SAMANFATTNINGBakgrund: Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskor uppfattar och fokuserar på i information till patienter vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning.Metoden: Kvalitativ deskriptiv design med fenomenografisk ansats. Nio sjuksköterskor intervjuades för att undersöka hur de uppfattar och beskriver utskrivningssamtal med patienter från en kirurgisk vårdavdelning.   Resultat: Resultatet visar vad sjuksköterskor uppfattar och fokuserar på i information till patienter vid utskrivning och omfattar tre beskrivningskategorier: På ronden har sjuksköterskorna fokus på läkarens information till patienten, sjuksköterskorna informerar och undervisar patienter vid utskrivning samt rutiner och struktur vid utskrivning av patienter beskriver sjuksköterskorna som bristfälligt.Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor ser sin roll i utskrivningssamtalet från kirurgisk vårdavdelning som en informationslänk mellan läkare och patient.  För att uppnå utbildningsinsatser inom detta område vore utbildning inom samtalsmetodik användbart, då kommunikation är en viktig del i planering vid utskrivning. Utvecklande av nya rutiner i form av en informationsbroschyr till patienter vid utskrivning är något som kan diskuteras och tas upp på vårdavdelningarna som ett komplement till den muntliga informationen. Nyckelord: Kommunikation, fenomenografisk studie, patientinformation, kirurgisk vård.

Bakgrund: Övervikt är ett folkhälsoproblem i västvärlden. Att leva med övervikt kan innebära ett stort lidande. Sjuksköterskan är ofta den som har mest regelbundna kontakter med överviktiga patienter. Sjuksköterskans uppgift är att bemöta patienter på ett värdigt sätt oavsett ålder, utseende, funktion eller prestationsförmåga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa bemötandet av patienter med övervikt i hälso- och sjukvården.

Få studier har undersökt behandlingsutfall efter lång behandling av ätstörning (Remainers), eller de patienter som avbrutit behandling (Dropouts). Vanligen undersöker man bara de som svarar snabbt på behandling (Completers). Det är därför betydelsefullt att identifiera vad som kännetecknar andra patientgrupper. Studien jämför tre patientgrupper; Remainers (n=285), Completers (n=835) och Dropouts (n=473) Syfte: Att beskriva de typiska dragen i de tre olika grupperna. Ett andra syfte är att undersöka viktiga prediktorer för grupptillhörighet avseende prognos och behandlingsutfall.Metod:En kvantitativ longitudinell databas har använts för att göra en kontraststudie mellan de tre valda grupperna.

Trycksår är en alltför vanlig komplikation hos äldre och ryggmärgsskadade patienter. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på om näringsdrycker kan användas för att förbättra läkningen av trycksår. Metoden var en modifierad version av Axelssons modell för litteraturstudier. Sökning i PubMed, CINAHL och Cochrane Library utfördes och gav tio kvantitativa artiklar. Studierna visade att olika näringsämnen påverkade trycksårsläkningen i olika grad.

Bakgrund: Arbetsterapeutiska begreppet aktivitetsbalans fr?mjar till god h?lsa och v?lbefinnande. Aktivitetsbalans uppn?s genom att arbetsterapeuten motiverar och medveteng?r personer om deras aktivitetsm?nster och hur det p?verkar aktivitetsutf?randet. Funktionstillst?ndet Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) ?r ett komplext neuropsykiatriskt funktionstillst?nd.

Inom sjukvården ställs sjuksköterskor inför situationer där vård i livets slutskede krävs. Som sjuksköterska är en av de svåraste uppgifterna i yrket att möta döende patienter och deras närstående. Syftet med litteraturstudien är att undersöka allmänsjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede, utanför specialiserade palliativa vårdenheter som till exempel hospice. Resultatet delas in i sju kategorier: Sjuksköterskors känslor i mötet med palliativ vård, Tidsbrist och stress, Resurser för att hantera påfrestande situationer, Vikten av erfarenhet, Betydelsen av kommunikation, Anhörigas roll i vården samt Positiva erfarenheter av vård i livets slutskede som speglar sjuksköterskors upplevelser. Denna litteraturstudie visar att det är komplext att vårda patienter i livets slut men med stöd och erfarenhet kan de negativa upplevelserna vändas till en personlig utveckling i yrkesprofessionen för allmänsjuksköterskan..

För att patienter med demenssjukdom ska kunna orientera sig, bör miljön utformas så att den stödjer individen. förändringar kan göras i deras miljö såsom att använda namnskyltar på förrar och olika färger på väggar och golv. Syftet med studien var att belysa hur vårdmiljöns utformning kan stödja förmågan av tidsuppfattning och orientering för patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var litteraturstudie av artiklar baserade på kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Polits och Hunglers arbetsmodell användes vid artikelsökningen.

Vårt syfte var att försöka påverka en ungdomsgrupps empatiska förmåga genom värderingsövningar. För att mäta den eventuella förändringen har vi använt intervjuer och ostrukturerade observationer. Vår undersökningsgrupp bestod av nio pojkar ur en åttondeklass. För ett tydligare resultat hade vi behövt mera tid än de sju veckor vi hade till förfogande. Vi har genom undersökningen styrkts i vår uppfattning att empati är medfödd och utvecklingsbar.

Bakgrund: Självmord är ingen sjukdom trots, det orsakade självmord 1390 män-niskors död år 2009. Då en människa väljer att ta sitt liv reagerar omgivningen med sorg och vrede. Frågor kring hur detta kunde inträffa och om det kunde ha förhindrats är återkommande. Som sjuksköterska kommer denna patientgrupp att påträffas inom många av omvårdnadens områden. Syfte: Syftet var att belysa sjuk-sköterskans upplevelser av att vårda självmordsnära patienter inom somatisk vård.

I studien ?Barnets inflytande och delaktighet kring måltiden i förskolan? har vi undersökt barns delaktighet och inflytande kring måltiden på två olika förskolor och sedan jämfört dessa. Undersökningen har genomförts med hjälp av sex stycken strukturerade observationer. Vi studerade hur de vuxna jobbade med delaktighet och inflytande med barnen. Vi studerade även hur barnens kommunikation var när de pratade med varandra och till de vuxna.

Idag är cancer den andra vanligaste dödsorsaken i Sverige. För att kunna hjälpa patienterna som inte kommer att överleva en obotlig cancer diagnos, behövs bland annat erfarna sjuksköterskor inom palliativ vård. Den palliativa vården syftar till att lindra symtom för att patienten ska uppnå en god livskvalitet. Syftet med studien var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva betydelsefulla faktorer för god palliativ vård och sjuksköterskans upplevelse av dessa faktorers betydelse för den palliativa vården av vuxna personer med cancer och deras närstående. En kvalitativ litteraturstudie valdes som metod där 8 kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys.

Det finns flera olika sköldkörtelsjukdomar men vanligast är hypotyreos och hypertyreos. Under de senaste åren har flera västerländska studier visat att användningen av tyreostatika ökar. Syftet med följande arbete har varit att undersöka prevalens och incidens av hyperthyreodism genom att undersöka användningen av tyreostatika, d v s propyltiouracil och tiamazol, i de olika landstingen med avseende på kön och ålder. Registerdata över samtliga receptuttag av propyltiouracil och tiamazol, mellan 1 juli, 2005 till och med 31 juni, 2007 erhölls från Svenska läkemedelsförteckningen i form av Excelfiler. Filerna innehöll uppgift om kön och landsting och var också åldersindelat i åldrarna 0 till 85 + år.

Döden angår oss alla och vår kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vård fokuserar på att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invånare har var sjätte utländsk bakgrund och detta ställer andra och delvis nya krav på sjukvården. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans palliativa omvårdnad till patienter från andra kulturer. Studien är en litteraturöversikt där tolv artiklar analyserats utifrån syftet.

Bakgrund: År 2012 levde 30 miljoner människor världen över med HIV, varav Afrika är värst drabbats.  I takt med det ökande antalet HIV smittade i Afrika ökar sjuksköterskornas arbetsbelastning. Syfte var att undersöka de afrikanska sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS i Afrika. Metod: Litteraturstudie som bygger på elvavetenskapliga artiklar som hittades via databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Artiklarna analyserades och resulterade i två övergripande teman och fyra underteman.

Syfte. Projektets syfte var att utvärdera två smärtteam, Odontologiska smärtgruppen vid Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola och Referensgruppen för långvarig Orofacial Smärta (ROS), Kalmar, gällande arbetssätt samt undersöka patienternas behandlingsresultat och upplevelser av kontakten med respektive smärtteam. Material och metod. Samtliga patienter från Odontologiska smärtgruppen de senaste två åren och ROS de senaste tre åren fick en enkät tillsänd. Femton respektive tretton patienter svarade (67 %).