ADHD är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som drabbar var 20.e barn i Sverige och symtomen kvarstår ofta i vuxen ålder. Riktlinjer för behandlingen av barn finns men för Vuxna råder viss osäkerhet, speciellt vad gäller läkemedelsbehandling. Den här studien avser att undersöka om fler läkemedel borde godkännas för behandlingen av ADHD hos Vuxna i Sverige. Det är en litteratur studie och materialet har samlats in främst från vetenskapliga artiklar men även från olika myndigheter såsom läkemedelsverket (LMA), socialstyrelsen (SOS), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) samt U.S. Food and Drug Administration (FDA).

Bakgrund: Inom vården är möten med Vuxna patienter som känner obehag inför blodprovstagning eller rädsla vid situationer där stick är inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den Vuxna befolkningen som känner stickrädsla. Sjuksköterskan har därvid ett stort ansvar att hjälpa patienterna genom de ibland påfrestande situationer som kan uppstå på grund av stickrädslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta för den Vuxna patienten med stickrädsla vid sticksessioner. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Studiens syfte är att undersöka hur unga Vuxna upplever sitt lärande som visstidsanställd och vilka faktorer som påverkar dem i sitt lärande som visstidsanställda. Information har samlats in, bearbetas och presenteras enligt hermeneutisk metodik. Därefter tolkas den utifrån Illeris (2007) teori om lärandedimensioner och unga Vuxnas lärande. Resultatet visar att unga Vuxna främst drivs av sin inre vilja att lära och syftet är att bygga sin framtid med erfarenheter. De ställer höga krav på respons och stöd och de upplevda kraven från samhället har visat sig drivande för dem.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige och drabbar många unga Vuxna. Diabetes typ 1 innebär att kroppen har brist på insulin och behandlingen av sjukdomen är alltid insulin. För den drabbade krävs ansvar för att kunna hantera sjukdomen så optimalt som möjligt. Unga Vuxna upplever ofta att egenvården vid diabetes typ 1 ger begränsningar i det vardagligalivet. Därför är det viktigt att som vårdpersonal ge stöd till dessa unga Vuxna.                                                                                                               Syfte: Belysa unga Vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1.

Dagens journalistik står inför stora utmaningar. Unga Vuxna är de mest frekventa användarna på internetmedier men enligt tidigare forskning saknar de både intresse för nyheter och betalningsvilja. Syftet med studien är att undersöka unga Vuxnas nuvarande nyhetskonsumtion samt vilka önskemål de har angående nyhetsrapporteringen för att bli mer villiga att betala för nyheter. Fyra fokusgruppsintervjuer med universitetsstudenter från olika utbildningar har genomförts. Resultatet visar att faktorer som exempelvis det stora nyhetsutbudet påverkar betalningsviljan eftersom unga Vuxna tillhör en generation som är uppvuxen med konvergenskulturen och är van att få tillgång till innehåll gratis på internet.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur Vuxna elever som studerar svenska som andraspråk resonerar kring sina inlärningsstrategier. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Inom denna studie intervjuades sex Vuxna elever, som planerar att påbörja sina studier på högskolor. Resultaten i denna studie visade att Vuxna elever använde eller uttryckte sammanlagd fyrtio av sextiotvå inlärningsstrategier som är utarbetade av Oxford, forskare inom språkvetenskap. Minnesstrategier, affektiva strategier och sociala strategier kunde kartläggas i större utsträckning än kognitiva strategier, kompensationsstrategier och metakognitiva strategier.

Bakgrund: Varje år drabbas unga Vuxna av cancer och behöver professionell omvårdnad. De upplever sig inte få den vård de är i behov av. Alla människor har, enligt motivationsteorin, behov som är ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att människan ska kunna uppnå självförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga Vuxna med cancer.Metod: Studien använde en kvalitativ nätnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade åtta bloggar skrivna av unga Vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade åtta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades på upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, Känslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade åtta behov som fanns på de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

Bakgrund: Varje år drabbas unga Vuxna av cancer och behöver professionell omvårdnad. De upplever sig inte få den vård de är i behov av. Alla människor har, enligt motivationsteorin, behov som är ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att människan ska kunna uppnå självförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga Vuxna med cancer.Metod: Studien använde en kvalitativ nätnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade åtta bloggar skrivna av unga Vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade åtta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades på upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, Känslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade åtta behov som fanns på de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen av beteenden som Vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det är en kvalitativ studie där fyra kvinnor intervjuats för att få en beskrivning av deras erfarenheter av att växa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende påverkats och förändrats efter att ha genomgått en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgått för att få reda på vad den innebär. Utifrån tidigare forskning och övrig empiri har vi fått fram vilka karaktäristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgått från två vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin.

Livskvaliteten kan utsättas för prövningar för ungdomar och Vuxna personer med cerebral pares [CP] i kontakt med vårdandet inom öppen och sluten hälso- och sjukvård. Eftersom det finns brister i kompetensen hos sjuksköterskor, är det betydelsefullt att beskriva vad livskvalitet är för funktionshindrade ungdomar och Vuxna personer med CP, för att sjuksköterskan ska kunna utföra det goda vårdandet inom omvårdnaden. Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka livskvaliteten hos ungdomar och Vuxna med cerebral pares. Studien utfördes som en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet. Resultatet visade att faktorer som påverkar livskvaliteten var fysiska, sociala och psykiska faktorerna hos både ungdomar och Vuxna personer.

Varje år dör 125 människor i Sverige i alkoholrelaterade trafikolyckor och ännu fler skadas. Detta medför stora kostnader för samhället och lidande för de som drabbas. Unga Vuxna är överrepresenterade i olycksstatistiken för alkoholrelaterade olyckor. Syftet med studien var att undersöka unga Vuxna högskolestuderandes (mellan 18-24 år) vanor och attityder till alkohol och bilkörning. Vi gjorde en enkätstudie på en högskola.

Den unga Vuxna genomgår såväl kroppsliga som kognitiva förändringar samtidigt som de är i livsfasen att finna sin identitet. Att drabbas av en långvarig sjukdom i detta skede i livet kan påverka den personliga utvecklingen. Inflammatoriska tarmsjukdomar innefattar Morbus Crohn samt Ulcerös kolit vilka drabbar mag- tarmkanalen. Symtomen som sjukdomarna medför kan bidra till ett lidande för den unga Vuxna såväl fysiskt som psykiskt. Syftet är att beskriva erfarenheter av lidande hos den unga Vuxna som insjuknat och lever med en inflammatorisk tarmsjukdom.

Hälsa anses vara en mänsklig rättighet och är svårdefinierbart då det upplevs olika av olika individer. Psykisk ohälsa behöver inte innebära en psykiatrisk diagnos . Den definieras snarare utifrån hur man hanterar olika livssituationer som kan stötas på under livets gång. Schizofreni är en livslång och allvarlig sjukdom som påverkar hur personen tänker, känner och beter sig. De svåra symtomen som sjukdomen innebär kan vara begränsande för den drabbade, vilket kan få konsekvenser för den fysiska hälsan.

Syftet med denna studie är att beskriva hur Vuxna manliga barn har upplevt och hanterat situationer av att växa upp med en förälder som har psykiska funktionsnedsättningar. Våra frågeställningar utgörs av: Hur upplevde och hanterade Vuxna manliga barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning sin uppväxt? samt Hur har upplevelsen och hanterandet av uppväxten påverkat Vuxna manliga barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning som Vuxna? För att kunna svara på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fem Vuxna manliga barn som haft en sådan uppväxt. Intervjuerna har sedan analyserats genom ett fenomenologiskt förhållningssätt och därmed har vi återberättat informanternas utsagor istället för att tolka dessa. Denna analys har utgått från det empiriska materialet som sedan har kopplats till de valda tidigare forskningarna och teoretiska utgångspunkter.

The study describes how to support quality of life for adults with DS using Carnevali´s model of nursing care, daily living and functional health..