Slutsatsen efter genomfört arbetet är att Örebro Bostäder AB bland annat har en önskvärd image av Vivalla som ett område med en unik och personlig omgivning med mindre individuella bostadsområden där det finns något för alla smaker. I Markbacken vill Öbo behålla och förstärka en image av variation, där allt från barnfamiljer till den som söker ett lite mer exklusivt boende skall lockas. Vidare har undersökningen visat att dessa önskvärda imager främst förmedlas via mun till mun-metoden, massmedia, samhälleliga åtgärder och events..

A?r 2002 uppho?rde kommundelsna?mnderna inom O?rebro kommun och da? togs ett politiskt beslut om att tillsa?tta processledare i sex utsatta bostadsomra?den, i bland annat Vivalla. Processledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter var att bidra till omra?desutvecklingen i omra?dena. Tja?nsterna har successivt avvecklats och verksamhetsa?r 2013 togs processledaren bort fra?n Vivalla.

Vid upprättandet av miljonprogrammet (1965-1974) skiljde sig stadsplaneringsidealet från dagens syn på hur en stad bör planeras. Idag står miljonprogramsområdena inför ett renoveringsbehov där evakuering av hyresgästerna under upprustningsperioden kan bli nödvändigt, likaså en hyreshöjning för att finansiera upprustningen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ÖrebroBostäders (ÖBO) upprustningsprojekt Mitt Gröna Kvarter i miljonprogrammet Vivalla (på Visgatan i Örebro) är utformat, samt i vilket syfte projektet genomförs. Uppsatsen syftar också till att ge en bild av hyresgästernas reaktioner på projektet, hur beslutsprocessen går till gällande tillbakaflytt samt vilka möjligheter de haft att föra fram sina synpunkter. Följande frågeställningar besvaras i uppsatsen: Hur är ÖBOs projekt Mitt Gröna Kvarter utformat och vad är syftet med projektet? Vilka är hyresgästernas reaktioner och synpunkter på projektet och hur har deras synpunkter förts fram under processen? Hur resonerar hyresgästerna vad gäller tillbakaflytt efter upprustningen och vilken roll spelar informationen från ÖBO för detta beslut?Mitt Gröna Kvarter är ett aktuellt upprustningsprojekt i miljonprogrammet Vivalla, Örebro, där en upprustning av kvarteret Visgatan sker.

In Örebro, the car traffic share does not tend to decrease. The crowdedness on some of the bus routes is high at times. Investigations show that the residents of Örebro want a city centre whose street environment is more restrictive of car traffic and better for pedestrians, cyclists and public transport. To decrease the car traffic share a rapid, convenient, clear, effective and environmental friendly public transport with high frequency and strong capacity in a short, direct and logical network is needed. A modern tramway fulfils these criteria.At first, this report describes factors that are important to take into consideration when planning a tramway.

Vid upprättandet av miljonprogrammet (1965-1974) skiljde sig stadsplaneringsidealet från dagens syn på hur en stad bör planeras. Idag står miljonprogramsområdena inför ett renoveringsbehov där evakuering av hyresgästerna under upprustningsperioden kan bli nödvändigt, likaså en hyreshöjning för att finansiera upprustningen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ÖrebroBostäders (ÖBO) upprustningsprojekt Mitt Gröna Kvarter i miljonprogrammet Vivalla (på Visgatan i Örebro) är utformat, samt i vilket syfte projektet genomförs. Uppsatsen syftar också till att ge en bild av hyresgästernas reaktioner på projektet, hur beslutsprocessen går till gällande tillbakaflytt samt vilka möjligheter de haft att föra fram sina synpunkter. Följande frågeställningar besvaras i uppsatsen: Hur är ÖBOs projekt Mitt Gröna Kvarter utformat och vad är syftet med projektet? Vilka är hyresgästernas reaktioner och synpunkter på projektet och hur har deras synpunkter förts fram under processen? Hur resonerar hyresgästerna vad gäller tillbakaflytt efter upprustningen och vilken roll spelar informationen från ÖBO för detta beslut?Mitt Gröna Kvarter är ett aktuellt upprustningsprojekt i miljonprogrammet Vivalla, Örebro, där en upprustning av kvarteret Visgatan sker.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Syftet med studien var att analysera och undersöka de möjligheter och svårigheter som kan finnas med en boendeinflytandeprocess vid ombyggnation av utemiljön i ett bostadsområde. Utifrån detta ställdes tre frågeställningar: Vilka faktorer kan sägas främja ett aktivt deltagande i den här formen av boendeinflytandeprocess? Vilka faktorer kan sägas motverka ett aktivt deltagande i den här formen av boendeinflytandeprocess? Vilka aspekter kan sägas ligga till grund för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för ett lyckat genomförande av en boendeinflytandeprocess?Studien omfattar de boendeinflytandemöten som genomförts under 2006 och 2007, i regi av det allmännyttiga bostadsföretaget ÖBO, på gatorna Diktargatan och Författargatan i stadsdelen Vivalla i Örebro.För att samla in data har metoden kvalitativa intervjuer använts. Analysförfarandet har grundat sig på tidigare forskning, bestående av forskning runt ämnet, samt Lennart Lundquist syn på begreppet ?Medborgardemokrati?.Ett resultat som denna studie har kommit fram till är vikten av att använda olika mötesformer för att nå så många grupper och individer som möjligt..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..