Examensarbetet behandlar delaktighetsbegreppet i fritidshemsverksamheten. Syftet med vår undersökning var att se hur delaktiga eleverna är i fritidsverksamheten och hur pedagogerna arbetar med elevdelaktighet. Alla har rätt till en likvärdig utbildning men hur det kommer till uttryck i verksamheten kan se olika ut beroende på de förutsättningar som finns. Undersökningen belyser pedagogers bristande kompetens att tillgodose elevers behov. Via den empiriska insamlingen framkommer det att pedagogerna som intervjuats är överens om vad begreppet delaktighet innebär.

Med ett ökat antal multinationella företag med anställda från hela världen ökar också antalet barn som under sin uppväxt flyttar runt i olika länder, third culture kids. Uppsatsen syftar till och vill belysa hur det kan vara att växa upp i flera olika länder och hur man ser på sin egen kulturella identitetsutveckling. Identitetsutveckling är något alla går igenom. Forskning visar att om man under uppväxten ofta byter kulturellt sammanhang kan det en extra utmaning speciellt när det gäller att utveckla sin kulturella identitet.Fyra personer intervjuades om deras uppväxt och upplevelser som TKC.  Uppsatsen presenterar deras berättelser och tillsammans med tidigare forskning syftar de till att ge en bild av hur det kan vara att växa upp i främmande kulturer men också hur den kulturella identiteten ifrågasätts när man som ung vuxen återvänder till sitt passland.

The aim of this study was to investigate for how long patients fast before thoracic surgery, plastic surgery and ear, nose and throat surgery, at the University hospital of  Uppsala, and what knowledge patients have about fasting and how they get affected by it. 30 patients were interviewed, 10 patients at each ward, according to a questionnaire. Data processing was performed with SPSS. There was no difference in fasting time for solids between the wards but the mean fasting time was 14 hours. In the thoracic ward patients fasted from liquids considerably longer than in the other wards.

Denna uppsats undersöker vad lärare och pedagogisk personal på historiska institutioner tänker om elevers studiebesök på platser med historisk anknytning. Dessutom undersöker vi huruvida historiska studiebesök kan främja elevernas historiemedvetande utifrån teorin om historiemedvetandets fem processer. Utifrån intervjuer med lärare på högstadieskolor såväl som pedagogisk personal på historiska besöksmål har vi funnit att det finns tydliga värden i att göra historiska studiebesök samt vissa problem och hinder. Utöver detta har vi funnit att elevers historiemedvetande under vissa förutsättning kan främjas av att de får göra dylika besök..

Insidan i Dagens Nyheter tar upp ämnen som på ett eller annat sätt berör människor. Ensamhet är ett återkommande ämne och någonting som redaktionen verkar tänka är tacksamt att skriva om. Genom att kvalitativt analysera fem texter från Insidan och intervjua journalister och en psykolog med anknytning till ämnet har vi gjort en ansats till att förstå vad det är med ensamhet som är så intressant. Av de artiklar som har studerats har det visat sig att ensamhet överlag porträtteras på ett negativt sätt. Människor som lever ett aktivt liv beskrivs som mindre ensamma än de som inte sysselsätter sig.

Målet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur en individ presenterar sig på den virtuella arenan Facebook. Utifrån intervjuer och deltagande observation ska vi beskriva hur identitetsskapande uttrycks i förhållande till en social omgivning. Vidare ska vi visa hur värderingar och normer i samhället påverkar aktiviteter på Facebook. För att förklara detta utgår vi från valda delar av interaktionismen samt teorier om det postmoderna samhället. De begrepp vi använder oss av för att uppnå vårt syfte är roller och identiteter i anknytning till den virtuella världen samt att dessa formas och omformas i relation till ett socialt sammanhang.

Syftet med den här studien var att undersöka hur ungdomarna som varit placerade i vård enligt SoL eller LVU upplever att det gått att lämna vård för att klara ett självständigt liv som vuxen och vad som har varit viktigt för dem. Fokusen har varit på deras relationer och stöd de haft och vilka skydds- och riskfaktorerna som kommer fram i deras livsberättelser.Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer med 4 ungdomar som varit placerade och där vård upphört och där de inte flyttat hem till de biologiska föräldrarna.De teoretiska perspektiven har varit anknytningsteorin för att se deras relationer och resilience för att se skydds- och riskfaktorer.Resultaten visar på att det finns gemensamma skyddsfaktorer i ungdomarnas berättelser, bland annat har alla ungdomarna haft stödjande relationer till vuxna och jämnåriga. .

Denna kvalitativa studie syftar till att lyfta fram lärares reflektioner kring sina erfarenheter och kunskaper om barn som lever eller antas leva med föräldrar som har ett alkohol-och/eller drogmissbruk. Studien grundar sig i en hermeneutisk utgångspunkt med en kvalitativ ansats. Undersökningen baseras på semi-strukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma lärare. Resultatet visar att de flesta lärare har erfarenheter av barn till föräldrar med ett alkohol-och/eller drogmissbruk. De har en kunskap om att det finns en svårighet med att hitta och se denna problematik, eftersom barn är bra på att dölja det som pågår i hemmet.

Lundgren, Johanna & Pant, Elisabeth (2009): Inskolning förr och nu. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. SammanfattningFörskolans ursprung byggdes på en teori om utveckling där barnets aktiva handlande var drivkraften i läroprocessen.

Denna komparativa studie behandlar regionaliseringen i Skåne och Västra Götaland.Med fokusering på befolkningen's egen uppfattning undersök's de förhållandensom definierar och formar dessa regioner. Uppsatsen grundar sig till stor del på deundersökningar som gjort's av SOM-institutet.Genom att tillämpa ett centrum - periferi försök's sedan delar av utvecklingen inom regionen förklara's. Även identitet då primärt i anknytning till regionenundersök's och kontrollera's jämte andra faktorer.En kort del som undersöker de två regionerna's demokrati arbeten konstaterar att arbetet går framåt men att mer arbete kräv's..

AbstractThe ideas of adulthood, adolescence and childhood in Swedish law have a tendency to not be expressed or discussed. This thesis has focused on the preparatory work of the sexual offence-law to see whether it defines adulthood. This has been achieved by analyzing the documents related to this preparatory work. The thesis focused on two central questions: 1) Was the idea of adulthood an integral part of the discussions in the preparatory work 2) If so, then how was it defined and are there any contradictions in the definition. In addition, this work also evaluated the impact of this law and investigated whether the absolute protection intended by the government and the committee of sexual crime seek actually exists.The study shows that the concept of adulthood was not defined specifically in the preparatory work.

Barn till psykiskt sjuka är en utsatt grupp. De löper ökad risk för hämmad psykosocial utveckling och för att utveckla egna psykiska svårigheter under uppväxten eller i vuxen ålder. Barnens situation har länge varit osynliggjord men på senare tid har den uppmärksammats alltmer i samhället. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vuxna barns upplevelser av att ha vuxit upp med en förälder med bipolär sjukdom. Undersökningen var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer.

Att drabbas av en plötslig sjukdom som stroke är en traumatisk upplevelse, vilket kan resultera i svårigheter att förstå och anpassa sig till de nya förutsättningarna. Sjukdomen påverkar hela livssituationen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att drabbas av stroke i åldern 18-55 år. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de utvalda studierna, vilket resulterade i fyra kategorier; att livet får en plötslig vändning, att inte längre vara samma person som förut, att mötas av oförståelse och uppfattas som annorlunda av omgivningen samt att relationer till andra förändras. I resultatet framkom att personer upplevde osynliga symtom som hindrande i vardagen.

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefär 3-5 procent av alla barn i skolålder är diagnostiserade för. Hälften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen ålder. Samtidigt är ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under många år, då somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons självbild. Syftet var att ta reda på hur våra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser på sitt liv efter att de fått sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingång användes för att, utifrån den valda frågeställningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berättelser.

Logiskt-analytiskt särbegåvade vuxna svenskar undersöktes genom två delstudier, explorativa intervjuer (n=9) och en enkät (n=302), med syfte att öka förståelsen kring hur denna grupp ser på sin begåvning, sina relationer och bemötandet från omvärlden. Skillnaderna inom gruppen var stor, men gemensamma drag var otålighet och ett ifrågasättande av regler och normer. Majoriteten känner sig annorlunda, men för de flesta innebär detta inte något utanförskap som vuxen. Nästan enhälligt påtalar respondenterna hur illa den svenska skolan har mött deras behov, vissa har gått genom skolan utan att vara lärande. Få reflekterar över sig själva i termer av begåvning.