This study aims to investigate how and why teachers use social media to reach their students, and how they handle different levels of computer literacy among students.The purpose of this study is to investigate the experience of teachers using social media in their teaching. I have done interviews with two teachers, who use social media in different ways. One of the teachers makes her students publish their work on the Internet on wiki-spaces, and the other one use Facebook for discussions and teamwork. This report uses the pedagogy theories laid forth by Vygotskij as a vantage point to analyze the answers from the teachers. I have also looked at some of the published student texts on the Internet.This study concludes there are students who don?t have access to computers and Internet at home.

Titeln på arbete är; Du och jag i ett socialt samspel, en vision eller verklighet?Syftet med detta arbete är att undersöka om individintegrerade elever är en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, det vill säga att vi har gjort en intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet och diskussionen. Vi har använt oss av teoretikern Vygotskij samt den socialpsykologiska teorin.I resultatet har vi kommit fram till slutsatser som pekar mot att den individintegrerade eleven inte är en del av helheten i klassen sett ur ett socialt perspektiv. Det framkommer i resultatet att lärarna anser att de behöver mer resurser i sitt arbete med individintegrerade elever för att kunna främja den sociala gemenskapen.

The purpose of this study was to create an environment that stimulates children?s communication via language in a preschool called ?The Flower?. The environment should encourage and challenge the children to interact and communicate more with each other. That in turn will further the children?s language acquisition.

In my study I have chosen to examine the mathematics in children's free play and everyday situations, with focus on sorting and classification. The purpose of the study was to see how children express their mathematical knowledge. I have chosen to use a qualitative method in my examination, here I did observations in a children's group where the children were between three and six years old. I also did interviews with the teacher's on the department to see how they relate to the mathematics and how they formulate the department to achieve as good a learning environment as possible.The result shows that the teacher's approach is incredible important to the children's learning ability and that they are always present to challenge and discuss together with the children. The observation indicates that children use mathematics all the time in their everyday situations and that it is the interaction between individuals and environment that affects children's development. .

Vårt syfte med den här studien är, att undersöka om barns skrivglädje kan vara en väg till att bli en god läsare. Barns skrivande hamnar då i fokus för läsinlärningen. Utgångspunkter för vårt arbete har varit kommunikativa teorier av Montessori, Piaget och Vygotskij, samt skrivningar i olika styrdokument, främst om skrivning, vilka vi kopplat samman med delar av nutida forskning. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av en semistrukturerad intervju med respondenter från olika yrkeskategorier i förskolan och grundskolan. Resultatet av vår undersökning visar att barns skrivglädje kan leda till att de blir goda läsare.

Studien visar hur fem skolor har genomfört ombyggnader på sina skolgårdar, allt ifrån planering till genomförande. Litteraturen behandlar tidigare forskning för att visa vilka aspekter som bör finnas i åtanke. Även styrdokumentens betydelse för ämnet behandlas. De organisationer, relevanta för studien, presenteras. Teoretisk bakgrund har tagits i Aristoteles, Vygotskij och Säljö som alla har inverkan på varför utomhuspedagogik bör bedrivas.

Läroplanen är föränderlig över tid och har kunnat återspegla sin samtid samhällets rådande grundintentioner. Piaget, Dewey och Vygotskij har alla påverkat den svenska läroplanens utformning på olika sätt och skapat olika förutsättningar och svårigheter för individen och dennes utveckling. En undersökning som byggde på 15 lärares upplevelser fokuserade på huruvida den senaste läroplanen skapade problem för eleverna och hur de i så fall uttrycktes. Resultaten visade att läroplanen i sig inte var den avgörande, utan att yttre faktorer såsom media, samhällets struktur och föräldrar hade en större betydelse för hur eleverna fungerade i skolan. Flera lärare kommenterade nya fenomen som råare attityder mellan flickor, lustbarn och starkt präglad individualism vilka alla kan ses som vidare underlag för framtida forskning..

Vårt syfte med undersökningen har varit att med hjälp av intervjuer ta reda på hur några pedagoger säger sig arbeta med konflikthantering. Vi valde att intervjua fyra pedagoger på två olika förskolor. Båda förskolorna arbetar med arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna talar om ett brett arbete som innefattar förebyggande arbete, akut konflikthantering och uppföljande arbete. Det arbete som pedagogerna berättar om kan till stora delar relateras till arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik.

Många undersökningar visar att flickor läser bättre än pojkar och att den totala läsförståelsen försämras. Denna studie undersöker om det stämmer i en 7-9-skola hösten 2005. Boristester har använts för att vid två tillfällen mäta elevernas läsförståelse och läshastighet. Resultaten har omvandlats till Staninepoäng och är därför jämförbara. De redovisas i diagramform med förklarande analys.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur pedagoger arbetar med sagor i förskolan och skolans tidigare år. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex pedagoger verksamma i förskolan och skolans tidigare år. Utgångspunkten i denna undersökning är Vygotskij utvecklingsteori. De pedagoger som vi har intervjuat har olika syn på sagans betydelse, men samtliga håller med om att det är väldigt viktigt att läsa för barnen. I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att sagor är kulturarv och att genom sagor får barnen ett rikt ordförråd.

Vi har undersökt vilka delar inom matematiken som kan hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse för %u201Dlång tid%u201D och tidslinjer. I analysen diskuteras resultaten utifrån utvecklingspsykologiskt perspektiv/strukturteori (Piaget), sociohistorisk/sociokulturell teori (Vygotskij) och konstruktivistisk teori (von Glasersfeld). Undersökningen har genomförts med två grupper elever i årskurserna 3-5 där vi har använt oss av intervjuer och undervisningsförsök för att få svar på våra frågor. Gruppernas resultat har analyserats och jämförts med varandra för att försöka hitta den matematik som har hjälpt eleverna att förstå tidslinjer och dess användningsområden, eller som vållat dem bekymmer. De matematiska delar som synliggjordes i undersökningen är bland annat proportionalitet, positionssystemet, stora tal och negativa tal.

Att språket och tänkandet är nära sammankopplade hävdar bland andra Vygotskij. De som håller med honom anser att om man får klä sin nya förståelse i ord förtydligas tänkandet. Syftet med denna rapport var att utforska om samtal mellan lärare och elev kan göra att eleven får en djupare och mer varaktig förståelse för matematiken. Därför valde jag att undersöka hur kommunikationen ser ut i klassrummet samt undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med en dialogisk respektive monologisk undervisningsform.I pedagogiska kretsar har det gjorts mycket forskning kring detta och teorierna kring det dialogiska samtalets positiva inverkan på lärandet är numera relativt vedertagna. Trots detta är det fortfarande den enkelriktade monologiska kommunikationen som är dominerande i den svenska matematikundervisningen i dag.

Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i åldern ett till åtta år. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det är viktigt att använda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik används i verksamheten varierade. Av resultatet framgick också att pedagogerna anser att musik är en artefakt i barns språkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stärker pedagogernas svar.

Vårt syfte med denna undersökning var att ta reda på vilka metoder förskollärare använder för att förebygga att konflikter uppstår, hur förskollärare går till väga för att hantera konflikter mellan barn i förskolan samt se vilka skillnader och likheter det finns mellan de utvalda svenska förskolorna när det gäller konflikthantering. Undersökningen ägde rum på sex olika förskolor i mellersta Sverige. Vi använde oss av intervjuer och observationer då vi författare observerade samma konfliktsituation men skrev var för sig för att få två synsätt på vad som hände och hur det hanterades. Alltså var vi på sex förskolor och gjorde två observationer på varje ställe, vilket blev tolv observationer sammanlagt. De förskollärare som blev inblandade på något vis i konfliktsituationerna är de personer som vi sedan intervjuade.

The purpose of my study is to examine how four teachers reflect on free play and controlled play in preschool. What are their reflects concerning free play, controlled play and children?s development and education. The main focus of this research is the experiences of the teachers and I compare their perspectives against each other regarding free and controlled play.To be able to realize this study, I propose the following questions:What kind of vision does the teacher have concerning free play and controlled play?According to the teacher, how does playing affect the children?Which development areas are affected by participating in the play?This is a qualitative study, based on interviews with four teachers from two different preschools.