀttningen med examensarbetet har varit att ta fram en hifi-prototyp, skapad utifrÄn mobile first design, som visualiserade ett designförslag för flygfotoföretaget HimlaFotos startsida. JÀmförelsen har utgÄtt ifrÄn en egendefinierad version av begreppet anvÀndbarhet baserad pÄ ISO:s definition, dÀr anvÀndbarhet bestÄr av tre faktorer; kraftfullhet, effektivitet och tillfredstÀllelse. För att samla in data om den upplevda anvÀndbarheten har anvÀndartester genomförts. Flera likheter har identifierats gÀllande anvÀndbarhetsmÄtten kraftfullhet och effektivitet, medan skillnader har funnits vid mÄttet för tillfredstÀllelse.

Den ökade tillgÄngen till internet i svenska hem betyder att vem som helst har tillgÄng till olika typer av information. Samtidigt ökar omsÀttningen hos den svenska detaljhandeln, bÄde i butiker och för den svenska e-handeln. DÀrför stÀlls det högre krav pÄ webbtexter, sÄ att alla kan förstÄ dem.Den hÀr studien handlar om hur webbtexter, i form av artiklar, bör skrivas pÄ Elgigantens svenska webbplats. PÄ uppdrag Ät Elgiganten har det befintliga materialet analyserats för att ge feedback pÄ vad som Àr positivt och negativt. Det ska leda fram till vad som kan förbÀttras för att skapa effektiva och funktionella webbtexter som riktar sig till en bred mÄlgrupp.Begrepp hÀmtade frÄn informationsdesign, klarsprÄk och anvÀndbarhet pÄ webben ligger till grund för de kvalitativa metoder som har anvÀnts i den hÀr studien.