I min uppsats har jag undersökt Kerstin Söderholms diktsamling Ord i natten, dels kontextuellt och dels ur ett queerperspektiv. Söderholms lyrik kan utan problem placeras in en modernistisk kontext. De modernistiska uttrycken är i sig intressanta att granska ur ett queerperspektiv. Den genomgående gemenskapsproblematiken yttrar sig på ambivalenta vis i Ord i natten. Tillstånd av närhet förankras i en materiell diktvärld, medan avstånd från gemenskapen kan kopplas till ett transcenderande tillstånd.

Denna uppsats undersöker dekadensens betydelse för Klas Östergrens generationsroman Gentlemen (1980). Syftet är dels att uppmärksamma ett hittills förbisett författarskap, dels att applicera en teori som kan belysa Gentlemen. Frågeställningen utgår därmed ifrån hur dekadensen återspeglas i romanens huvudkaraktärsskildringar, samhällsstämningar och form.Uppsatsens dekadensdefinition grundar sig i Paul Bourgets Théorie de la decadence (1883), där han skildrar samhällets, individens och språkets förfall. Utifrån dessa tankar antar jag en bred dekadensdefinition som fokuserar människans ambivalens inför att leva i en värdemässigt förfallen värld. Dekadensteorin är därmed utgångspunkten för analysen där jag genom närläsning urskiljer framträdande dekadenta drag.Framförallt betydande är den s.k.

This essay presents a comparative analysis of five Swedish translations of three Russian poems: The twelve (??????????) written by Alexander Blok, Requiem (???????) written by Anna Akhmatova and End song (????? ?????) written by Marina Tsvetayeva. The introductory readings of the Swedish translations texts are combined with a parallel reading of the Russian original. In addition to the primary literature I execute readings of secondary literature concerning the Russian, modernistic context, the poets? biographies and the translator?s commentaries concerning the working process of translation.

I denna uppsats använder jag Johannes Anyurus diktsamling Städerna inuti Hall, i en sociologisk diskussion kring samtiden. Min teoretiska utgångspunkt ligger i Anthony Giddens texter kring det senmoderna samhället.  Med syftet att se hur Giddens och Anyurus resonemang kring samtidsindividen skiljer sig åt, samt att utreda om, och hur, sociologin kan lära av poesin, ställer jag frågan: Hur kan senmoderniteten , så som Giddens diskuterar den, spåras i Anyurus Städerna inuti Hall? För att besvara min fråga definierar jag först vad Giddens menar att senmoderniteten innebär, för att sedan visa på några specifika sätt som han menar att senmoderniteten påverkar individen. Därefter skapar jag ett verktyg för att söka senmoderniteten, så som Giddens beskriver den, i poesin.  Jag finner på en strukturell nivå att det finns stora likheter mellan de två, men på individnivå diskuterar Anyuru och Giddens skilda samhällen. Dess perspektiv och världssyn skiljer sig på flera punkter betänkligt.

Det här är en vetenskapsteoretisk uppsats med problemformuleringen hur kan vi förstå nytänkande, mänskligt resonerande och vetenskaplig utveckling ur ett retorikvetenskapligt perspektiv? Arbetet sker utifrån temat det nya, som i ny förståelse av tillvaron. Jag motiverar retorikens relevans i uppsatsen genom att definiera retoriken som en lära om och förmågan att förstå tillvaron. Retorikvetenskapens plats och relevans för problemformuleringen tydliggörs genom att visa hur retoriken kan förstås i relation till några kända och betydelsefulla fysiska teorier och tankar från Einstein och Galileo. Jag inleder min studie med Gärdenfors kognitionsforskning och Castoriadis förståelse av skapandet av nya idéer.

This Master?s thesis explores three contemporary Swedish poets? ? Lars Mikael Raattamaa, Anna Hallberg and Johan Jönson ? understanding of their work as a political activity. By using Jonathan Culler?s theory on literary competence and literary conventions as a theoretical tool for an idea analysis, the three poets' arguments for or against certain literary techniques, and their ideas about readers and reading, are explored and discussed. In what ways are established literary methods questioned by the three poets? In what ways are established theories on readers and reading questioned? In what way can their poetic work be regarded as political? As a background, the debate about poetry in Swedish newspapers and literary magazines is presented, as well as the common focus on readers and reading in social sciences and in humanities and arts.

Abstract of How to dress a cloud in trousers? ? A comparative analysis of Swedish translations of Vladimir Majakovskij?s poetryIn this essay I present a comparative analysis of Swedish translations of Vladimir Majakovskij?s poems ??????? ? ??????? and ??? ???? ??????.[1]My ambition is to analyze and understand methods of translation and reasons of devices in transforming Majakovskij?s poetry into a Swedish language and context. On the basis of my theoretic perspectives (which contain fundamental problems of translation, the development of the subject ?translation? and English translations of Russian texts) I methodically execute a parallel reading of the original poems, literature concerning Majakovskij as a poet and selected, biographic literature with a concentration on the works of the Swedish translator and scientist Bengt Jangfeldt.[2]The chapters of my analysis was formed during my methodic reading of theoretic and biographic literature and creates a frame for my results: the analyze of three different kinds of transforming the Russian rhymes into Swedish, the way of translators actualizing and making poems more understandable by placing it in a different context by changing names/national clichés, the effect of using hard or vulgarized language and the inevitable transformation from Russian to Swedish when translators are showing underlying meanings in the strophes by using more poetic language, a discussion of errors in translation, implicit difficulties in Russian use of certain words and the ideology of Majakovskij?s poetry and the Swedish publication/relationship to the authorship.[1]?A cloud in trousers? and ?At the top of my voice?[2]An interview with a Russian-speaking reader is also executed for another perspective of the Russian language.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrån teorierna zookritik och ekokritik. Analysen ämnar visa hur naturen framställs och hur den påverkar romanens karaktärer samt analysera hur det hierarkiska förhållandet mellan människa och natur artar sig i romanen. Analysen utgår även ifrån de filosofiska och teologiska tankegångar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhället. Uppsatsens analys bygger på ett närläsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras är första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres häxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Denna uppsats undersöker hur tematiken i Nils Ferlins lyrik gestaltas i samtliga diktsamlingar utifrån några valda teman. Först undersöks dödstematiken som på grund av sitt omfång delas in i två kapitel, ett där döden ses som en räddare undan livsångest och ett där döden skildras som skrämmande. Vidare undersöks den religiösa kontext som är förknippad med dödstematiken. Därefter behandlas kärleksmotivet och tematiken kring detta. Slutligen undersöks dikterna där samtiden skildras utifrån Ferlins syn på människan och sin samtid.Till undersökningen används ett biografiskt material för berika analysen.

The aim of this study is to describe how nature is portrayed in swedish poet and critic Aase Berg?s two earliest poetry collections, Hos rådjur (1997) and Mörk materia (1999), and how it relates to notions of humanity, culture and civilisation. The concept of ?nature? is problematized in a short survey of how it has been used by and critizised in ecocritical literary theory, which is used as the main theoretical framework for this survey, with an emphasis on selected theoretical concepts by Donna Haraway. As a methodological starting point, ?nature? is tentatively defined as ?that which does not let itself be subsumed under the human, culture or civilisation?, and this definition is contrasted with how the concepts are handled in the texts.The investigation shows that the relationship of nature to the human is a fundamental theme that provides a structure for both poetry collections.

Denna studie är ett kvalitetssäkringsprojekt inom BUP och syftet med studien är att undersöka och få fördjupad kunskap om tonårsflickors upplevelser av att ha gått i uttryckande konstterapibehandling i grupp. Uttryckande konstterapi är en psykoterapimetod, som förutom det verbala språket använder sig av olika konstnärliga icke-verbala språk såsom bild, musik, dans/rörelse, samt poesi, psykodrama och saga/myt i behandlingsprocessen. Metoden finns inom Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) inom Landstinget i Värmland (LiV).   Deltagare i studien är tonårsflickor mellan 15 och 19 år, som deltagit i uttryckande konstterapi i grupp inom BUP. De tillfrågades om det varit hjälpsamt och i så fall vad var det som var hjälpsamt? Åtta forskningsintervjuer med öppna frågor har genomförts och materialet har sedan bearbetats utifrån Tematisk analys. Resultatet som framkom ur intervjustudien visar på att behandlingen har haft positiva effekter både på kort och lång sikt.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares uppfattningar kring bedömning i dans; vad de ser som möjligheter och svårigheter. Tre kvalitativa intervjuer genomfördes och analyserades genom en fenomenografisk teoriansats.I resultatet framgår att lärarna försöker integrera två olika synsätt; det ena representerar den professionella dansvärlden där fokus ligger på känsla, intuition och produkten (föreställningen). Den andra representerar den skolastiska världen, där konkreta och sakliga betygskriterier tillsammans med processen (utvecklingen) är prioriterat. Lärarna visar alla prov på frustration över betygskriterierna, speciellt då de ska beskriva olika kvaliteter inom dansen. Dessa anses svåröversatta, och de kräver dessutom en gradering, där det klart framgår vad som skiljer olika betyg emellan.

Denna uppsats undersöker dekadensens betydelse för Klas Östergrens generationsroman Gentlemen (1980). Syftet är dels att uppmärksamma ett hittills förbisett författarskap, dels att applicera en teori som kan belysa Gentlemen. Frågeställningen utgår därmed ifrån hur dekadensen återspeglas i romanens huvudkaraktärsskildringar, samhällsstämningar och form.Uppsatsens dekadensdefinition grundar sig i Paul Bourgets Théorie de la decadence (1883), där han skildrar samhällets, individens och språkets förfall. Utifrån dessa tankar antar jag en bred dekadensdefinition som fokuserar människans ambivalens inför att leva i en värdemässigt förfallen värld. Dekadensteorin är därmed utgångspunkten för analysen där jag genom närläsning urskiljer framträdande dekadenta drag.Framförallt betydande är den s.k.

This essay focuses on the reception of Yahya Hassan?s debut YAHYA HASSAN in Swedish media, mainly daily newspapers. Following the work of Magnus Nilsson it analyzes the ?reading strategy of the politics of identity? in ?immigrant literature? and outlines structural racism in the literary scene. By bringing attention to the critics? use of this reading strategy, it is possible to unveil the ?ethnic filter? through which literature by Swedish authors with a ?non-Swedish identity? is being read in contemporary Swedish literary criticism.

Water connects heaven and earth. Water is the most obvious element of nature. To move in water is for me more than cooling of on a hot summer?s day. It is about freedom and the feeling of being above the state of things.