XML är ett märkordsspråk som utvecklats för att dels komplettera och ersätta HTML-baserade system och dels för att möjliggöra tillgänglighet för Webben på nya plattformar och miljöer. XML är en arvtagare till SGML och på motsvarande sätt ett metaspråk. XML erbjuder möjligheter att utveckla egna element, attribut och entiteter samt möjligheter att definiera egna dokumentstrukturer.XML tar sikte på att implementeras i webbtillgängliga gränssnitt och kommer i sådana system även att få en datalagrande funktion, åtminstone enligt hur XML-standarden för närvarande är definierad. I detta sammanhang är det därför intressant att jämföra XML med de befintliga RDBHS som sedan ett flertal år bygger upp datalagrande funktioner i webbtillgängliga gränssnitt. Denna rapport redogör för ett projekt där XML prövats som datalagringsteknik och då ur perspektiv av ett RDBHS-baserat och webbtillgängligt prototypsystem.Resultatet visar att XML inte kan implementeras på motsvarande sätt som RDBHS och att XML som datalagringsteknik bör ifrågasättas.

This master?s thesis investigates publishing of Swedish literary classics on the web. The purpose is to find out who is publishing and why, and what practice of publishing is used. The purpose is also to find out what importance the publishers attach to textual quality and proofreading. For these questions the ?Guidelines for editors of scholarly editions? by MLA is used.

Länsstyrelsen i Stockholms län hade en projektidé som gick ut på att det skulle skapas en Internetbaserad ansökan för körkortstillstånd med behörighet B, inklusive hälsodeklaration. Även en optiker skulle kunna fylla i ett synundersökningsformulär via Webben. Dessa skulle sedan knytas ihop för behandling av den Länsstyrelse där den sökande bor. Alla personer som skall använda tjänsten måste inneha ett personligt medborgarcertifikat som används för elektronisk signering av ansökan. Optikern behöver ett företagscertifikat för att identifiera sig.

Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på Webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

The overall aim of this thesis is to examine how Easy-to-Read information, used by governmental agencies, facilitates and limits the field of possibilities for the intended recipient, based on the information.This, in anera of e-government.The theoretical framework is based on two Foucauldian concepts governmentality and discourse analysis. Representatives from five Swedish governmental agencies have been interviewed and the results have been analyzed based on the following questions: (1) How do the representatives construct the category Easy-to-Read? (2) How do these representatives construct the recipients of Easy-to-Read? In order to broaden the understanding of Easy-to-Read, an important national level policy document, containing a summary of strategies and goals for e-government has also been analyzed based on the following questions: (3) How is the e-government constructed in the text? (4) How is the citizen constructed and positioned in the text? The collected material is analyzed using a discourse analysis inspired by Foucault.With the results from the interviews and the analyzis of the policy document, Easy-to-Read information has been discussed and examined as a technology to meet the needs of people with reading difficulties, putin an era of e-government.The findings of the study include the following: (1) The e-government is constructed as a service agency and the citizens are positioned as clients. Furthermore, the citizens are expected to participate digitally and be digitally competent. (2)Some of the representatives does not know, with certainty, to whom the texts are directed or if they are used.

Under 1990-talet utspelade sig en bitter kamp om marknadsandelar mellan de två ledande webbläsare Internet Explorer och Netscape Navigator, det så kallade webbläsar-kriget. Kriget hade till följd att webbläsarna blev nästan helt inkompatibla. Sedan dess pågår en ständig utveckling av gemensamma standarder för Webben. Idag är förutsättningarna för kompatibilitet mycket bättre än för tio år sidan, men problemet är inte fullständigt avhjälpt. De moderna webbläsare Internet Explorer 6, Firefox 1.5, Opera 8.5 och Safari kan återge en och samma webbsida visas på olika sätt trots att det finns gemensamma standarder.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på Webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

Mödravården i Östergötland har påbörjat ett projekt där de vill ta fram en interaktiv webbportal för sina patienter, blivande föräldrar. Denna portal ska fungera som en trovärdig, officiell och bra informationskälla under graviditet. Examensarbetet har som syfte att ta fram ett utseende för denna webbportal, som tilltalar målgruppen samt underlättar interaktionen.För att hitta inspiration till ett bra utseende har en genreanalys genomförts. Detta är en metod som kan användas för att finna inspiration vid skapandet av webbplatser och användargränssnitt. Metoden går ut på att analysera konkurrenter, förebilder,inom en särskild genre.

I all teori om sökmotorsoptimering finns det många olika tankar om hur man ska sökmotorsoptimera. De flesta berättar mest om den tekniska biten och har endast som en kort punkt förklarat att innehållet på en webbplats också är viktigt. Syftet med uppsatsen är att undersöka webbföretags förhållningssätt till både hur de arbetar och resonerar kring sökmotorsoptimering och webbstatistik, men även gå djupare in på hur förhållandet mellan kund och företag påverkar vart marknaden är på väg. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med webbföretag där främst marknaden för sökmotorsoptimering, sponsrade länkar och webbstatistik diskuterats har ett resultat utformats.Baserat på de senaste artiklarna, respondenternas svar och mina egna personliga reflektioner av situationen, visar det att det blivit en förskjutning i vad definitionen av sökmotorsoptimering är. Den tekniska biten är kvar men inte alls lika viktig längre då sökmotorerna hela tiden ändrar sina algoritmer och blir smartare, utan fokus läggs istället mer på innehållet.

Kränkningar på nätet är ett relativt nytt begrepp. Många känner nog igen det som nätmobbning. Den senaste tiden har det uppmärksammats en rad olika fall i media angående kränkningar på nätet. Den forskning som finns idag berör främst mobbning som begrepp och det finns en brist på studier kring kränkningar på nätet. Ungdomar är en grupp som i stor utsträckning använder sig av nätet som ett sätt att kommunicera.

Titel: Konsten att etablera ett förtroende med världens snabbaste kommunikationsmedel- En studie om hur förtroendet för en webbsida påverkas av färgFörfattare: Ellinor Eriksson & Jessica Lindbom JämtingUppdragsgivare: FavontKurs: Examenarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Monika UnanderAntal ord: 17809Syfte: Att undersöka vad som formar studenters förtroende för en hemsida med fördjupning i färgens påverkan.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: 18 samtalsintervjuer med studenter på Göteborgs UniversitetHuvudresultat: Vårt resultat visar att målgruppen får förtroende för en organisations hemsida när organisationen kommunicera ärligt och transparent. Hemsidan ska även vara estetiskt tilltalande, där färgvalet visade sig ha påverkan för huruvida målgruppen etablerar förtroende eller inte. De nyanser som anses mest förtroendeingivande är blå och grön. Ljusstyrkan hos en färg som ger mest förtroende är mörka och ljusa färger.

Många konsumenter är idag mycket hälsomedvetna och önskar att äta en hälsosam kost, men möter i sin vardag ett flertal problem. Livsmedelsval kan handla om ställningstaganden och identitet, prismedvetenhet och miljömedvetenhet. Många faktorer påverkar synen på vad som är en hälsosam kost. Livsmedelsvalet blir därför ett komplext vardagsproblem för konsumenten. Det påverkas i viss mån av begrepp från den mediala debatten kring livsmedel, kost och hälsa.

Porsche är ett tysk bilföretag mest känt för sportbilar och är en del av Volkswagen koncernen. Volkswagen Group Sverige tillgodoser Porsche Sverige med ett reklamationssystem som heter PRT.PRT är en webbapplikation som är skriven med Active Server Pages och Visual Basic 6 komponenter. PRT är i dagsläget svårunderhållet och allmänt småbuggit att använda och jobba med. Systemet körs även på gamla servrar som Volkswagen Group Sverige vill sluta att använda. Detta har gett att Volkswagen Group Sverige vill avveckla detta system och skriva om PRT till en klient som kan nås remote istället för via Webben.

Attacker och intrång på webbservrar är idag vanligt förekommande. Webben gör det lätt för hackare, knäckare och andra inkräktare att hitta sårbara servrar, och det finns gott om tips att hämta för den som vill lära sig hur man gör intrång. Det finns ett flertal olika intrångsmetoder som utnyttjar olika typer av svagheter i datorsystemen. Denna uppsats inriktar sig på svagheter i webbplatsernas serverskriptsystem, dess skriptkod och konfiguration. Syftet är att undersöka huruvida intrång kan göras med endast en webbläsare via webbplatsens offentliga webbsidor. Genom att kombinera tre olika metoder - litteraturundersökning, en enkät och ett experiment - undersöker uppsatsen hur serverskriptintrång fungerar.