Föreliggande undersökning är att ge en bild av sex pedagogers upplevelser av barns andraspråksutveckling i förskolan samt att ge en bild av verktyg och metoder som pedagogerna använder för att utveckla barns andraspråk. Forskningsfrågorna för arbetet är hur pedagogerna beskriver de lärarledda aktiviteterna och leken i syfte att utveckla ett andraspråk, och även vilka verktyg och metoder pedagogerna beskriver som betydelsefulla ur ett andraspråksfrämjande syfte lyfts fram. Undersökningen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod och består av intervjuer med sex utbildade pedagoger på tre olika förskolor i södra Sverige. Resultatet i undersökningen visar att utvecklingen av andraspråket främjas när barnen lekar och samspelar med andra barn och vuxna i förskolan. Svaren i resultaten beskriver även om vikten med barngruppen, där det framkommer att det är bra att blanda svensktalade barn med barn med annat modersmål tillsammans. Det framkommer även att pedagogernas roll är viktig under förskolans samtliga aktiviteter för stöd och guidning, pedagogerna säger även att de föredrar att arbeta med små barngrupper där ett förväntat lärande kan ske. De intervjuades uppfattning är att kommunikationen med barnen är den främsta metoden för andraspråksutveckling, även sången och sagan upplevs av pedagogerna vara gynnsamma verktyg för andraspråksutvecklingen.

Sammanfattningvis visar resultaten på att barn och ungdomar är och upplevs mer stressade idag. Det finns många orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö är en stor stressfaktor som påverkar både yngre och äldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress är det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..

Bakgrund: Helkroppsvibration är en relativt ny träningsform, där mekaniska vibrationer överförs till kroppen via en vibrerande platta. Effekten har undersökts främst på idrottare och vuxna med skiftande diagnoser. Det finns lite forskning om effekten på barn/ungdomar med cerebral pares (CP).Syfte: Att prova helkroppsvibration som träningsmetod för barn och ungdomar med cerebral pares. Vetenskapliga frågeställningar. Har helkroppsvibration någon effekt på muskelstyrka, spasticitet, ledrörlighet och grovmotorisk förmåga hos barn och ungdomar med cerebral pares? Vidare ville vi undersöka om effekten varierade mellan olika grupper av barn/ungdomar och om träningstiden påverkade resultatet.

Behandling och prevention av kronisk parodontit syftar till att avlägsna biofilm från tandytan genom mekanisk infektionskontroll och därmed minska antalet bakterier och deras sjukdomsframkallande förmåga. Behandling med lokal antibiotika enbart eller som tillägg till mekanisk infektionskontroll har testats i ett flertal studier. Fördelen med lokal antibiotikabehandling är att den verksamma substansen kan appliceras lokalt där den är tänkt att ha en effekt och en allmän påverkan via blodet undviks. Olika preparat har dock testats på olika sätt och med olika förutsättningar. Studier har visat på varierande resultat och marginella skillnader i kliniska utfall avseende fickdjupsreduktion och fästenivå.

Denna undersökning beskriver en studie vars syfte är att jämföra hur pedagoger arbetar för att främja det verbala språket hos tvåspråkiga barn. Tre förskolor med flerspråkiga barn valdes ut för observationer och intervjuer. De som stod i fokus för interjuver och observationer var personalen på de olika förskolorna. Som en tredje metod gjordes även observationer av den fysiska miljön i form av exempelvis dokumentationer. Resultaten i studien påvisade såväl likheter som skillnader i pedagogernas arbetssätt.

Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser på sin omgivning och då blev valet att utgå från följande frågeställningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stämmer barnets beskrivningar överens med våra observationer? I litteraturgenomgången var fokus på tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och påverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll på att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonårsåldern. Barnen har även tagit bilder på det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en barnslinga i Varbergaskogen skulle kunna utformas utifrån fyra pedagogers behov och idéer. I bakgrunden presenteras bland annat att naturen gör människan lugn och harmonisk, att grönområden hjälper kroppen att återhämta sig. Det finns studier som visar på att barn mår bra av att vara i naturen och det underlättar vid inlärning, den ger möjligheter till spring i benen och inspiration vilket har stor betydelse för barns utveckling. Idag nyttjas inte naturen lika mycket av allmänheten på grund av avstånd till grönområden och känslan av otrygghet. Uppsatsens bygger på en kvalitativ metod.

Syftet med denna rapport är att undersöka om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Detta har jag undersökt utifrån två olika perspektiv vilka är elev- och lärarperspektiv. Undersökningarna i min rapport är gjorda genom intervjuer och observationer. Dessa är gjorda genom intervjuer med lärare, elever samt en vuxen kvinna med ADHD och jag har genom dessa undersökningar fått fram svar om vad de olika perspektivgrupperna anser om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Det generella resultatet var att de två perspektiven var nöjda med hur skolan arbetar med dessa barn utifrån de resurser som skolan arbetar med.

Den palliativa vården kan beskrivas som ett förhållningssätt vilket syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter som har drabbats av en sjukdom som leder till döden. Att förbättra livskvaliteten för dessa människor innebär bland annat att integrera andliga och psykologiska aspekter i vården, bejaka livet samt lindra plågsamma smärtor och symtom. Förhållningssättet inom den palliativa vården innebär även att vårdpersonal varken skall skynda på eller skjuta upp döden och att det är viktigt att arbeta för att tillgodose patientens behov. Att vårda en patient i livets slutskede innebär att vårda en person vars värderingar, önskningar och behov i livet har förändrats. Att tydliggöra vad patienter upplever som välbefinnande vid vård i livets slutskede är en viktig del av sjuksköterskans arbetsuppgifter och syftet med detta arbete är således att belysa vad som kan främja välbefinnande hos vuxna patienter vid vård i livets slutskede.

Detta är ett examensarbete som undersöker barns och vuxnas tankar kring barns rum, med frågan:Hur skulle barns rum utformas om barnen fick bestämma och hur tänker barnens föräldrar om utformningen?Syftet med undersökningen är att belysa barns rum hemma. Med utgångspunkt i drömrum och genom designpedagogiska workshops med vuxna och barn, undersöks miljön som skapas i barns rum och på så sätt kan också en barnrumsdiskurs utkristalliseras. I förlängningen kan denna undersökning ge ny insikt i hur vi ordnar rum för barn och låter barn vara medskapare av miljö. Det är viktigt att betona att det bara är en barnrumsdiskurs bland många.

Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för vuxna andraspråkselevers erfarenheter av ett litteraturprojekt om Vilhelm Mobergs roman Invandrarna. Metoden är främst kvalitativ med kvantitativa inslag. Studien har genomförts inom den ordinarie klassrumsundervisningen. Informanterna är tretton vuxenelever med skild kulturell bakgrund, och samtliga studerar gymnasiekursen Svenska som andraspråk 2.  Undersökningsmaterialet har varit deras produktion i samband med uppgifterna de har fått i undervisningen, d.v.s.

Syftet är att undersöka om lärare i skolan har kunskap om samt redskap att bemöta elever med föräldrar som har alkoholproblem. Våra frågeställningar är:- Hur kan lärare upptäcka barn till föräldrar med alkoholproblem i skolan?- Hur kan lärare stödja barn till föräldrar med alkoholproblem?För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat sex lärare med olika inriktningar på tre grundskolor och två förskolor.Vi fann att lärarna hade kunskaper om hur dessa barn kan upptäckas i skolan. Däremot var det ingen av lärarna som upptäckt något barn med alkoholproblem i hemmet. De ansåg att man bör uppmärksamma beteendet hos barnen.

Historiskt har det skett en betydande förändring gällande allmän inställning och attityd tillpsykologisk behandling (Gieser 2009). Att gå i terapi är inte längre lika tabubelagt utan berörs imedia och den allmänna debatten. Den psykiska ohälsan hos unga vuxna har ökat(Socialstyrelsen 2013c) och därmed även behovet av behandlingSyftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna ochom det fanns skillnader i attityd utifrån kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund.En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i ålder 18-25 år från Jokkmokk respektiveVarberg.Studien visade en övervägande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Detfanns en geografisk skillnad där informanter från Jokkmokk var mindre positivt inställda till attberätta för sin familj om de skulle söka och gå i samtalsbehandling och att media i störreutsträckning påverkat deras inställning. När det gäller kulturell skillnad visade studien att de medblandad kulturell bakgrund var mer positivt inställda till att berätta för bekanta om de skulle sökaoch gå samtalsbehandling.Studien bekräftade inte vårt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka samband mellan frekvensav umgänge, värdering av umgängeskontakten och graden av våldsutsatthet ien grupp våldsutsatta barn aktuella inom barn- och ungdomspsykiatrin. Dataär hämtad från forskningsprojektet ?Kartläggning och behandling inom BUPav barn som upplevt våld i sin familj?. Svar från barn i åldern 7 till 17 år på90 risk-/skyddsintervjuer har analyserats för att svara på frågeställningarkring hur ofta barnet träffar umgängesföräldern, vad barnet tycker omkontakten och samband mellan kön, ålder, vårdnad och våldsutsatthet.Resultatet visar att de flesta barnen är nöjda med lite eller ingen kontakt medumgängesföräldern. Få barn vill ha mer kontakt.

Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje år. Bland dessa barn är många väldigt små och har inte på samma självklara sätt som äldre barn och ungdomar lika lätt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling.Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 år med fokus på förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling).Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus där både observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts.Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa ställningstaganden som har tagits i utformandet av boken..