Uppsatsen handlar om unga mäns syn på framtiden utifrån om de har arbete eller är arbetslösa. I uppsatsen utgår jag från teorier om Avindustrialisering, Arbete, Ungdomsarbetslöshet och Identitet och arbete. Detta är teorier som används i min undersökning för att skapa större förståelse för vilken situation unga män i industriorten Olofström befinner sig i och för att förstå deras åsikter och tankar om arbete, arbetslöshet och framtidsvisioner. Industriorten Olofström ägnas ett kapitel i min undersökning för att kunna se hur Olofström har utvecklats från blomstrande industriort på 1960-70-talet då det fanns stor tillgång på industriarbete i Olofström, till dagens samhälle då ständiga rationaliseringar har minskat arbetstillfällena och gjort så att det i dagens Olofström inte finns samma efterfrågan på industriarbetare som det fanns förr.I uppsatsen har jag till största del använt mig utav kvalitativ metod då jag gjort flera intervjuer med olika unga män bosatta i Olofströms kommun. Med hänsyn till anonymiteten så benämner jag de sex unga männen som jag intervjuat som intervjuperson 1, 2, 3, 4, 5 och 6.

Bakgrund: Självbestämmande och inflytande är något som ska prägla det sociala arbetet med människor med funktionsnedsättning. Människors olika förutsättningar att kunna fatta beslut kan påverka möjligheten till medverkan i det dagliga livet.Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och beskriva hur personer med intellektuell funktionsnedsättning, som är berättigade LSS-insatsen bostad med särskild service, förstår och skapar mening kring inflytande och självbestämmande.Metod: Studien har en socialkonstruktivistisk ansats och datamaterialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor på gruppbostad enligt LSS. I analysarbetet har en analysmetod med fokus på meningsskapande använts.Resultat: Resultatet visar att självbestämmande över vardagen konstrueras som något positivt och som gynnar välbefinnandet. Meningsskapande kring inflytande och självbestämmande sker utifrån att bli vuxen samt att få bestämma över fritid och det egna hemmet. Personer med intellektuell funktionsnedsättning konstruerar sig själva som självständiga individer vars valmöjligheter sker inom vissa ramar.Slutsatser: De slutsatser som kan dras av studien är att självbestämmandet handlar om Vuxenblivande och som beskrivs utifrån ett mönster av att jämföra det aktuella vardagslivets nu med vardagslivet förr.

Studien fokuserar på några tjejers gymnasieval, framtida utbildnings- och yrkesval samt framtidssyn. Det övergripande syftet är att tolka och analysera påverkansfaktorer i tjejers identitetssökande till vuxenlivet.Den teoretiska delen och dess centrala begrepp är genus, att ha rätt kunskap, identitet och etnicitet samt kulturell jämställdhet och att välja arbete. Studiens identitetsperspektiv bygger på Kultursociologen Mats Trondmans beskrivning av identitet, men samhällsteoretiker som Anthony Giddens och Thomas Ziehe lyft också fram.För att analysera fenomen, företeelser och variationer i tjejers komplexa verklighet används kvalitativ forskningsintervju. Som metod inspireras studien av Grounded Theory. I Grounded Theory är det meningen att man ska upptäcka, beskriva och förklara nya fenomen.

I denna uppsats presenteras en studie som handlar om att ungdomars etablering blir en allt mer utdragen process. Mitt syfte är att undersöka ungdomars föreställningar av etableringsprocessen.Samhället är en ständig föränderligt och så även förutsättningarna för ungdomarna. Studier som gjorts mellan åren 1989 och 1997 visar att etableringsåldern stigit från 21 till 27 år under denna period, och att den idag fortfarande ligger på den nivån. En orsak till den stigande etableringsåldern är förändrade utbildningskrav som är en del av den sysselsättningspolitik som EU arbetar med mål att minska ungdomars tid i arbetslös. En annan orsak till den stigande etableringsåldern är att arbetsmarknaden har förändrats och det i sin tur skapas nya strukturella problem.