SammanfattningSyftet med föreliggande uppsats är att redogöra och utvärdera den nya branschkontrollagen utifrån proportionalitetsprincipen. Vi har undersökt lagens utformning och tillämpning avseende kontrollavgiften och befrielsegrunderna. Den rättsdogmatiska metoden var ett medel för att uppnå detta mål.Skatteverket har genom branschkontrollagen fått utökad kontrollmöjlighet för att motverka det omfattande skattefusket som förekommer inom restaurang- och frisörbranschen. I och med att lagen har varit verksam i ett år kan Skatteverket konstatera att den har bidragit till positiva effekter såsom ökade skatteintäkter. Även en ökning av arbetsgivaravgifter har tillfallit staten samt att 4 200 nya tjänster uppkommit som tidigare enligt Skatteverket var svarta.

BakgrundDenna studie handlar om yrkeslärare på gymnasial utbildning och deras kompetens, samt den undervisning som de bedriver. Det är aktuella frågor: gymnasial yrkesutbildning, yrkeslärares kompetens och yrkeslärarutbildning, som är i fokus i flera av de utredningar som regeringen tillsatt efter dess tillträde 2006. Ambitionen är att reformera yrkesutbildning vid gymnasiet (och kommunal vuxenutbildning) för att det ska bli bättre kvalitet och att utbildningen bättre ska motsvara arbetslivets krav. Men även om dessa frågor är aktuella, så är de också eviga. Hur gymnasiets yrkesutbildning ska utformas och dess problem har varit föremål för diskussion sedan det sammanhållna gymnasiets införande 1968.SyfteSyftet med studien är att få kunskap om yrkeslärares didaktiska kompetens.

Uppsatsens titel: Ledarskap ? En studie om ledarskap inom hotellbranschen Universitet/institution: Lunds universitet, Campus Helsingborg, Institutionen för Service Management/Retail, Turism, Hälsa och Hotell & Restaurang Kurs: Kandidatuppsats, VT 2007, SMT 302, 10 poäng Författare: Malmqvist, Britta; Mujcin, Amela; Pedersén, Åsa Handledare: Heide, Mats; Kruzela, Pavla Nyckelbegrepp: Ledarskap, Roller, Ledarskapsstil, Kontext, Kommunikation Problem: Forskningen kring ledarskap är omfattande och många forskare har kommit med förslag på definitioner och teorier men ingen har lyckats fullt ut. De få som existerar är generella och tillämpas oavsett kontext. Detta sker även inom hotellbranschen vilket vi inte anser ger en rättvisande bild av ledarskapet då det är en bransch som till stor del bygger på relationer, är dynamisk samt består av komplexa system. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur ledarskap uppfattas och kommuniceras av ledare i en serviceverksamhet.

SammanfattningSyftet med föreliggande uppsats är att redogöra och utvärdera den nya branschkontrollagen utifrån proportionalitetsprincipen. Vi har undersökt lagens utformning och tillämpning avseende kontrollavgiften och befrielsegrunderna. Den rättsdogmatiska metoden var ett medel för att uppnå detta mål.Skatteverket har genom branschkontrollagen fått utökad kontrollmöjlighet för att motverka det omfattande skattefusket som förekommer inom restaurang- och frisörbranschen. I och med att lagen har varit verksam i ett år kan Skatteverket konstatera att den har bidragit till positiva effekter såsom ökade skatteintäkter. Även en ökning av arbetsgivaravgifter har tillfallit staten samt att 4 200 nya tjänster uppkommit som tidigare enligt Skatteverket var svarta.

Sammanfattning Denna studie redovisar resultatet av en kvalitativ intervjuundersökning angående muntlig examination inom vuxenutbildningen. Syftet med studien var att undersöka användandet av muntlig examination vid slutprov av kurser inom den gymnasiala och grundläggande vuxenutbildningens Omvårdnadsprogram och Barn- och fritidsprogram. Intervjuerna genomfördes vid tre skolor där sammanlagt nio personer intervjuades. En skolledare och två lärare intervjuades vid respektive skola. Intervjumaterialet bearbetades genom två kategoriseringar.

Svinn är ett vanligt förekommande problem i både hushållet och på restaurangen. Det har även en påverkan på både miljö och ekonomi. Svinn uppstår av olika anledningar och är nästan omöjligt att undvika, men även om det inte går att avlägsna all form av svinn kan mängden minskas. Detta genom att hantera livsmedel på rätt sätt, förvara livsmedlet i rätt miljö och temperatur, planera inköp men viktigast av allt, genom att använda oss av smak- och luktsinnet innan vi väljer att kasta bort något vars bäst före-datum har utgått, då det kan förbrukas i de flesta av fallen. Detta är inte hållbart då vi bekostar någonting som vi sedan inte konsumerar, vilket innebär att vi orsakar oss själva onödiga ekonomiska förluster.Syftet med studien är att ta reda på hur mycket svinn som genereras på tre restauranger och hur restaurangpersonalen arbetar för att motverka svinn.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur utvalda fine dining-restauranger arbetar med att skapa helhetsupplevelser för gästen. Vidare vill vi om möjlighet ges, även ge rekommendationer till hur andra företag i andra branscher kan arbeta för att tillämpa ett likande framgångsrecept.Uppsatsens syfte har uppfyllts genom tillämpning av en kvalitativ forskningsmetod och användning av en abduktiv ansats, för att kunna förstå och tolka empirin.Vår teoretiska referensram har bestått av grundläggande delar som vi antagit hör till en helhetsupplevelse och som vi kommit fram till att fine dining- restauranger tillämpar. Vi har inom den teoretiska referensramen haft helhetsupplevelsen i fokus och utgått från att delarna utgör den helhet som blir upplevelsen för gästen. Produkten, servicen, rummet och organisationen är de delarna vi har tagit fram teorier kring och som utgjort grunden för vårt analysarbete. Vi har intervjuat tre restaurangchefer, en köksmästare, två sommelierer och en kökschef fördelade på fine dining- restauranger i Borgholm, Göteborg, Stockholm och Växjö.

Livsmedelstillsatser är ämnen som används i maten för att uppnå bättre näringsvärde eller för att påverka konsistens, hållbarhet, smak eller färg. I media har tillsatser varit uppmärksammat och omdebatterat den senaste tiden, och ämnet framställs ofta som något negativt. Inte sällan menar media att tillsatser kan medföra ohälsa och försämrad livsmedelskvalitet. Den pågående debatten väckte vårt intresse för ämnet, och ledde till att vi ville undersöka människors inställningar till och uppfattningar om tillsatser. Vår avsikt var också att undersöka ifall utbildningsnivå påverkar människors tankar kring detta ämne.Undersökningen var av kvalitativ karaktär och genomfördes i form av fokuserade gruppintervjuer.

Syftet med studien var att fördjupa mina kunskaper om validering på omvårdnadsprogrammet inom några vuxenutbildningsorganisationer. Validering som begrepp har funnits ett tag i landet, men har nu blivit mer aktuellt sedan vuxenutbildningar runt om i Sverige har börjat använda det som ett kursutbud till det ordinarie omvårdnadsprogrammet. Validering består av olika processer som information, självskattning, bedömning för att senare mynna ut i studier på det ordinarie omvårdnadsprogrammet, individuella studier eller flexibla studier.Den 1 juli 2011 infördes en ny gymnasiereform Gy 2011 (Skolverket). För vuxenutbildningen kommer en ny utbildningsreform, VUX 2012, att gälla från och med 1 juli 2012 och i den kommer validering att ingå som en rättighet för vuxenstuderande och skyldighet för vuxenutbildare. Politiker, arbetsgivare och samhället i stort efterfrågar det då det är ett underlättande för individer med erfarenhet inom vård och omsorg att snabbare få en utbildning inom området, och en ekonomisk samhällsvinst då individer inte behöver vara borta under lång tid för att få en utbildning.

Tjänsteföretag är, i större mån än företag som endast ägnar sig åt försäljning av produkter, beroende av att kundens upplevelse i tjänstemötet blir så bra som möjligt. En tjänst kännetecknas av olika karakteristika som inte gäller för produkter. Exempel på sådana är att en tjänst till högre grad är immateriell, en tjänst går inte att lagra, den är mer heterogen och är ofta svårare för kunden att utvärdera.Det är därför viktigt för ett företag med inriktning mot tjänster att ta hänsyn till dessa aspekter av en tjänst när de utformar den fysiska miljön, inom vilken tjänsten produceras och konsumeras. Denna fysiska miljö kallas för servicescape, ett begrepp som myntats av Mary Jo Bitner. Vad vi har gjort i den här studien är att undersöka hur lunchrestauranger arbetar med servicescape och hur medvetna de är om dess påverkan på kundens upplevelse.Vår frågeställning under studien har varit:Hur arbetar lunchrestauranger med servicescape i syfte att öka kundens upplevda kvalitet?Syftet med studien har varit att skapa en förståelse för hur lunchrestauranger arbetar med servicescape och hur de tänker när de utformar tjänsteutförandet.

Den här är en studie som berör områdena kring förändring, grupper och lärande. En empirisk undersökning har gjorts i en regional samordningsgrupp inom SKTF. Studien har haft tre syften; 1) att förklara och diskutera vilken typ av förändring som SKTF inlett, 2) att diskutera vilka möjligheter till andra ordningens lärande förändringsarbetet givit deltagarna samt 3) analysera hur förutsättningarna för andra ordningens förändring kan förbättras inom gruppen och SKTF. För att svara på detta har den metodologiska utgångspunkten för studien varit en kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen har skett genom deltagande observationer, intervjuer och genom förbundets interna dokument.

Vid ett besök på en restaurang har förväntningarna blivit högre eftersom restaurangbesöken har ökat och gästerna ställer högre krav i Sverige. Helhetsupplevelsen har blivit en alltmer viktigare faktor under ett restaurangbesök. På Grythyttan i Örebro har man utvecklat en modellstudie, så kallad the five aspect meal model, som hjälp för att analysera vilka faktorer som kan uppfylla gästens krav vid ett restaurangbesök. Måltidens fem aspekter består av rummet, mötet, produkten, atmosfären och styrsystemet, där varje aspekt fyller en viktig roll i verksamheterna. Vi har tagit fasta på de fem aspekterna och applicerat dem mot Hongkongs restauranger.

Uppsatsen har undersökt hur ett antal textbaserade utbildningsmaterial avsedda för utbildning inom företagsvärlden utformas i förhållande till olika sätt att förstå och tolka innehåll. De teorier som används som utgångspunkt i undersökningen har varit Howard Gardners inlärningsteori om multipla intelligenser, samt Stuart Halls kommunikationsteori Encoding/decoding. Undersökningen har omfattat tre utbildningsmaterial som används vid Södra Cell Mönsterås som tillverkar pappersmassa, där jag undersökt en teoribok avsedd för utbildning av truckförare, en internhandbok i grundläggande datakunskap samt ett textmaterial avsett för att öka personalens kunskap om hur produktionen av pappersmassa går till. Undersökningen har gjorts i form av fallstudier där varje utbildningsmaterial har blivit ett separat fall. Analysen av materialen har genomförts i form av en riktad innehållsanalys baserad på Gardners multipla intelligenser, i syfte att finna svar på vilka intelligenser som var representerade i utbildningsmaterialet. Utifrån det resultat som analysen gav förde jag ett hermeneutiskt teorietiskt resonemang med utgångspunkt i Halls teori Encodin/decoding i hur brukarna av materialet skulle kunna tolka innehållet, beroende på faktorer som förkunskaper i ämnet och kulturell/social bakgrund. Resultatet av analysen visa att endast ett fåtal intelligenser blev representerade i de olika materialen.

Vi har i egenskap av studenter samt privatpersoner uppmärksammat en tydlig trend gällande marknadsföring av produkter och tjänster. Vi ser att fler och fler företag erbjuder kringtjänster till deras produkter för att öka dess attraktivitet. Efterfrågan på marknaden tenderar också till att efterfråga dessa kringtjänster, så kallade mervärden. Vi har med denna uppsats sökt förståelse för mervärdeskapande, med fokus på hur företag kan använda sig av mervärdeskapande som en effektiv metod för differentiering. Med andra ord hur dessa kringtjänster kan vara relationsskapande genom kundlojalitet och därmed skapa kundsegment för företag.Vi har i denna undersökning genomfört en fallstudie på företaget Fazer restaurang.

Outdoor recreation habits in metropolis and rural areasThis study aims to examine the perception of nature and outdoor recreation habits from an urban-rural prospective. The urbanization process continues in Sweden and the populations of the cities are growing continuously. Trends to build more compact and ?climate smart? reigns and with this a risk that green areas and areas where outdoor recreation can be practiced are situated further and further away from the urban population. Analyzing the responses from a survey made by the research program Friluftsliv i förändring 2007 we have examined if and which differences exists between urban and rural areas regarding their perception of nature, outdoor recreation habits and factors influencing the practice of outdoor recreation.