Syfte: Att kartlägga samt analysera förändringar inom ekonomistyrningsområdet avseende controllerns roll, arbetsområde och styrmedel i svensk praktik Metod: En webb-baserad enkät skickades ut till 1000 controller i Sverige. Enkäten var utformad som en replikat från studien av Scapens et al (2002). Kvantitativa och statistiska metoder användes vid bearbetning av materialet Teoretiska perspektiv: Vi utgår ifrån att externa strukturella processer, s.k. förändringsdrivare, utvecklade av Lukka och Granlund (1998), som genom ekonomiska, normativa och tvingande tryck, samt efterliknelseprocesser, skapar homogeniserande praktiker i controllerns arbete. Slutsats:Några signifikanta skillnader mellan service- och industrisektorn i Sverige avseende controllerrollen, arbetsområdet och styrmedel kunde inte verifieras.

I denna uppsats så ställs frågan om det går att effektivisera dagens PA-teknik. Detta på ett sätt som gynnar tekniker, musiker och mindre band. Undersökningen som genomfördes innefattade en litteraturundersökning och flertalet intervjuer med personer som på olika sätt arbetar med ljud och musik i livesammanhang.Resultaten visar att det går att effektivisera PA-tekniken mer än vad som görs idag. I och medden digitala teknikens introducerande så underlättas både teknikers och musikers jobb. Den traditionella multikabeln kan ersättas med varianter baserade på Ethernet.

Konkurrenskraftiga organisationer behöver effektiva teams som kan möta omvärldens krav. För att få effektiva arbetsgrupper behöver medlemmarna ha tilltro till den egna och gruppens förmåga. Forskning om samarbetsrelationernas kvalitet, mätt som team-member-exchange (TMX), har visat att hög TMX ökar tilltro till den egna förmågan. Oenighet råder dock om vilken effekt skillnader inom grupper i TMX har på tilltro till förmåga. I denna studie undersöktes hur TMX och TMX-differentiering påverkar tilltro till egen och gruppens förmåga.

Då dagens samhälle mer och mer styrs av någon form av informationssystem, ställs det också krav på att medborgarna numera även ska kunna identifiera sig i den digitala världen. Samhällskritiska tjänster som adressändring, bankärenden och deklaration har förflyttats in i den digitala världen i besparingssyfte då företag och verksamheter söker effektivare och mer lönsamma lösningar för dess verksamheter, och säker identifikation blir således viktigt för framtidens handel via elektroniska tjänster. Det är inte bara själva identifieringen som är av vikt för processen, utan även hur en identitet kan säkerställas på så vis att det verkligen är rätt person som döljer sig bakom den elektroniska identiteten. Utifrån detta ämnas denna rapport påvisa huruvida det faktiskt finns någon användbarhetsrelaterad problematik med den nuvarande e-legitimationen.För att ge svar på den forskningsfråga och uppfylla studiens syfte kommer en deduktiv ansats att antas i rapporten. Denna ansats sker med hjälp av enenkätundersökning med både kvantitativa såväl som kvalitativa inslag, och slutligen utmynnar detta i att forskningsfrågan besvaras..

Syftet med studien är att undersöka om och varför pedagoger som jobbar i skolans värld använder dramapedagogik i undervisningen. Av de pedagoger som ingår i undersökningen är tre fritidspedagoger och tre lärare i årskurs ett till tre. Genomförandet skedde genom kvalitativa intervjuer på olika skolor i Skåne. Det som blev tydligt i undersökningen och som vi fann intressant var att flera av de intervjuade talade om sitt användande av dramapedagogik i faktabaserade ämnen t.ex. svenska och matematik.

Uppsatsen syfte var att belysa hur riktlinjer för lek- och lärspel bör utformas till barn med läs och inlärningssvårigheter. Detta i bakgrund av lärare och specialpedagogers rekommendationer och önskningar. Uppsatsen är ämnad för att behandla användargränssnitt, interaktion, struktur och navigation och motivation. Med dessa som utgångspunkt framställa hur lek- och lärspel ska kunna konstrueras till det bättre för barn med läs och inlärningssvårigheter. För att kunna uppnå vårt syfte genomfördes en kvalitativ undersökning, i form av strukturerade och halvstrukturerade intervjuer samt observationer.

Arbetsgivares nätkontroller i sociala medier är bara ett exempel på alla emergenta beteendemönstersom utvecklats både på individ- företagande- och samhällsnivå på grund av den interaktiva webben(Webb 2.0) och Facebook kring vilket en diskussion förs.Resultatet i den kvalitativa studien sammanställs i en slutsats giltig för den lokala urvalsgruppeninkluderande 7 småföretagare och påvisar att arbetsgivarna, även om det inte alltid är helt medvetet, påverkas i sina subjektiva bedömningar kring arbetssökandens lämplighet för anställning genominformation inhämtad från Facebook jämte andra informationskällor. Facebook är en social webbaserad plattform ursprungligen designad för social interaktion koppladtill privatlivet. Information lyfts ur sitt sammanhang och in i helt andra kontexter när andra aktörer i form av beslutsfattande yrkespersoner träder in på nätverket i syfte att bakgrundskontrollera. Informationen kan tolkas och användas som informationsunderlag för professionellt beslutsfattandeoch påverka användares livsförhållanden. Resultatet redovisar för några svårigheter och möjlighetermed informationsöverföring via Facebook som kan vara av intresse att överväga och diskutera vidpolicyutformningar för sociala medier kopplat till informationsinhämtning vid rekrytering samt viddesignandet av social informationsteknik..

På läkemedelsföretaget AstraZeneca finns ett webb-baserat system för fildelning, eRoom, som är tänkt att ge en delad, säker arbetsplats på Internet så att spridda projektgrupper kan genomföra gemensamma projekt. Detta examensarbete har sin grund i att flera användare i Sverige inte var helt nöjda med systemet, dess tillgänglighet, struktur och kognitiva aspekter. Jag vill, med eRoom som en fallstudie, undersöka vad det generellt kan finnas för faktorer som påverkar hur nöjda användare är med ett CSCW-system.Arbetet grundar sig i teknometodologi och kommunikationsteori och tillämpas på domänen CSCW-system. De metoder som använts är en större enkätundersökning, intervjuer samt det kunskap sprunget ur det författarens medlemskap i gruppen som uppnåtts under arbetets gång.Ett av de största problemen är att eRoom inte används till kommunikation och samarbete mellan spridda projektgrupper. Istället används det som arkiv och dokumenthanteringssystem av personer som befinner sig fysiskt nära varandra och har andra sätt att kommunicera och samarbeta.

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..

IKEA HaparandaTornio employ some two-hundred people in its furniture retail store.Keeping track of staff statistics and employee information has previously been achievedthrough the use of a basic Microsoft Office Excel spreadsheet. The store?s human resourcesdepartment requested an upgrade to this system with the hope of speeding up andsimplifying the administrative process, as well as to make it easier to monitor HR-relatedtarget statistics. The following report documents the development process of that upgrade ascarried out by the author. The project draws on research in usability design and cognitivepsychology to develop a user-friendly interface.

Syftet med arbetet som beskrivs i denna rapport var att undersöka om den Oracle-baserade laborationsmiljö som användes hos ADIT gick att överföra till MySQL. Oracle är ett komplext system som är krävande att administrera, något som ADIT ansvarat för med egen personal och egen hårdvara och detta var inte idealiskt. I kombination med ett stort intresse från studenter att använda just MySQL vid laborationer hos ADIT beslutades det att man skulle undersöka om MySQL nu var moget att axla den roll som Oracle tidigare haft. Utifrån detta går rapporten igenom vad som behövde göras med det befintliga laborationsmaterialet. En introduktion till relations¬modellen och SQL samt förklaringar av skillnader i features mellan Oracle och MySQL som hade betydelse för laborationerna återfinns också.

Uppsatsen undersöker hur informationsanvändningen och informationsbehoven ser ut i designstudenters arbete med olika projekt, i syfte att ta fram kvalitetskriterier för informationssystem och informationsresurser. Underlaget för uppsatsen bygger på utforskande ostrukturerade djupintervjuer med 5 master-studenter i industriell design vid Umeå Designhögskola. Informanterna fick i detalj beskriva arbetsprocessen i minst ett projekt de deltagit i och frågor ställdes sedan kring vilken information som användes i denna process, och vad denna information bidrog med. Analysen av detta material gav 6 stycken kategorier av information. Dessa kopplades samman med olika användningsområden:Informationen inom kategorin textuell information (artiklar, böcker, projektbeskrivningar, etc.) kan delas in i två huvudsakliga användningsområden: A) den används för att få specifika faktauppgifter om ett område; och/eller B) den används för att mer allmänt göra sig en bild av hur relationerna i projektets kontext ser ut.

Det svenska järnvägsområdet är sedan 1990-talet under stark omdaning med en ökad marknadsmedvetenhet, förändrad lagstiftning och harmonisering av Europas järnvägssystem. Järnvägsstyrelsen är en relativt ny myndighet som tillkommit som ett resultat av dessa förändringar. Järnvägsstyrelsens uppgift är huvudsakligen att tillse att järnvägsmarknaden är effektiv med likvärdiga villkor och en sund konkurrens men även att järnvägsmarknaden har hög säkerhet för medborgarna och näringslivet. Införande av EU-lagstiftning såsom andra järnvägspaketet är exempel på pågående förändringar inom järnvägsområdets säkerhetshantering där Järnvägsstyrelsens roll som säkerhetsmyndighet stärks och renodlas. Förändringarna innebär bland annat att Järnvägsstyrelsen skall sluta utreda orsaken till olyckor och tillbud.

Denna studie är ämnad att undersöka vad som får ett spel att upplevas som rättvist och strävar efter designriktlinjer som leder till rättvisa spel. Studien utgår från en filosofisk bakgrund och försöker att finna samband med diskussionen om rättvisa i spel som existerar, men fokuserar specifikt på interaktion mellan spelaren och spelmekaniken.För studien har ett digitalt kortspel utvecklats enligt designriktlinjer baserade på egalitarianism och meritbaserade förtjänstprinciper. Olika spelmoment har designats för att skapa en kontrast som kan användas för att jämföra resultaten av att följa de olika designriktlinjerna.Spelet spelades av tio testpersoner som fick spela igenom alla spelmomenten och sedan svara på intervjufrågor om spelupplevelsen. Resultaten antydde att det finns olika uppfattningar om vad rättvisa innebär även i spel, men att meritbaserade belöningssystem ansågs mer underhållande än egalitarianistiskt rättvisa system och att uppfattad rättvisa skiljer sig i tävlingar mot människor och datorer..

Personalförsörjningen inom omsorgssektorn står inför svårigheter i takt med ökat rekryteringsbehov samtidigt som det kommer att råda en personalbrist. Employer branding handlar om att stärka sitt arbetsgivarvarumärke för att både behålla talangfulla medarbetare och att attrahera presumtiva arbetstagare.Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en fallstudie över hur ett företag inom omsorgssektorn arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke.Metod: En kvalitativ metod med tolv genomförda semistrukturerade intervjuer med chefer hos Attendo Care. Frågorna är baserade på modellen Employer brand mix som belyser centrala faktorer för ett arbetsgivarvarumärke.Slutsatser: Respondenterna upplever att deras arbetsgivare arbetar aktivt med kvalitetsutveckling och att de erbjuds stora karriärmöjligheter. Arbetsgivaren bör utveckla och förenkla informationsöverföring via den interna mötesplatsen samt fortsätta att erbjuda medarbetarna vidareutbildning..