Denna studie grundas i ett intresse för hur pedagoger inom förskolan arbetar med barn med annan kulturell bakgrund än infödda svenskar. Detta för att få en god utveckling av det svenska språket, hos de barn som behöver extra stöd. Det ges även en inblick av hur förskollärare uppfattar föräldrarnas delaktighet i barnens språkliga utveckling, då det är ett faktum att föräldrarnas engagemang ses mycket betydande i hur positivt barn uppfattar sin kultur, sitt modersmål och sitt identitetsskapande. Vidare utgår det pedagogiska perspektivet från Vygotskij's utvecklingsteori tillsammans med de tankar som Maria Montessori hade kring barns utveckling och den förskole ? samt skolverksamhet hon bedrev.

Uppsatsens syfte är ta reda på hur några elever och lärare uppfattar att man utvecklar sin kreativitet. Jag ville titta speciellt på i ämnet rörlig bild, ett ämne som kännetecknas av att skapandet sker till huvuddelen i grupp, eftersom jag föreställer mig att kreativitet är något som kan var behäftat med en del romantiska konstnärliga föreställningar som sätter den skapande talangfulle individen i centrum. Den tidigare forskningen inom estetiska ämnen i grundskolan visar dessutom att den pedagogik som dominerat där under lång tid är det fria skapandet. Med tanke på detta vill jag främst se hur lärarens roll uppfattas i ett sådant här skapande ämne på gymnasienivå. Ses läraren som någon som kan bidra till den kreativa processen? Här finns som jag ser det en möjlig krock mellan en fri skapande syn och en mer yrkesmässig syn (Molander, 1996) och Vygotskij, som säger att vi skapar tillsammans.

Syfte: Studiens syfte är att dels belysa hur elevers matematikspråk utvecklas genom problemlösning och dels belysa om denna utveckling skiljer sig mellan barn med försenad språkutveckling och andra barn.Teori: Den teori som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet. En del av syftet med studien är att studera kommunikationen och interaktionen mellan elever och mellan elever och pedagoger. Fokus ligger på den sociala kontexten och den kultur barnen lever i. Därmed kommer studien till viss del även ha socialinteraktionistiska och kommunikativt relationsinriktat perspektiv. Det finns även en kritisk teoribildning med i forskningen då den är avsedd att vara en förändringsprocess där insamlingsmetoden är deltagande observation och samtal, där dokumentationen och analys är en del av förändringsprocessen.Vygotskij utvecklingsteori med begreppet den proximala utvecklingszonen kommer också ligga till grund som teori.

SAMMANFATTNING Inledning Syftet med examensaretet var att studera hur stor andel av eleverna i årskurs sex till nio som behärskar den grundläggande matematiken i addition och subtraktion. Jämförelser mellan könen, årskurserna och inom addition respektive subtraktion görs i undersökningen. Kunskapsbakgrund och teoretiskt perspektiv Enligt Vygotskij så lär sig barn/elever och utvecklas när de får samtala och göra relevanta aktiviteter tillsammans med andra. Det finns många olika anledningar till att elever har räknesvårigheter såsom t.ex. bristfällig undervisning eller stimulans eller inte haft en fullständig skolgång, men det kan även bero på oförmåga att hantera tal och kvantiteter. Eleven som får ge uttryck för sina egna tankar, lyssna på andras tankar och komma på nya lösningsförslag genom samtalen i små¬grupper eller helklass kan leda till att eleven finner andra lösningsförslag, som kanske är bättre än sitt eget.

Problemområde: Språket har en viktig funktion för barnets helhetsutveckling och är även viktigt för samhället i stort. Dagens samhälle är komplext där det krävs förmåga att samspela och kommunicera med många olika sorters människor i skilda situationer vilket medför att de som inte kan hantera ett språk till fullo riskerar att hamna utanför (Nettelbladt & Salameh, 2007). Med läroplanens (Lpfö 98/2010) skärpta målformulering och stora barngrupper känner vi en oro över att som pedagoger i förskolan hinna med att samtala med samt lyssna till varje barn. Specialpedagogen har fördjupade kunskaper om barns språkutveckling genom sin påbyggnadsutbildning. Hur tillgänglig är specialpedagogen i det vardagliga, språkutvecklande arbetet? Syfte: Vårt syfte med studien är att belysa och undersöka hur specialpedagogiskt arbete gällande förskolebarns språkutveckling kan se ut.

Uppsatsen tar upp museipedagogik på Statens Museum for Kunst i Köpenhamn. Eftersom det är ett konstmuseum handlar pedagogiken om konstpedagogik men också om pedagogik som står i relation till skolan. De pedagoger som tas upp är de som varit speciellt inflytelserika för 1900-talets skola och undervisning. Pedagoger som Piaget, Vygotskij, Dewey och Klafki nämns såsom förebilder även till museipedagogiken. Undersökningens huvudsakliga material är samlat genom en intervju och några samtal samt från ett antal observationer av visningar för barn.

I fokus för denna uppsats står barndomens metaforik i två litterära verk, nämligen Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp (1922) och Inger Edelfeldts Breven till Nattens Drottning (1985). Syftet men uppsatsen är att undersöka hur uppfattningen om barndomen konstrueras och förändras i litterära verk från skilda tider. Metoden bygger på att den jämförande analysen lyfter fram likheter och skillnader i gestaltningen av Krusenstjernas respektive Edelfeldts huvudpersoners själsliv och deras mognadsprocess ? ett begrepp som hänger ihop med barndomens skiftande betydelse. Genom att relatera romanerna till 1900-talets psykoanalytiska teorier av Jung, Freud, Fromm och Berne visar textanalysen att Tony från Krusenstjernas berättelse och Edelfeldts romanfigur George Daniel går igenom likadana utvecklingsfaser innan de upplever en slags försoning med livet och övervinner det inre främlingskapet: mötet med Skuggan (personlighetens mörka sida), fascination av döden som smälter samman med kärlek till mänskligheten, det religiösa tvivlet, kroppsliga plågor och saknad efter ömhet.

Sammanfattning/abstrakt Eldh, Jenny & Mandl, Johanna (2015). Pragmatiska språksvårigheter ? Pedagogers uppfattningar om hur en stöttande språk- och samspelmiljö kan skapas. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur några pedagoger uppfattar att de skapar en lärandemiljö som utvecklar och stödjer språket för elever i pragmatiska svårigheter. Våra frågeställningar är: - Hur anser pedagogerna att de skapar en miljö som utvecklar och stöttar samspel och kommunikation i lärandemiljön? - Hur ser pedagogerna på sin betydelse för att gynna elevernas språk- och samspelsutveckling? - Hur stöttas pedagoger i sitt arbete med elever i pragmatiska svårigheter? Tidigare forskning, teoretisk ram och specialpedagogiska perspektiv Uppsatsens resultat ställs mot tidigare forskning inom pragmatiska svårigheter (Nettelbladt, 2013, med flera) och pragmatik i lärandemiljöer (Stockall, 2011, med flera).

Abstract/Sammanfattning Problemområde Att undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter är en utmaning för många lärare. För att lärarna ska kunna göra skillnad för dessa elever är det viktigt att forskning inte upplevs som så långt borta från det som händer i skolan. För att skapa förändring måste lärarna, och även rektorerna, kunna slå ihop kunskap som kommer utifrån från forskning med den kunskap som bara läraren själv har om vad som fungerar just här och med just denna grupp elever. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att belysa en grupp lärares tankar och erfarenheter gällande beprövad erfarenhet med fokus på undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter samt att koppla detta till tidigare forskning. Följande frågeställningar behandlas: ? Vilka pedagogiska åtgärder anser lärarna förbättrar möjligheterna till en god utveckling för elever med läs- och skrivsvårigheter? ? Hur uppfattar en grupp lärare begreppet ?beprövad erfarenhet?? ? På vilket sätt är lärarnas beprövade erfarenhet kopplad till tidigare forskning? Teoretisk ram Studien har ett systemteoretiskt och ett sociokulturellt perspektiv.

Sammanfattning/Abstract Problemområde Förmågan att koncentrera sig och att hålla fokus har stor betydelse för allt lärande. Det finns många olika faktorer som kan påverka uppmärksamhetsförmågan. I denna uppsats undersöker jag hur pedagogens kommunikationsstil kan påverka barnens uppmärksamhetsförmåga och huruvida pedagogerna är medvetna om detta. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med mitt examensarbete var att få en inblick kring vilka kommunikationsstilar pedagogerna i studien använder sig av och dess eventuella samband med barnens uppmärksamhetsförmåga. Mina frågeställningar gäller pedagogers kommunikationsstil under samlingen i en förskoleklass och om det finns något samband med barnens uppmärksamhet samt vilka tankar som pedagoger och barn har om olika sätt att kommunicera och om uppmärksamhet. Teoretisk ram Jag utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Vygotskij (1995) menar att lärandet är situerat, vilket innebär att vad vi lär oss och hur vi reagerar är beroende på sammanhanget, miljön och situationen.

Denna studies avsikt är att identifiera problem och söka möjligheter, vid genomförandet av matematikkurs B vid samhällsvetenskapsprogrammet på en gymnasieskola. Vidare prövas och ges förslag till åtgärder av identifierade problem. Rektor och matematiklärarna på den skola studien genomfördes önskade att någon med utifrånperspektiv skulle hjälpa till med att hitta förklaringar till varför elevernas studieresultat på samhällsvetenskapsprogrammet sjönk markant mellan de två obligatoriska matematikkurserna A och B. Skolans förslag var att jag skulle vara med på lektioner och försöka identifiera faktorer, något som jag kom att kalla ?bromsfaktorer?, och utifrån dem föreslå åtgärder.

Sammanfattning/abstrakt Gunilla Olin och Cecilia Petersson (2015). Språkstörning och lärande ? praktisk-estetiska aktiviteter i en upplevelsebaserad inlärning. Language impairment and learning ? practical-aestethic activities in an informal setting.

Sammanfattning Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: Speciallärarprogrammet, SLPHAH12 Nivå: Avancerad nivå Termin/år: Vt/2015 Titel: En hjälpande hand ? Elevers uppfattningar om en strategimodell vid textuppgifter i matematik Författare: Anna Egard Bengtsson och Åsa Lindskog Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Therese Vincenti Malmgren Nyckelord: Lässtrategier, Matematik, Mathematic literacy, Problemlösningsstrategier, Textuppgifter Problemområde Utgångspunkten i vår studie är de nedåtgående läs- och matematikresultaten i svensk skola. I Lgr11 finns problemlösning nämnd både som en förmåga att utveckla och som ett centralt innehåll i matematik, men dagens matematikundervisning utgår i alltför hög grad från enskilt räknande i läroboken. För att utveckla elevers förståelse i textuppgifter behövs, enligt oss, både språket och matematiken lyftas fram i undervisningen och för detta behövs strukturerade problemlösningsstrategier. Syfte och preciserade frågor Syftet är att ta reda på elevernas uppfattningar om strategier vid textuppgifter i matematik. Vi har utvecklat en modell som på ett enkelt och strukturerat sätt stödjer eleverna när de arbetar med textuppgifter.