Förmaksflimmer är en vanlig arytmi hos häst vars främsta symtom är nedsatt prestation. Många hästar kan emellertid leva asymtomatiskt och flimret upptäcks som ett bifynd. Denna litteraturstudie syftar till att redogöra för fysiologi, patofysiologi, uppkomst och behandling av förmaksflimmer hos häst. Det finns två typer av förmaksflimmer; primär samt sekundärt till andra hjärtåkommor. Den primära formen är vanligast hos häst. Flimret kan antingen vara paroxysmalt vilket innebär att det spontant konverterar till sinusrytm, persisterande vilket innebär att konvertering sker efter behandling, eller permanent när flimret kvarstår trots behandling.

The calf extrator?s function has been studied, through measuring traction and how this varies in different situations, in comparison with corresponding manual traction situations. This was done against the background that excessive force at assisted calvings at dystocia can mean life threatening damages on the calf such as grave acidosis, vertebral fractures, femur fractures and rib fractures. The calf extractor has earlier been measured to pull with greater force than the established maximum force of ?two strong men?.

Flushing är samlingsnamnet för tillskottsutfodring med fodermedel med högt energiinnehåll i syfte att förbättra den reproduktiva förmågan hos djur. Metoden används aktivt på flera av lantbrukets djur men fokus för det här arbetet är främst får och nötkreatur då de allra flesta studier gjorts på dessa djurslag. Därefter diskuteras den eventuella användbarheten av metoden för hund, där det vetenskapliga underlaget är begränsat. I försök på får och nötkreatur används vanligen kolhydrater, fetter eller proteiner som flushingdiet och då ofta i form av glukos, palmitinsyra eller linolsyra samt lupiner. Tillvägagångssättet är ofta, i försökssammanhang, att erbjuda djuren extra foder utöver det som täcker det basala näringsbehovet en eller två östralcykler före planerad betäckning. Fodergivan ökas olika mycket beroende på försöksutformning men en ökning med ca 1,5 % av kroppsvikten återkommer i flera försök. Det man avser att påverka är östrusbeteende samt duration och intervall av detsamma, oocytmognad, blastocystutveckling, prenatal överlevnad, antal och livsduglighet hos avkomman samt även långsiktig påverkan på ett genetiskt plan. För att utvärdera resultaten av metoden använder man sig av olika mätbara parametrar med vissa generellt återkommande i de flesta försök. Vanligt är att man uppskattar djurets näringsstatus vid början av försöket med utgångspunkt från Body Condition Score-skalan som går från 1-5 (från kraftigt undernärt till kraftigt överviktigt). Vikt används antingen istället för BCS eller som kompletterande information för att räkna ut en exakt fodergiva.

AbstractIntroduction: Hand Arm Risk Assessment Method (HARM) is a tool to assess the risks of deve­lo­ping complaints of the arm, neck or shoulders during manual work. The method was developed in the Netherlands primarily for employers, but is also used as an aid to work environment in­spec­tors. The purpose of this study was to evaluate the HARM-method for assessment of biomecha­nical exposure of the upper limbs when performing manual tasks as well as its suitability to be used within work environment inspection. Methods: Ten labour inspectors conducted assessments of five video-recorded work tasks. Assess­ments made with HARM were compared with those made with the Assessment of Re­pe­titive Tasks (ART) tool and with ACGIH Hand Actvity Level (HAL) - both methods for assess­ment of bio­mecha­nical exposure of the upper limbs - and with the model for the assessment of re­pe­titive work in the pro­visions of the Swedish Work Environ­ment Autho­rity on ergonomics for the prevention of mus­culo­skeletal disorders, AFS 1998:1.

SAMMANFATTNING Uppskattningsvis transporteras 171 miljoner grisar inom EU varje år, varav ca 3,5 miljoner i Sverige. Grisarna kommer, under hela förloppet från förflyttningen från box i stallet till bedövningen i slakteriet, att utsättas för stressande moment. Orsakerna är bland annat omgrupperingar, nya miljöer, vibrationer i bilen samt, speciellt under sommaren, värmestress. Temperaturen i djurtransportbilen är en nyckelfaktor som dessutom kan förstärka effekten av andra stressorer. Lastning i höga temperaturer ökar risken för värmestress. Värmestress innebär att djuren får allt svårare att avge sin värme. Även den relativa luftfuktigheten har betydelse, framförallt vid temperaturer över 30°C. Det är ventilationen i transportbilen som ska transportera bort värme och fukt från bilen.