Bakgrund: Idag finns ett stort antal personer som vuxit upp med missbrukande föräldrar. Dessa personer löper själva en ökad risk för att drabbas av ohälsa, bland annat riskerar de att själva hamna i missbruk samt drabbas av psykisk ohälsa. Sannolikheten är därför hög att allmänsjuksköterskor även kommer att möta denna grupp i vården, och det är då viktigt att kunna bemöta dessa personer med en förståelse för deras uppväxt.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelser och konsekvenser av att ha vuxit upp med missbrukande föräldrar.Metod: Studien grundades på en kvalitativ studie av sex biografier för att belysa ämnet och svara an till syftet. Analysen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Personer som växte upp med missbrukande föräldrar påverkades på flera olika sätt, vilket skapade konsekvenser i vuxenlivet så som psykosociala problem, relationsproblem eller missbruksproblem. Flera utav informanterna kunde dock med hjälp av stöd gå vidare och acceptera sin uppväxt.Slutsats: Informanterna påverkades mycket av sin uppväxt senare i livet.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur sjuksköterskan kan använda empowerment i vård av unga. Det finns ett stöd i de vetenskapliga artiklar som granskats att använda sig utav empowerment i vård av ungdomar. Litteraturstudien visar att empowerment stärker ungdomar. Sjuksköterskan kan genom empowermentåtgärder understödja så att ungdomar får en bra start i livet. De empowermentåtgärder denna litteraturstudie resulterar i visar att sjuksköterskan genom undervisning direkt till ungdomar men också till vuxna i ungdomars omgivning, stödjer ungdomar i den förändring de går igenom, samt guidar dem till ett sunt hälsobeteende med hjälp av prevention.

Få studier har studerat personalens roll i att främja fysisk aktivitet hos personer med utvecklingsstörning. Denna kunskapsbrist utgjorde syftet för denna studie. Syftet med studien var att undersöka hur personalen upplevde den fysiska aktiviteten hos vuxna personer med lindrig- och medelsvår utvecklingsstörning, som bodde i gruppbostad. Särskilt fokus fanns på vilka hinder och möjligheter som personalen upplevde sig ha för att främja fysisk aktivitet hos de boende. Studiens metod byggde på sex semi-strukturerade intervjuer med personal på gruppbostäder för vuxna personer med lindrig- och medelsvår utvecklingsstörning.

Syftet med den här uppsatsen var att diskutera hur 20-30 åringar konsumerar nyheter och hur de skulle vilja konsumera nyheter.Idén till det här arbetet uppkom i samband med att vi upptäckte att SVTs stora nyhetsprogram Aktuellt och Rapport tappade tittare och lockade väldigt få unga konsumenter.  Vi valde en fokusgrupp som vår metod till att undersöka frågeställningarna; Hur konsumerar 20-30 åringar nyheter idag? Hur vill 20-30 åringar konsumera nyheter? Vilka slutsatser kan vi dra av resultatet för att få fram hur SVT borde producera och distribuera sina nyheter till unga vuxna i framtiden? Vi gjorde också en intervju med biträdande programdirektör för nyheter och samhälle på SVT. I den här uppsatsen har vi kommit fram till att SVT har de resurser som behövs för att göra kvalitativa nyheter till de unga. Det svåra är att producera och distribuera nyheter till en generation som lever i konvergenskulturen där all media är i ständig förändring.

Bakgrund: En intensivvårdsavdelning [IVA] avsedd för barn kan saknas på ett mindre sjukhus, vilket gör att många barn vårdas på allmän IVA tillsammans med vuxna patienter. År 2012 vårdades 2709 barn i Sverige mellan 0-18 år, på en allmän IVA. Det finns stora skillnader mellan att vårda barn och vuxna, sjuksköterskor som arbetar på en allmän IVA kan sakna de kunskaper som krävs för att vårda barn.Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA.Metod: Fyra fokusgruppdiskussioner med totalt 13 deltagare genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i åtta kategorier och ett tema. Studien genomfördes på ett mindre sjukhus i mellersta Sverige.Resultat: De kategorier som framkom var; en känslomässig utmaning, behov av kontroll och behov av samarbete och stöd.

Föreliggande studie är byggd på en kvantitativ metod för att visa på hur inställningen till droger och droganvändandet samt drogkonsumtionen ser ut bland unga vuxna mellan 16-26 år i Norrbottens län. Då det inte utförts någon studie i Norrbottens län på detta ålderspann och annan tidigare forskning visar på att drogkonsumtionen är som störst mellan dessa åldrar var det därför intressant att studera detta. Syftet för studien var att studera dessa unga vuxnas inställningar till droger och användningen av droger samt att ge en bättre bild av hur drogkonsumtionen ser ut i detta ålderspann. För att kunna besvara syftet formulerades fyra frågeställningar; Hur ser cannabiskonsumtionen ut bland 16-26 åringarna i Norrbottens län? Hur ser de unga männen och kvinnornas inställningar till droger och användningen av droger ut? Går det att urskilja några skillnader mellan männen och kvinnorna? Går det genom att applicera Parkers normaliseringsteori påstå att det skett en normalisering av droger bland 16-26 åringarna?Datamaterialet som användes för att få fram bland annat attityder och drogkonsumtion kom från befintligt material som genom enkäter samlats in på gymnasieskolorna i Norrbottens län under hösten 2014, samt material som samlats in på Luleå Tekniska Universitets programstunder under våren 2014.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som studerar hur vuxna påverkats av att ha blivit mobbade som barn. Studien byggde på åtta halvstrukturerade intervjuer där vi sökte individernas tidigare upplevelser. Personer med denna bakgrund och som är över 20 år har nåtts genom annonsering och via mail. Materialet är avgränsat till att gälla forskning om familjestruktur och identitetsbildning. I vårt resultat har vi redovisat våra intervjupersoners egna erfarenheter av sina upplevelser och analyserat dessa i relation till litteraturer, artiklar och avhandlingar.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan finna det svårt att vårda och bemöta unga vuxna som är obotligt sjuka. För att öka förståelsen och förbättra den palliativa vården för dessa personer är det viktigt att sjuksköterskan får ta del av patientens upplevelser av sin situation. Sjuksköterskans uppgift är att bland annat tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och spirituella behov. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom från diagnos till bortgång. Metod: Denna studie skrevs utifrån en kvalitativ ansats med en narrativ design.

BRIS är en organisation som arbetar för barns rättigheter i Sverige. Organisationens hjärta består av Barnens Hjälptelefon (BHT) som är en jourtelefon dit barn upp till 18 år kan ringa då de inte har någon vuxen att prata med. BRIS bedirver också opinionsbildande arbete för att göra allmänheten uppmärksam på barnens situation. Uppsatsens syfte är att ge en bild av en del barns verklighet speglad genom deras telefonsamtal till hjälptelefonen. Den årliga sammanställningen av BRIS samtalsstatistik har till stor del legat till grund för detta.

Sjuksköterskan spelar en huvudsaklig roll vid smärtbedömning och lindring i den postoperativa kontexten. Bristfällig smärtlindring hos dessa patienter kvarstår som ett problem trots att mycket forskning gjorts på ämnet de senaste decennierna. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans smärtbedömning och lindring i postoperativ vård hos vuxna. Denna litteraturstudie har en beskrivande design och är baserad på tio vetenskapliga artiklar, som är kvalitetsgranskade. Studiens resultat visar att postoperativ smärtbedömning oftast sker på ett osystematiskt sätt och med olämpliga verktyg. En adekvat smärtbedömning innebär en flytande kommunikation (bland vårdpersonal och med patienten), att använda lämpliga verktyg för smärtbedömning, och att förstå smärta från en multidimensionell synpunkt, för att på så sätt behandla patienten ur en holistisk synvinkel. Resultatet visar också olika farmakologiska och icke farmakologiska åtgärder som sjuksköterskor använder sig av vid smärtlindring av postoperativ smärta, samt de orsaker som kan leda till en bristfällig smärtlindring hos postoperativa patienter. Diverse åtgärder i vårdkedjan borde implementeras för att uppnå optimal smärtlindring hos postoperativa patienter. Dels krävs det en systematisk postoperativ smärtbedömning som utgångspunkt, dels bör sjuksköterskans kunskaper om smärtbedömning och lindring utökas.

Bakgrund: Uppfattningen och upplevelsen av den egna kroppen är viktiga aspekter ur hälsosynpunkt då sämre medvetande om kroppen kan få konsekvenser för hälsan i form av sjukdomar och skador. Det här berör sjukgymnastik då sjukgymnastiska interventioner inte enbart bygger på förståelsen för de fysiska funktionerna i kroppen utan även på människans upplevelse av sin kropp och rörelse. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan uppfattad kroppslängd i jämförelse med andra människor, tillfredsställelse av kroppslängd och uppmätt kroppslängd samt potentiella könsskillnader i detta. Metod: En enkät innehållande frågor om uppfattad längd samt påståenden att vilja vara kortare eller längre genomfördes av 55 deltagare. Även mätning av kroppslängd genomfördes.

Bakgrund Celiaki är en autoimmun sjukdom som ger inflammation i tunntarmsslemhinnan vid intag av gluten. Symtom hos vuxna kan vara diffusa och därför svåra att koppla till celiaki. I Sverige är genomsnittstiden från första symtom till celiakidiagnos ungefär 10 år och det finns luckor i kunskapen om vilka konsekvenser fördröjningen till diagnos ger.Syfte Studiens syfte är att överblicka hur fördröjd diagnos av celiaki hos vuxna påverkar samhällets resurser, hur dessa individer upplever att symptomen påverkat deras sociala liv före och efter diagnos, samt om diagnostiken behöver effektiviseras.Metod I Sverige, september 2012, skickades en Internetbaserad enkät ut till 4337 medlemmar i Svenska Celiakiförbundet varav 611 kvarstod efter bortfall. Enkätens fokus var främst sjukfrånvaro, vårdkontakter och social påverkan p.g.a. symtom av celiaki.

The aim of this thesis is to examine how two young adult departments at two public libraries work and what profiles the young adult departments have. To examine the work and profiles at the young adult departments I have used the following questions: What are the ideas about working with young adults? How are the two departments in this study working whit young adults? What or which are the profiles of the young adult departments in this study?To answer the questions above I used a qualitative method based on interviews with the librarians responsible for the young adult departments. To complete the interviews I studied the libraries Internet sites and official documents. The examined departments are located at two city libraries and were chosen manly for their focused age group, 15-25 years and that the departments are well established.To analyse the results I used the theoretic model of Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen about the role of the public library.

Syfte: Syftet ?r att unders?ka om intag av m?ttat och flerom?ttat fett har olika effekt p? postprandiell inflammation, hos friska vuxna i ?ldrarna 18-70 ?r. Metod: F?r att genomf?ra denna systematiska ?versiktsartikel utf?rdes litteraturs?kningar i databaserna PubMed och Scopus. Specifika s?kblock skapades f?r varje databas f?r att identifiera vetenskapliga artiklar g?llande postprandiell inflammation efter intag av m?ttat eller flerom?ttat fett. Nyckelord som anv?ndes i s?kningen inkluderade ?fatty acid?, ?inflammation? och "postprandial". Titlar och abstrakt av de h?mtade artiklarna granskades f?r att bed?ma deras relevans f?r studiens syfte.

SAMMANFATTNING: Till akutmottagningen kommer människor med akuta somatiska åkommor av olika grader och former. Både patienter och medföljande anhöriga kan uppleva besöket på akutmottagningen som kaotiskt och frustrerande, beroende på orsak och omständigheter till besöket. Studiens syfte var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att vara på en akutmottagning.Metoden som användes var en allmän litteratursammanställning med beskrivande design baserad på vetenskapliga artiklar. Omvårdnadsdatabaser som användes till artikelsökningarna var Amed, Cinahl och PubMed. Resultatdelarna från 11 artiklar sammanställdes och bildade tre kategorier som blev rubriker i studiens resultat.Upplevelsen av personalens arbete - Information, kommunikation, respekt, bemötande och kompetens påverkade patienternas upplevelser.