Sök:

Sökresultat:

8 Uppsatser om WAIS - Sida 1 av 1

Diskrepansen mellan WAIS-III respektive WAIS-III NI för kognitivt friska individer

Trettio kognitivt friska testpersoner (ålder M=31,9 år, utbildning M=16,3 år) testades med både WAIS-III (?Wechsler Adult Intelligence Scale - third edition?) och WAIS-III NI (?WAIS-III som neuropsykologiskt instrument?) för att undersöka eventuella skillnader i resultat mellan testen. Testpersonerna fick en signifikant ökning vid testning med WAIS-III NI jämfört med testning med WAIS-III på HIK (11,1), VIK (14,7), PIK (3,9), VF (11,4), POI (5,5), AMI (8,8), BK (1,6), LI (3,3), BL (0,6), AR (3,1), SR (1,1), IN (1,5) och FÖ (2,8). Det fanns en signifikant positiv korrelation mellan ålder och hur stor diskrepansen var mellan de olika versionerna för BL (r=0,379, p=0,039) och MA (r=0,413, p=0,023) samt en negativ korrelation mellan ålder och diskrepansen på FÖ (r=-0,422, p=0,020). Det fanns en signifikant negativ korrelation mellan utbildningsnivå och hur stor diskrepansen var mellan de olika versionerna av AR (r=-0,399, p=0,029)..

Mäter WAIS-IV och WAIS-III jämförbara kognitiva konstrukt? : Sambandet mellan Wechsler-skalorna WAIS-IV och WAIS-III

Studien syftar till att undersöka hur den svenska versionen av WAIS-IV förhåller sig till sin föregångare WAIS-III. Samma försökspersoner testades vid två olika tillfällen med såväl WAIS-IV som WAIS-III för att undersöka om det förelåg skillnader mellan försökspersonernas testresultat från de två olika versionerna. Resultatet visade att det för hela gruppen försökspersoner förelåg signifikanta positiva och starka korrelationer mellan jämförda index och deltest, vilket tyder på att jämförda index och deltest mäter liknande kognitiva konstrukt. Avseende index; IK Hela skalan (HIK) förelåg i samtliga grupper, oavsett administrationsordningen för de två versionerna av skalorna, en signifikant högre genomsnittlig IK-poäng vid testning med WAIS-III jämfört med den genomsnittliga IK-poäng som erhölls vid testning med WAIS-IV. Denna differens kan tolkas som en konsekvens av Flynn-effektens påverkan på försökspersonernas genomsnittliga poängresultat.

Personlighetsegenskaper och kognitiva förmågor : En korrelationsstudie

Detta är en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhållandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmågor samt detta förhållandes inverkan på prestation. Studien är baserad på övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformuläret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelåg mellan resultat på kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk Ångestbenägenhet, Psykisk Ångestbenägenhet, Stresskänslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk ångestbenägenhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III.

XP ett stöd eller ett hinder?

Detta arbete är en reflektion över ett programvaruutvecklingsprojekt, WAIS, och den arbetsmetodik som användes för detta projekt. Arbetsmetodiken för utvecklings-projektet var Extreme Programming (XP) och vi ifrågasätter om detta val var lämpligt för ett projekt som WAIS. Projektet genomfördes vid Blekinge Tekniska Högskola under våren 2004. Utvecklingsprojektet WAIS var en del av ett större projekt, AIS 42, som stöds av VINNOVA. Huvudprojektets bakgrund och syfte beskrivs för att läsaren skall förstå den roll projektet hade.

XP ett stöd eller ett hinder?

Detta arbete är en reflektion över ett programvaruutvecklingsprojekt, WAIS, och den arbetsmetodik som användes för detta projekt. Arbetsmetodiken för utvecklings-projektet var Extreme Programming (XP) och vi ifrågasätter om detta val var lämpligt för ett projekt som WAIS. Projektet genomfördes vid Blekinge Tekniska Högskola under våren 2004. Utvecklingsprojektet WAIS var en del av ett större projekt, AIS 42, som stöds av VINNOVA. Huvudprojektets bakgrund och syfte beskrivs för att läsaren skall förstå den roll projektet hade. Studenternas uppgift har varit att utveckla en prototyp för ett system som skall sprida information relaterad till logistik och transporter.

Exekutiva funktioner hos unga personer med mild depression

Results from previous studies have shown that people with depression tend to have impaired executive functions, although it's not clear whether this is also true for mild depression in young people. The main purpose of this study was to investigate the relationship between mild depressive symptoms and executive functions in young individuals. 60 participants, between 18-33 years of age, took part in this study. They were divided into two groups; a "depressed group" (n = 8), with mildly depressed subjects, and a "none-depressed group" (n = 52). The depressed group was significantly impaired on several executive tests, namely TMT A (p = 0,025), TMT B (p = 0,040), FAS (p = 0,002), WAIS-R Digit Span Backwards (p = 0,047) and CWTa - subtest colour naming (p = 0,001), which evaluated abilities such as shifting, verbal fluency, working memory, attention and mental flexibility.

Begåvningsnivå och psykiska problem - en undersökning av en kohort tvångsvårdade flickor och kvinnor

This study describes the intellectual ability of a cohort consisting of 120 young women in compulsory care at a SiS institution in Sweden, tested and analyzed between January 2001 and May 2005. The women have been tested with the intelligence tests WISC-III or WAIS-R, as well as the personality trait tests BCT, CMPS and SCL-90, and the personality disorder test SCID-II. This material has been analyzed to investigate how these women's intellectual ability relates to other factors. The analyses show that the main difference between the women of this study and the normal population is their level of intelligence and presence of personality disorders. The IQ level of these women is statistically proven on an average one standard deviation lower than the normal population.

Svenska neuropsykologers utredningsarbete :  En kartläggning av praktik och instrumentanvändning

 Studien syftar till att kartlägga svenska neuropsykologers utredningsarbete med avseende på instrumentanvändning och generell utredningspraktik. Då den är den första i sitt slag i Sverige kan den fungera som ett viktigt underlag för diskussioner som rör utbildningsplanering och nationella riktlinjer. Med utgångspunkt i tidigare amerikansk forskning på området (Butler et al., 1991; Camara et al., 2000; Rabin et al., 2005; Sweet et al., 2000) gjordes ett enkätutskick till samtliga medlemmar i Sveriges Neuropsykologers Förenings medlemsregister. Av de 708 personer som kontaktades erhölls 435 svar, vilket gav en svarsfrekvens på 61 procent. Av dessa uppfyllde 321 svar studiens inklusionskriterier.