Mitt syfte med denna uppsats är att belysa effekterna av tvåspråkighet hos Vuxna. Mina frågeställningar är om tvåspråkigheten ökat den lingvistiska medvetenheten och om informanterna ofta växlar mellan språken. Jag har även frågat om intervjupersonerna känner sig bikulturella lika mycket som de är tvåspråkiga samt om de upplevt positiva eller negativa attityder till tvåspråkighet. Som metod har jag valt att genomföra intervjuer med informanterna. Jag har intervjuat sex personer.Resultatet visar att tvåspråkigheten medför ett språkintresse och en ökad språklig medvetenhet.

BAKGRUND: Vårt intresse för att undersöka konflikter och dess påverkan på verksamhetenhar väckts då vi har upplevt konflikter ute i förskolan. Både vad det gäller Vuxna-Vuxna, Vuxnabarnoch kanske vanligast barn emellan. I bakgrunden tar vi bland annat upp olika författare ochforskares syn på konflikt, kommunikation och gruppdynamik.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på pedagogernas uppfattning omfenomenet konflikt och hur pedagogerna anser att konflikter inom personalgruppen påverkarbarngruppen.METOD: Vi valde att använda oss av kvalitativ intervju. Detta då vi ville ta reda på vadpedagogerna anser om fenomenet konflikt. Undersökningen baseras på de svar vi fick av de tiopedagoger, som arbetar på två olika förskolor och deltog i våra intervjuer.RESULTAT: I vårt resultat kom vi fram till att konflikter ofta förekommer i förskolan och vifick även reda på vilka metoder de ansåg var bäst för att förebygga och lösa dem.

Vi lever i ett komplext samhälle där erfarenheter fort blir omoderna och omvärlden är uppbyggd av skriven information som snabbt förändras. Alla människor ska ha samma möjligheter till att bli demokratiska och delaktiga samhällsmedborgare. För det krävs en läsförståelseförmåga för att hitta strategier för tolkning och reflektion. För personer med funktionsnedsättning är det särskilt svårt att hitta rätt, förstå och framförallt tolka. En nyckel till delaktighet är läsförståelse. Arbetets syfte är att belysa hur Vuxna med lindrig utvecklingsstörning som gått gymnasiesärskolans nationella program använder sin läsförståelse i det dagliga livet efter avslutad skolgång.

I dagens samhälle har etnicitet betydelsen socialt konstruerade kategoriseringar som har sina utgångspunkter i förväntningar utifrån kulturella och historiska bakgrunder. I denna antologi har vi den socialkonstruktivistiska utgångspunkten att etnicitet skapas i socialt samspel.Etnicitet påverkar våra liv överallt. Det är något som är påtagligt på alla nivåer i samhället, såväl på individnivå som på strukturell nivå, således går det att urskilja att etnicitet är tätt knutet till maktstrukturer. Etnicitet är närvarande i vår vardag och är idag ett av de viktigaste analytiska perspektiven att använda för att få ökad kunskap om vårt samhälle och de individer och grupper som lever i det.Johanna Köpséns bidrag belyser etnicitet ur ett perspektiv som tydliggör att även svenskhet är etnicitet. Günay Dogans bidrag diskuterar hur föräldrar till utlandsfödda adoptivbarn förhåller sig till sitt barns etniska och kulturella bakgrund.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SSA 133VT 2012Handledare: Ann-Marie Wahlström och Ingegerd Enström.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Diabetes är en sjukdom, där patienten med diabetes dagligen fattar beslut gällande sin sjukdom. Genom empowerment kan patienten upptäcka och använda sin egen inneboende förmåga att kontrollera sin diabetes, vilket skapar förutsättningar för en mer individanpassad egenvård.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hur empowerment kan främjas i omvårdnaden av den Vuxna patienten med diabetes.Metod: Den metod som användes var en systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Sökningar har gjorts i databaserna Cinahl, Medline och Medline PubMed, med sökorden diabetes, empowerment, nursing och caring.Resultat: För att arbeta empowermentfrämjande krävs en förändring av sjuksköterskans yrkesroll där också patientens egen kunskap om att leva med diabetes erkänns. Att vara en god lyssnare, förmedla kunskap om diabetessjukdomen, vara öppen och lyhörd för varje patients individuella behov och uppmuntra patienten att själv finna lösningar på egenvårdsproblem är viktiga delar för sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal att arbeta med.Slutsats: För att sjuksköterskans yrkesroll ska kunna förändras och nya arbetsmetoder utvecklas är tid, stöd, utbildning och handledning till både sjuksköterskorna själva och den övriga personalen som arbetar runt patienten av betydelse..

Diabetes är en kronisk sjukdom och det finns cirka 135 miljoner Vuxna diabetiker i världen. År 2025 kommer antalet Vuxna diabetiker att vara 300 miljoner. Andelen typ 2 diabetes utgör cirka 90 procent. Hörnstenarna i diabetesvården är kost, motion och egenvård. Det finns ofta en livsstil som länge inneburit övervikt, inaktivitet och dåliga matvanor.

Reumatoid Artrit (RA) är en av de mest kända reumatiska sjukdomarna, en kronisk systematisk inflammatorisk sjuk-dom. Att drabbas av en kronisk sjukdom innebär stora om-ställningar i det dagliga livet. Hela livssituationen påver-kas och den sjuke personen skall lära sig att leva med sjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att be-skriva Vuxna personers upplevelser av att leva med RA. Tolv vetenskapliga artiklar har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med uppsatsen är att bidra till att öka kunskapen om hur tekniska hjälpmedel kan användas för att underlätta vardagen för Vuxna människor med ADHD.  För att åstadkomma detta görs en genomgång av vilka problem som kan föreligga vid ADHD och vilka strukturer och aktörer som finns i samhället för att erbjuda hjälp och stöd som Vuxna med ADHD kan ha behov av. Därefter betraktas vilka strategier och metoder som kan vara användbara för att kompensera för de problem ADHD kan innebära och hur teknik, såväl specialtillverkade hjälpmedel som vanliga produkter, kan användas för att kompensera. En översikt görs av hur teknik kan utformas för att bli användbar, såväl generellt som mer specifikt rörande utformning av hjälpmedel. Detta åskådliggörs genom exempel från några svenska hjälpmedelsprojekt följt av en probleminventering där ett antal studiebesök och intervjuer har tjänat som en bakgrund för förståelse av den stora mängd strukturer, aktörer och hjälpmedel som är möjliga men emellanåt svårtillgängliga vägar till hjälp för Vuxna med ADHD. De som i slutänden kan avgöra vilken nytta ett hjälpmedel innebär är brukarna själva. Deras upplevelser och erfarenheter är en ovärderlig källa till kunskap.

Background: Young adults undergo a phase in life when they try to become independent individuals and are expected to take responsibility. The transition to adult life, cause hardship for all young adults, but with concurrent mental illness this transition can be more complicated. The young adults may need support from their parents in connection with care.Aim: The aim of this study was to describe nurses' perceptions of parental participation in the care of young adults with mental illness.Method: To describe the perceptions of a phenomenon, qualitative interviews with a phenomenographic approach were conducted. The interview texts were analyzed into five description categories and 10 perceptions. In the study, eight nurses were interviewed.Results: The result shows that parental participation in the care is based on the young adult's decision.

Syfte: Litteraturstudien hade två syften. Det första syftet var att undersöka hur vanligt det är att tandvårdsrädsla är en orsak till att Vuxna inte går till tandvården och det andra om oregelbundna tandvårdsbesökare är mer tandvårdsrädda. Material och metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databasen PubMed. Inklusionskriterierna var att studierna ska ha utförts på personer > 15 år och artiklar vara skrivna på engelska. Exklusionskriteriet var reviewartiklar.

SammanfattningSyftet: Att sammanställa vad som fanns beskrivet i vetenskaplig litteratur om bedömningsinstrument som kan användas av arbetsterapeuter för bedömning av behov av bostadsanpassning för Vuxna med främst fysiskt funktionsnedsättning. Metod: Systematisk litteraturstudie med sökning på fyra sökord i sju databaser. För att få ytterligare information om de funna bedömningsinstrumenten gjordes en manuell sökning via artiklarnas referenslistor för att kunna besvara frågeställningarna.  Resultat: Författarna fann sju bedömningsinstrument som bedömde olika aspekter av miljön i relation till person och/eller aktivitet. Inget av bedömningsinstrumenten var avsett att enbart bedöma behovet av bostadsanpassning. Resultatet styrker behovet av bedömningsinstrument som innehåller både observation och självskattningsmoment för att få en helhetsbild av miljöns tillgänglighet och användbarhet. Konklusion:  Arbetsterapeuter som bedömer behovet av bostadsanpassning behöver bedömningsinstrument som mäter både subjektiva och objektiva aspekter av hemmiljö.

Syftet med den enkätstudie som ligger till grund för denna uppsats var att ta reda på hur ungdomarna som kommer till Ungdomshälsan och Ungdomsmottagningarna i Västerbotten upplever sin fysiska och psykiska hälsa. Vidare hur deras förhållande till sina föräldrar och andra Vuxna ser ut, hur deras alkoholvanor är och vad de anser vara viktigt för att de ska må bra. Besöken på ungdomsmottagningarna sker oftast med anledning av preventivmedels-frågor, graviditetstest och liknande, medan de som besöker Ungdomshälsan till största delen vill prata om sin psykiska hälsa. En enkät delades ut till besökarna under hösten 2007. De resultat som kom fram är att många anger att de har dålig självkänsla och är nedstämda, deprimerade, har ångest/oro eller relationsproblem. Många ungdomar är också i riskzonen för att utveckla ett missbruk av alkohol. Resultatet av den öppna frågan i enkäten visar att åtskilliga ungdomar saknar trygghet, god kontakt med föräldrar och andra Vuxna och att de längtar efter lugna och harmoniska relationer. En slutsats som kan dras är att det är viktigt att införliva hela familjen i samtalet med ungdomarna och att lyfta upp alkoholfrågan tydligare.

Syftet med studien är att ur barns perspektiv undersöka hur skolan på ett bra sätt kan bemöta barn med separerade föräldrar. Frågeställningarna har även vidrört hur de separerade föräldrarna vill att deras barn ska bli bemötta av pedagoger i skolan. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av en projektiv intervjumetod där barnen har fått projicera sina åsikter mot olika situationer rörande andra barn med separerade föräldrar. Forskning från bland annat BRIS och Rädda Barnen har fastställt att barn som genomgår en kris ofta saknar Vuxna stödpersoner inom skolan. Vår studie visar att barnen har varit ledsna i skolan och saknar en vuxen person som finns där för dem.

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.