Syftet var att ta reda på hur sju unga Vuxna personer med diagnosticerad dyslexi/specifika läs- och skrivsvårigheter upplevde de tekniska hjälpmedel som de använde under sin skoltid. En kvalitativ undersökning med samtalsintervjuer gjordes utifrån ett sociokulturellt och relationellt perspektiv. Personerna som blev intervjuade fick beskriva vilka program de använt och berätta hur de upplevde datorstöd och tekniska hjälpmedel. Därefter fick de beskriva vad de anser hade hjälpt dem bäst i deras läsning och skrivning. Resultatet visade att informanternas socioekonomiska bakgrund speglade tidpunkten för deras diagnosticering.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig kronisk sjukdom som kan ge svåra konsekvenser. I vårdkontakten behöver sjuksköterskan nå livsvärlden för att kunna stödja och uppmuntra till en bra och balanserad livsstil. Tidigare forskning är mest inriktad på fysiska symtom samt upplevelser hos barn, ungdomar och deras föräldrar. Därför behövs kunskap och förståelse om vuxnas upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av välbefinnande hos Vuxna personer med diabetes typ 1.

Psykisk ohälsa är vanligt bland ungdomar och unga vuxna, och mycket forskning stöder alliansens betydelse för utfallet av terapi (Shirk et al. 2011). Dock saknas en del kunskap om hur allians skapas i terapi med gruppen ungdomar och unga vuxna (Karver et al. 2008). Syftet med denna kvalitativa studie var därför att undersöka hur psykologer beskriver att de går tillväga för att skapa och återskapa allians i psykoterapi med ungdomar och unga vuxna.

Historiskt har det skett en betydande förändring gällande allmän inställning och attityd tillpsykologisk behandling (Gieser 2009). Att gå i terapi är inte längre lika tabubelagt utan berörs imedia och den allmänna debatten. Den psykiska ohälsan hos unga vuxna har ökat(Socialstyrelsen 2013c) och därmed även behovet av behandlingSyftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna ochom det fanns skillnader i attityd utifrån kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund.En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i ålder 18-25 år från Jokkmokk respektiveVarberg.Studien visade en övervägande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Detfanns en geografisk skillnad där informanter från Jokkmokk var mindre positivt inställda till attberätta för sin familj om de skulle söka och gå i samtalsbehandling och att media i störreutsträckning påverkat deras inställning. När det gäller kulturell skillnad visade studien att de medblandad kulturell bakgrund var mer positivt inställda till att berätta för bekanta om de skulle sökaoch gå samtalsbehandling.Studien bekräftade inte vårt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader.

Barn till psykiskt sjuka är en utsatt grupp. De löper ökad risk för hämmad psykosocial utveckling och för att utveckla egna psykiska svårigheter under uppväxten eller i vuxen ålder. Barnens situation har länge varit osynliggjord men på senare tid har den uppmärksammats alltmer i samhället. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vuxna barns upplevelser av att ha vuxit upp med en förälder med bipolär sjukdom. Undersökningen var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer.

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefär 3-5 procent av alla barn i skolålder är diagnostiserade för. Hälften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen ålder. Samtidigt är ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under många år, då somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons självbild. Syftet var att ta reda på hur våra fem respondenter, Vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser på sitt liv efter att de fått sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingång användes för att, utifrån den valda frågeställningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berättelser.

Syftet med denna uppsats var att undersöka situationen för vuxna barn och deras upplevelser av att ge daglig omsorg till sina äldre hjälpbehövande föräldrar med invandrarbakgrund. Fokus för undersökningen var de vuxna barnens motiv för att bli anhörigvårdare och deras förklaringar till att föräldrarna inte utnyttjar hjälp från den offentliga äldreomsorgen, som hemtjänst eller äldreboende. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med vuxna barn som vårdar sina föräldrar genomfördes. De teoretiska utgångspunkterna som valdes för att förstå den informella omsorgens sociala verklighet på ett djupare plan, var symbolisk interaktionism med begrepp somI och Me, språkliga signifikanta symboler och signifikanta andra,utbytesteori och slutligen social exklusion kopplat till länkade problem. Resultat visar att de vuxna barnen som vårdar sina föräldrar ansåg att det var deras plikt att hjälpa en förälder som tidigare i livet tagit hand om dem.

Introduktion: Erosionsskador är ett växande problem bland barn, ungdomar och unga vuxna. Dental erosion har en multifaktoriell etiologi som består av endogena och exogena orsaker. Att erosionsskador på tänderna ökar kan bero på den höga konsumtionen av sura drycker bland barn, ungdomar och unga vuxna. Personer som idrottar kan löpa risk för dental erosion på grund av frekvent intag av sura sport/energidrycker men även till följd av påverkat salivflöde. Få studier har undersökt fotbollsspelares kunskap om dental erosion och dess konsumtion av sport/energidryck.Syfte: Att studera kunskapen om erosionsskador bland en grupp fotbollsspelande kvinnor och män.Frågeställningar: Vilken kunskap har fotbollsspelande kvinnor om erosionsskador? Vilken kunskap har fotbollsspelande män om erosionsskador? Vilken konsumtion har fotbollsspelarna av energi/sportdryck?Metod: Studien är en kvantitativ, empirisk, tvärsnittsstudie.Resultat: Totalt deltog 44 personer i studien, 29 kvinnor och 15 män.

Förståelighet innebär hur väl lyssnaren förstår vad talaren menar (Hartelius & Lohmander, 2008). Barn med språkstörning har ofta en nedsatt förståelighet (Nettelbladt, 2007). Föreliggande studie syftar till att undersöka huruvida det föreligger någon skillnad mellan jämnåriga barns och vuxnas förståelse av ett svårförståeligt barn med språkstörning. Icke-familjära lyssnare genomförde lyssnarbedömningar i form av ordidentifiering. Lyssnarna bestod av tio vuxna (22-67 år) samt elva förskolebarn (4;1-5;6 år).

Bakgrund: Fetma är en sjukdom som ökat globalt. Personer med fetma har upplevt kränkande och diskriminerande attityder. För dem är detta ett problem och därför ville vi beskriva hur de med fetma upplevt sin situation för att öka förståelsen och minska fördomar som kan resultera i en bättre vård. Antonovskys (2005) KASAM, är en teori om hur människan upplever världen vilket ansågs passande till studiens syfte.Syfte: Syftet var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med fetma i dagligt liv.Metod: En systematisk litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier; upplevelser av begränsningar i dagligt liv, känslomässiga upplevelser i dagligt liv och upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv. Upplevelser av begränsningar visade att fetman gav begränsningar i vardagen.

Detta examensarbete a?r en kvalitativ studie om ka?nslor, tankar och minnen av musikundervisningen i den svenska folkskolan mellan cirka 1925 och 1950, med sa?rskilt fokus pa? de personer som ka?nde sig utesta?ngda fra?n musikundervisningen, samt deras fo?rha?llande till musik senare i livet. Studien a?r baserad pa? intervjuer med 13 personer fo?dda mellan 1914 och 1942.Pa? den ha?r tiden sa?g samha?llet och skolan helt annorlunda ut a?n de go?r idag och det speglas naturligtvis i synen pa? musikalitet, sa?ngfo?rma?ga och bega?vning, och a?ven pedagogik.Resultaten pekar pa? att undervisningen i musik vid den ha?r tiden skilde sig fra?n dagens undervisning ganska mycket i na?gra avseenden. Idag stra?var la?rare mot att alla elever ska na? ma?len i kursplanen och det a?r en ota?nkbarhet att utesluta na?gon fra?n undervisningen, men mellan 1925 och 1950 kunde detta fo?rekomma i skolorna.

Hur en människa bor har stor betydelse för livskvaliteten och för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor. Detta är inte minst viktigt för personer med särskilda behov. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade reglerar rätten till insatser och en av dessa insatser är särskilt boende med stöd och service. Syftet med studien var att undersöka hur två kommuner möter ansökningar om särskilt boende för vuxna funktionshindrade. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med kommunernas handikappchefer och LSS-handläggare, representanter för intresseorganisationer för utvecklingsstörda och psykiskt funktionshindrade ville vi få en uppfattning om personer som är insatsberättigade får sina behov tillgodosedda.

Denna studie undersökte samarbetet mellan landsting och Socialtjänst gällande unga vuxna mellan 18 till 25 som brukar "nya drogtyper" i Gävles lokalsamhälle. En kvalitativ metod har tillämpats med semisstrukturerade intervjuer med fem professionella inom kommun och landsting för att få en djupgående förståelse för intervjupersonernas unika upplevelser av det rådande ämnet. Intervjumaterialet analyserades utifrån det teoretiska perspektivet organisationskultur. Studien visade på att samarbetet mellan Psykiatri och Socialtjänst är problematisk och enligt intervjupersonerna kan det bero på de attityder och synsätt som finns hos de två huvudmännen. Samtliga deltagare redovisade att ytterligare samarbete krävs för att möta problematiken men det finns oklarheter i vem som skall ta ansvaret..

I Sverige drabbas varje år omkring 100-150 personer av en traumatiskt orsakad ryggmärgsskada. En ryggmärgsskada innebär ofta ett funktionshinder som gör att stora förändringar måste göras i livssituationen, vilket kan vara en svår anpassning. Stress, ångest och depressiva symtom är relativt vanligt bland personer som skadats. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att lära sig leva med en ryggmärgsskada. Studien gjordes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och analyserades via färgkodning för att finna likheter.

Sammanfattning Bakgrund. Återberättandetest ger en bild av högre språkliga förmågor och används idag för alla åldrar vid språkliga bedömningar. Ett test som används i klinisk logopedisk verksamhet idag är återgivningsprovet Luftballongen som är en del av testmaterialet UMESOL. Testet är framtaget för lågstadieelever i årskurs 2 och 3 men används även inom klinisk logopedisk praxis för ungdomar och vuxna. Syfte.