I den här uppsatsen behandlas flexibelt lärande som studieform. Flexibelt lärande är en växande undervisningsform i Sverige som blir allt mer populär. Regeringen satsar miljonbelopp på att utveckla fria undervisningsformer och skapa ett s.k. livslångt lärande i Sverige. Instanser som DUKOM menar att flexibelt lärande är ett bra alternativ till traditionell undervisning eftersom flexibelt lärande går att individualisera.

 The aim of this paper was to investigate how many students studying Swesdish as a foreign language, at secondary school level, in Tierps kommun, that have dropped out and their reasons for doing so. The reason for this is the report from Skolverket, stating that the rate of drop outs at this level is very high. To investigate this, a quantitative method was used. A questionnaire was sent out to all the students that dropped out 2005-2008. The result showed that the two main reasons for leaving their studies were that the individuals had found a job or thought the studies were too hard. The research also showed that the majority of the students had not been in contact with Career counseller prior to ending their studies. We came to the conclusion that there might be a need for developing the teaching and to work out routines for guidance at drop out situations.

Denna undersökning syftar till att få reda på hur lärarna agerar vid fusk och hur fusket påverkar dem. Fuskhanterning och möjliga förändringar samt förebyggande åtgärder för att motverkar fusk i skolan är också aktuella i denna studie. Svaren fås genom intervjuer med lärarna på en kommunal grundskola och Komvux i Södra Sverige. Undersökningen visar att lärarnas agerande och fuskhantering varierar och att det inte finns någon officiell fuskpolicy på grundskolarna. Många lärare påverkas personligt vid fusk och de är osäkra på sin fuskhantering, men tycker inte fusk är ett stort problem i skolan.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om litteratursamtalet som metod vid texttolkning utvecklade elevernas förståelse, om graden av självinsikt rörande den egna utvecklingen och om intresset för skönlitterära texter ökade samt vad eleverna själva ansåg om arbetsmetoden. Undersökningen gjordes i en grupp elever från den kommunala Vuxenutbildningen i Luleå som alla läste Svenska på B-nivå. Metoderna som användes för att kunna dra slutsatser var tre enkäter, observationer och fyra intervjuer. Av resultaten att döma kan vi dra slutsatserna att litteratursamtalet som metod utvecklade både elevernas förståelse och grad av självinsikt, att deras intresse för skönlitterära texter inte ökade utan låg kvar på en relativt hög, konstant nivå samt att de tyckte att litteratursamtalet som metod varit givande..

Syftet med detta examensarbete är att visa vilka uppfattningar om flexibelt lärande och flexibla studier som råder i kommunal Vuxenutbildning och ungdomsgymnasiet. Uppsatsen behandlar frågor som rör hur det flexibla studiesättet kan anpassas till ungdomsskolan, och vad utbildningsanordnaren har för roll i samband med införandet av flexibelt lärande. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts med komvuxelever som studerat och/eller studerar heltid enligt det flexibla konceptet, och en kvantitativ undersökning har genomförts genom att ungdomar besvarat en enkät med frågor som berör deras uppfattningar om flexibla studier och flexibelt lärande. Undersökningarna visar att överensstämmelsen mellan de vuxnas uppfattning och ungdomselevernas uppfattning om vikten av självdisciplin, väl anpassad pedagogik och lärarkontakt är god. Utbildningsanordnarens roll handlar om att tillgodose tillgången till datorer och att kunna erbjuda undervisning under dagtid..

Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares och elevers syn på elevinflytande i lärandeprocessen i Vuxenutbildningens omvårdnadsprogram. För att nå syftet använde jag mig av kvalitativa intervjuer för att skildra fem elevers och tre lärares syn på elevinflytande och hinder för elevers inflytande. Undersökningen visar på att eleverna och lärarna har samma uppfattning om vad elevinflytande är i lärandeprocessen. Elevinflytande innebär möjlighet att påverka sitt lärande i utbildningen. Lärarna och eleverna tycker också att det finns hinder för elevinflytandet i form av elevernas låga engagemang och okunskap om inflytandets innehåll.

Många organisationer arbetar idag på en internationell marknad och måste på så sätt också anpassa sig till det nya samhällsklimatet. Att se och arbeta över gränser, arbeta utifrån att kompetens och nya affärsmöjligheter inte har någon etnisk tillhörighet. Alla är vi lika oavsett ursprung. Det handlar om kunskap, att få individen att lära och i längden skapa en gemensam syn.Syftet med denna studie är att analysera en organisations planerade och påbörjade mångfaldsarbete samt att diskutera möjliga ytterligare åtgärder.Studien är av kvalitativ karaktär med kvalitativa, semi - strukturerade intervjuer som datainsamlings metod.Resultatet av studien visade att organisationens företagskultur och värderingar var väl implementerade men att kommunikationen behöver bli tydligare om den lyckade förändring som organisationen vill ska kunna förverkligas..

This study is based on 26 essays about A Good Book, written by as many participants inSwedish classes in secondary education for adults. The object is to analyse the students'views on fiction and reading: What books they prefer, but also why and how they read.Objectivity and subjectivity in literary criticism is also discussed.Most favoured author both among men and women is Stephen King. The majority of thebooks mentioned are translated from English. The women also read historical and psychological novels while the men prefer fantasy. The question whether a book is goodor not is in the students' opinion only a matter of taste.

Thor,Cecilia och Thor Kristina (2006) Lärares erfarenheter av validering på Komvux. ( Teatcher´s experience of assessment at Komvux). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare,som arbetar med validering inom omvårdnadsprogrammets flexibla Vuxenutbildning,har för erfarenheter av dagens valideringsprocess på Komvux.Vi vill också ta reda på om de har några förslag på förändringar eller förbättringar gällande valideringsprocessen.Vi har intervjuat nio lärare som arbetar på tre olika Komvuxskolor.Resultatet visar att många lärare vill flytta valideringsprocessen från skolmiljön till den kliniska verksamheten.De anser också att själva bedömningen av en individs kunskaper bör ske individuellt men själva självskattningen kan göras i grupp.Vidare menar lärarna att svenska språket har stor betydelse i valideringssammanhang.Nationella riktlinjer och nationell valideringsutbildning är något som vissa lärare anser vara viktigt för att få en likvärdighet i valideringsprocessen..

Syftet med uppsatsen var att med utgångspunkt i en fokusgrupp identifiera ett personalvetarperspektiv på initiering av organisationsförändring och analysera detta i förhållande till en modell för organisationsförändring samt diskutera konsekvenserna av att inte ta hänsyn till detta perspektiv. Utgångspunkten var kvalitativ. Den valda metoden var en fokusgrupp. I fokusgruppen användes ett stimulus material i form av en fiktiv situation. Denna kompletterades sedan med uppföljande individuella intervjuer.

Många chefer väljer idag att dela på ledarskapet och tillhörande uppgifter. Orsakerna till varför chefer väljer att arbeta på detta sätt är många, men grundar sig ofta i att de är missnöjda med den rådande situationen i organisationen. Chefer är inte nöjda med sitt ledarskap och medarbetarna är inte nöjda med chefernas prestationer. Syftet med min uppsats är att utifrån en forskningsöversikt, analysera och reflektera över om de karaktäristiska dragen för ett gott ledarskap stämmer överrens med utfallet av delat ledarskap.Utifrån mitt arbete kan jag konstatera att ett parledarskap innehåller många av de faktorer som brukar känneteckna ett gott ledarskap. Det är dock svårt att generellt beskriva vad som är ett gott ledarskap och vilken ledningsform som passar bäst i alla organisationer.

Sammandrag Det här arbetet handlar om elevgrupper på tre olika nivåer och hur de nyttjar bisatser i sina texter. Två av grupperna har svenska som sitt andraspråk; en av dem går på grundläggande vuxenutbild-ning och den andra på den gymnasiala motsvarigheten. Den tredje gruppen utgörs av elever med svenska som förstaspråk, och dessa studerar på gymnasial Vuxenutbildning.För att fastställa andraspråkselevernas möjligheter att utveckla en komplex syntax, undersöks först deras PT-nivå utifrån Processbarhetsteorin och därefter syntaktiskt samordning och underordning av bisatser. Därefter anläggs olika perspektiv på bisatsanvändning, såsom nivåer av underordning, bi-satsfrekvens och topikalisering av bisatser. Likheter och skillnader mellan de tre grupperna visas och mynnar ut i slutsatsen att studienivå är viktigare faktor för L2-tillägnande än förstaspråk.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frågorna gällde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jämförelse av Vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta ålderns och motivationens betydelse för studierna och om läraren kan påverka motivationen. Resultaten från studien visar att när vuxna återupptar studier efter ett avbrott bör läraren möta personen där han/hon är. Förkunskaper i ämnet, attityder och villkor för när deltagaren kan studera tar läraren reda på genom samtal eller diagnoser.

Bakgrunden till uppsatsen grundas i ett allmänintresse i hur organisationer som dagligen påverkar den enskilde medborgaren förändras. Efterhand blev vi mer intresserade av hur förändringen påverkat de som arbetar inom organisationen och hur deras möjlighet att påverka sin vardag har förändrats. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och diskutera hur mellanchefer på Försäkringskassans handlingsutrymme har påverkats under och efter en organisationsförändring. Vi har, utöver att titta generellt på handlingsutrymme, även fokuserat på hur kommunikation och delaktighet upplevdes under samma period. Metoden som användes var av kvalitativ/konstruktionistisk karaktär, eftersom vår tanke med studien byggde på att förstå relationen mellan relativt komplexa, mångfacetterade och subjektiva begrepp.

Syftet med följande uppsats är att undersöka hur några verksamma sfi-lärare och elever ser på språkutvecklingens svårigheter och möjligheter inom sfi. Därtill att undersöka åtta stycken sfi-elevers egna utsagor om sina erfarenheter kring svårigheterna inom sfi. Med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur fem verksamma sfi-lärare och åtta sfi-elever på tre olika skolor diskuterar kring dessa faktorer, samt vad de får för konsekvenser i det dagliga arbetet gällande exempelvis didaktiska metoder. Mitt resultat påvisar att både lärarna och eleverna har teorier om att vilka faktorer som påverkar elevernas språkutveckling och att det förekommer skillnader gällande hur effektivt de olika eleverna har förutsättningar utvecklas. Analysen pekar på att lärarna har svårt att implementera styrdokumenten i det praktiska arbetet och även har svårigheter med att finna en avvägning mellan att förbereda eleverna för informella situationer samtidigt som de ska prestera bra på de nationella slutproven..