ABSTRACTTitel: ?Some kids really love those commercials? -A study of how children experience and construe commercials. (Vissa barn älskar faktiskt sånna dära TV-reklamer? ? En övergripande studie om hur barn upplever och tolkar tv-reklam.)Number of pages: 40Author: Lotta NorbergTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Autumn term 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim of this essay is to make a study of how children experience and construe commercials. Key questions to be answered are; can children distinguish commercials from TV programmes? What do the children think of commercials? How do they watch commercials? What do they think about a ban against commercials directed to children? Do they understand the purpose of commercials? Do their buying habits change?Material/Method: A qualitative method with 18 interviews and 3 observations with 7, 9 and 11 year old children.Main results: The children in my study can distinguish commercials from TV programs.

Den svenska marknadsföringslagen reglerar marknadsföring och reklam i Sverige. Marknadsföring och reklam är det fråga om när ett budskap har ett kommersiellt syfte och ett kommersiellt innehåll. Tanken med marknadsföringslagen är framför allt att skydda konsumenter mot aggressiv och vilseledande marknadsföring. Genom medlemskapet i EU omfattas Sverige också av den överstatliga rättsordningen EG-rätten och frågan är hur Sverige skall implementera direktivet om otillbörliga affärsmetoder i den svenska rätten. Staten tillsatte därför 2005 en utredning med syfte att undersöka hur detta direktiv på bästa sätt skall införlivas med den svenska rätten.

I denna uppsats undersöker och identifierar jag språkliga strategier i kampanjtexter från Försvarsmakten. Undersökningen syftar till att med hjälp av en sociosemiotisk analys kartlägga de modelläsare som konstrueras i Försvarsmaktens rekryteringskampanjer för grundläggande militär utbildning. Undersökningsmaterialet består av printannonser från tre kampanjer genomförda mellan år 2012 och 2013. Metoden för undersökningen är lånad från Anders Björkvalls avhandling svensk reklam och dess modelläsare och består av en analysmodell baseras på Hallidays systemisk-funktionella grammatik. Modellen tar fasta på textens textuella, ideationella och interpersonella betydelser såväl som textens rekontextualisering.

Målet med denna uppsats är att ge en översikt av realtidswebb och dess möjligheter från ett tekniskt perspektiv. Nya metoder har tillkommit de senaste åren för att förbättra webbplatsers interaktivitet men sällan kan något nytt introduceras utan att problem uppstår. Vi går igenom vad nya metoder har för användningsområde, vilka problem de löser men även deras brister. Som undersökningsmetod skapade vi en webbapplikation med Meteor, ett JavaScript-ramverk som använder nya webbtekniker för att utveckla realtidsbaserade webbapplikationer. Undersökningen visade att moderna tekniker är effektiva för att utveckla realtidsbaserade webbplatser.

Bakgrund: Personer som använder Internet kan bli övervakade och profilerade av bland annat spionprogram och cookies på webbsidor. Dessa spion-program och dolda filer kan samla ihop information om användaren som skickas tillbaka till sändaren. Detta sker ofta utan användarens vetskap. Företag som placerar spionprogram i fildelningsprogram har syftet att samla information för att sedan rikta reklam till privatpersoner. Den information som kommer tillbaka kan säljas vidare i undersökande syfte för reklam till en tredje part.

Senast februari år 2008 ska det analoga TV-nätet ha släckts ner och ersatts av det digitala. Samtidigt ökar hela tiden Internetanvändandet. Dessa faktorer kommer framöver att påverka vår mediekonsumtion. Utifrån ett marknadsföringsperspektiv ansåg vi att det skulle vara intressant att undersöka hur ett förändrat medielandskap även påverkar den traditionella TV-reklamen. Eftersom TV-kanalerna är beroende av intäkterna för sin överlevnad och många annonsörer är beroende av att kunna nå ut med sitt reklambudskap är det intressant att ställa frågan: hur kommer de digitala medierna och förändrade medievanor att påverka reklam i TV? Vilken utgör vår första frågställning.

Syfte: Att nå förståelse för relationen mellan en byrå och en kund genom att analysera föreställningen om marknadsföring och reklam som något kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen.Frågeställningar: Vilken roll spelar föreställningen om marknadsföring och reklam som något kreativt i relationen mellan marknadsavdelning och reklambyrå, framförallt gällande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den?Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad på intervjuer och autoetnografiSlutsats: Vi har funnit att föreställningen om reklambyråer som kreativa spelar stor roll i relation till kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sätt för byrån att erövra status och anseende på fältet, och samtidigt bygga tillit och legitimitet hos kunden. Vi har även funnit att den formella makten ligger hos kunden, men byrån sitter på en inte oansenlig indirekt makt genom att välja vad som presenteras för kunden.

Många undersökningar har gjorts inom marknadsföringsområdet med hjälp av eye-tracker. Gemensamt för majoriteten av dessa undersökningar är att de har gjorts på statisk reklam såsom reklam i tidningar och reklambanderoller på hemsidor. Relativt få undersökningar har gjorts där reklamen är integrerad i den rörliga bilden.I denna rapport undersöks logotyper i rörlig bild med hjälp av en eye-tracker där syftet var att undersöka relationen mellan fixering av blick på, tidigare kännedom om och hågkomst av logotyper. En studie genomfördes på 12 testpersoner som fick titta på ett filmklipp medan en eye-tracker registrerade deras ögonrörelser. De fick därefter svara på en enkät som handlade om logotyperna som presenterats i klippet.Resultatet visar att personer kommer ihåg logotyper som de har fixerat blicken på och samtidigt har tidigare kännedom om i större utsträckning än logotyper som de inte har någon tidigare kännedom om.

Följande projektarbetet har resulterat i en ny webbplats åt verkstadsföretaget Löfman & Co Verkstad AB,resultatet är sprunget ur WordPress och projektet vilar på en teoretiskt grund av läsbarhetsteori samtbeprövad erfarenhet kring ämnet responsiv design. Projektrapporten innehåller både information gällandedet teoretiska ramverket samt de slutgiltiga tekniska lösningarna som implementerades på webbplatsen.Två kvalitativa undersökningar på företagets gamla webbplats har bidraget med ytterligare underlag förskapandet utav företagets nya webbplats.. Utöver det ha en viktig del i utvecklingen gjorts av den ständigakontakten med kunden. Projektresultatet är ett bevis för att det finns en arbetsmarknadsmässig funktionför de studenter som läst Visuell Kommunikation och Design vid Karlstad Universitet..

Museerna har genom åren långsamt utvecklats mot öppnare institutioner, vilket under de senaste decennierna har visat sig bland annat som en strävan efter dialog med museets publik. Denna utveckling har likheter med hur internet under de senaste åren blivit allt mer inriktat på deltagande och sociala aspekter, ofta kallat webb 2.0.Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska länsmuseer och centralmuseer använder webben för att inbjuda till dialog med sina virtuella besökare. Uppsatsen tar också upp vad denna typ av webbarbete kan ha för konsekvenser, och hur museerna skulle kunna uppnå en högre grad av interaktion på internet. De svenska läns- och centralmuseernas webbplatser har analyserats ur en genomsnittlig användares perspektiv. De aspekter som tas upp är huruvida texten eller funktionerna på webbplatserna uppmuntrar till kontakt, interaktion eller dialog med museet.

Detta arbete har utförts hos utvecklingsgruppen inom Gargnäs Elteknik AB. Gruppen har tagit fram ett kommunikationssystem för gruvhissar där man förmedlar data och röst, Cagecom. Min första uppgift blev att sammanställa dokumentationen för alla delprojekt. Jag har gjort en webb-presentation av Cagecom som kommer att ligga på deras hemsida. För att ladda programvara till Cagecom använder man sig av ett dumpprogram.

Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur generella projektledningsmetoder används inom reklambranschen. Vi ville undersöka vilka aspekter av projektledningen som kan påverkas av de speciella förutsättningar som finns i reklambranschen. Varje reklamprojekt innehåller en skapandeprocess, och vi ville se hur sådant påverkar projektledningen.Vi sammanställde först ett antal generella projektledningsmetoder för att få en teoretisk bild av hur projekt kan bedrivas. För att ge läsaren en inblick i reklambranschen och hur reklam skapas, beskrev vi även reklam ur ett teoretiskt perspektiv.Med utgång från vår teori, genomförde vi en kvalitativ studie av sju reklambolag i Karlstad. Vi gjorde djupintervjuer med en projektledare från respektive byrå, under vilka de fick beskriva sitt projektarbete.

As a consumer often chooses product or service to satisfy the specific needs or desires. However, there is more often than not several brands that manufacture the same product, which means we also have to choose between these brands before we can calm our needs. This choice is usually an active decision. We choose a brand that we are familiar with, or a brand whose identity appeals to us. The brand thus has a major impact on both consumers' decision-making in connection with the purchase, but also for business success.

Bakgrund: Personer som använder Internet kan bli övervakade och profilerade av bland annat spionprogram och cookies på webbsidor. Dessa spion-program och dolda filer kan samla ihop information om användaren som skickas tillbaka till sändaren. Detta sker ofta utan användarens vetskap. Företag som placerar spionprogram i fildelningsprogram har syftet att samla information för att sedan rikta reklam till privatpersoner. Den information som kommer tillbaka kan säljas vidare i undersökande syfte för reklam till en tredje part.

Chockreklamen bryter igenom mediebruset och fångar effektivt åskådarens uppmärksamhet på grund av dess gränsöverskridande karaktär. På så vis ger det ett starkare intryck och budskapet stannar kvar längre i vårt minne. Genom förträngning försvinner den negativa delen av budskapet och kvar finns den positiva delen i form av märkes- och produktkännedom..