I den här uppsatsen gör Anton Andersson, Christoffer Urborn och Tommy Borg under sin andratermin på Journalistprogrammet en kvantitativ analys av könsfördelningen i Sundsvalls Tidning ochDagbladet. I undersökningen analyserades både text och bild i en veckas upplagor av bådatidningarna under våren 2014. Analysen omfattar endast tidningarnas egna material och inköptaartiklar. Material inskickat av läsare eller företagsannonser ingår inte i undersökningen.!Studien visar att tidningarnas namnomnämningar i text domineras av det manliga könet, endast varfjärde namn som fanns att läsa var ett kvinnligt. I bildsättningen var könsfördelningen mer jämn,men även där är männen överrepresenterade.

Tänk dig att du plockar upp en tidning på vägen hem, tidningen har slående rubriker vilka tilltalar dig och du väljer att fördjupa dig och eventuellt ta till dig det som lyfts fram i artikeln.Det som den här i studien uppmärksammar är att konjunkturer spelar roll, och synen på konjunkturernas inverkan på samhället och individen lyfts fram i tidningsartiklarna. Det är en bild av en orolig framtid som lyfts fram i media och framtiden kan till och med uppfattas som hotfull genom exemplet lågkonjunktur.Lågkonjunkturen för med sig en samhällsförändring som uppmärksammas av media och genom att belysa denna samhällsförändring via diskursanalys och utvalda teoretiska utgångspunkter om risksamhället och om samhället som socialt konstruerat vilka lyfter fram föreställningarna kring lågkonjunkturen i relation till samhällets utveckling..

Antalet nybildade efternamn har ökat markant de senaste åren, vilket naturligtvis påverkar efternamnens språkliga utveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga godkända nybildade efternamn i Sverige år 2001 och undersöka vilka efternamn som väljs. Materialet består huvudsakligen av kompilerade efternamnsuppgifter från Tidning för kungörelser om efternamn och avgränsas till att enbart innefatta nybildade efternamn. Namnen indelas i fyra sammanfattande kategorier: sammansatta efternamn, enledade efternamn, utländskt klingande efternamn samt morfologiskt oklara efternamn. Av de tio undergrupperna är sammansatta efternamn av borgerlig typ följt av utländskt klingande namn vanligast.

Tänk dig att du plockar upp en tidning på vägen hem, tidningen har slående rubriker vilka tilltalar dig och du väljer att fördjupa dig och eventuellt ta till dig det som lyfts fram i artikeln.Det som den här i studien uppmärksammar är att konjunkturer spelar roll, och synen på konjunkturernas inverkan på samhället och individen lyfts fram i tidningsartiklarna. Det är en bild av en orolig framtid som lyfts fram i media och framtiden kan till och med uppfattas som hotfull genom exemplet lågkonjunktur.Lågkonjunkturen för med sig en samhällsförändring som uppmärksammas av media och genom att belysa denna samhällsförändring via diskursanalys och utvalda teoretiska utgångspunkter om risksamhället och om samhället som socialt konstruerat vilka lyfter fram föreställningarna kring lågkonjunkturen i relation till samhällets utveckling..

Finn upps ämnesverktyg är ett imponerande inspirationsverktyg för teknikundervisande lärare. Genom att identifiera och lösa ett problem, så får man eleverna att tänka i nya banor. Undervisningsmaterialet och lärarhandledningens upplägg, ger lärarna möjlighet att använda det i sin helhet eller bara välja ut enskilda delar. Men vilka erfarenheter har lärarna erhållit genom att arbeta med ämnesverktyget i undervisningen? Undersökningen genomfördes via en webbaserad kvantitativ enkät.

Antalet nybildade efternamn har ökat markant de senaste åren, vilket naturligtvis påverkar efternamnens språkliga utveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga godkända nybildade efternamn i Sverige år 2001 och undersöka vilka efternamn som väljs. Materialet består huvudsakligen av kompilerade efternamnsuppgifter från Tidning för kungörelser om efternamn och avgränsas till att enbart innefatta nybildade efternamn. Namnen indelas i fyra sammanfattande kategorier: sammansatta efternamn, enledade efternamn, utländskt klingande efternamn samt morfologiskt oklara efternamn. Av de tio undergrupperna är sammansatta efternamn av borgerlig typ följt av utländskt klingande namn vanligast.

Följande studie undersöker i vilken utsträckning parterna i trepartsförhållandet Upsala Nya Tidning, annonsör och läsare har överensstämmande åsikter om vad som är viktigt i relationen, samt hur väl de känner till varandras uppfattningar. Vi väljer att studera förhållandet ur ett trepartsperspektiv då de mer traditionella tvåpartsförhållandena inte är tillräckliga för att beskriva den komplexa verkligheten. Studien utgår från UNT:s printupplaga, men skildrar även skillnader mellan den och webbupplagan. Ett representativt urval av varje part tillfrågades via en enkätundersökning vad de själva tycker är viktigt och vad de uppfattar är viktigt för övriga parter. Resultatet visar på att parterna inte har överensstämmande åsikter om vad som är betydelsefullt i relationen.

Ett nystartat företag ville skapa en hemsida som såg ut och fungerade som Outlook.  Denna sida skulle senare kunna kopplas till Exchange eller något liknande e-postserverprogram. Under arbetets gång så installerades en labbserver med Exchange. När servern var färdig så skulle det gå att koppla upp företaget Teleriks webmaillösning för att sedan kolla om den klarar av Exchange. Målet var att en sida liknande Outlook, till utseende samt funktion, skulle skapas. Denna sida skulle sedan kopplas ihop med en fungerande Exchange server.

Denna rapport redovisar utvecklingen av en tjänst för att lättare kunna söka praktikplats och praktikanter. Tjänsten utvecklades som ett eget projekt att senare kunna visas upp som ett förslag för intressenter av verktyg som detta. Utvecklingen har följt dagens principer för användbarhetsdesign och upplevelsedesign. Målet har under hela utvecklingsperioden varit att skapa något som speglar denna tids trender och applikationer för möten. Resultatet av detta projekt har landat i en hifi prototyp, grafisk profil samt konceptbeskrivning för hur tjänsten ska fungera och användas.

Embedded Internet Systems Laboratories (EISLAB) har fått i uppdrag av Vendolocus AB att utveckla en prototyp till ett larmsystem som är en del i ett större systemkoncept. Larmet ska vara en box som placeras ut på en strategisk plats för att detektera avvikelser i vibrationer med hjälp av ett digitalt filter. Larmet har ett brett användningsområde för mobila och stationära applikationer. Larmboxen kommer vara ansluten till Internet via en inbyggd mobiltelefon (GPRS). Där finns också en inbyggd GPS-mottagare för att bestämma boxens position.

Enligt ett historiskt perspektiv från boken Aftonbladet en svensk historia har tidningen varit uppbyggd på i stort sett samma sätt sedan 1930-talet. Efter slutförd undersökning är jag beredd att instämma i detta. Vissa skillnader finns dock och vid en procentjämförelse har min undersökning visat att det finns stora skillnader i bland annat nöje och recensioner. I 1970 års tidning fanns det 26,3 procent artiklar om nöjen medan det i 2005 års nummer finns 11,8 procent. Det skrevs alltså procentuellt sett mer om nöjen förr än idag.

Under menstruationscykeln påverkas kvinnan av flera hormonstimulerande signalsubstanser och hormoner som i sin tur kan ha olika effekt på den psykiska och fysiska hälsan som PMS ? premenstruellt syndrom eller PMDD ? premenstruell dysforisk dysfunktion. Syftet med studien var att undersöka variationer i allmänt mående, irritationsnivå och energi under en menstruationscykel. I undersökningen deltog 2 grupper av kvinnor, de som inte använder, respektive de som använder hormonpreparat. Tjugofem undersökningsdeltagare (udd) ingick i undersökningen som pågick under 30 dagar.

Under hösten 2008 har det uppmärksammats i massmedia att vi slänger mycket ätbar mat. Flera av varandra oberoende studier visar att mycket mat slängs och detta görs för det mesta i onödan(Konsumentföreningen, Stockholm, 2009;Blekinge läns tidning, 2008;Engström och Kanyama, 2004). Matsvinn är en stor källa till miljöbelastning från livsmedelssektorn, ett etiskt och inte minst ett ekonomiskt problem (Sonesson och Angervall, 2008). Syftet med den här studien är att ta reda på vilken attityd förskolechefer, pedagoger/personal och föräldrar på förskolor i Uppsala kommun har till matsvinn. Vilken strategi behövs för att minska på matsvinnet? Kan man med enkla medel åtgärda detta eller krävs omfattande förändringar? Vilka lagar och regler gäller?.

The aim of this essay is to see how the IOGT, local politicians and the local newspaper acted in the city of Hedemora in Sweden in connection with the referendum held in 1922 whether or not to ban the use of alcoholic beverages. To accomplish this I have examined protocols from local IOGT-groups, the town council and the local newspaper Södra Dalarnes tidning. I find that the local IOGT not only worked with the issue of alcohol but served as an institution that deepened democracy and education in the local community through discussions, study circles and applying pressure on local politicians. The locally elected bodies in turn were generally in favour of the good work the IOGT did, although not always overwhelmingly so. Many of the local politicians that handled the issues of alcohol were themselves active members in organisations promoting absolutism.

Det föreligger en ojämn könsfördelning på högre chefsposter i allmänhet i Sverige och dagligvaruhandeln är inget undantag. Syftet med föreliggande studie var att undersöka könsskillnader i mellanchefers stereotypa bilder av en bra butikschef, deras upplevelse av överensstämmelse med chefsrollen, viljan att bli chef samt ett eventuellt samband mellan de två senare. Resultaten av en webbaserad enkät bland 84 säljledare och säljchefer inom Coop visade inte på några könsskillnader, och det fanns ett positivt samband mellan överensstämmelse med chefsrollen och viljan att bli chef. Orsakerna till den sneda könsfördelningen bör därför tillskrivas andra faktorer än de undersökta. Framtida forskning kan exempelvis studera eventuella könsskillnader i hur individen agerar för att bli chef samt om det finns några organisatoriska faktorer såsom rekryteringsprocesser och karriärvägar som gynnar det ena könet framför det andra..