Bakgrund: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever övergången från student till yrkesutövningen som skrämmande. Det är av vikt att de praktiska utbildningsplatserna till studenterna ska finnas tillgängliga med resurser för praktisk utbildning och handledning. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sitt första år i sin yrkesutövning. Metod: Allmän litteratur studie, där 14 vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Sex kategorier framkom: Farhågorna i den nya yrkesrollen; Att känna sig redo i den nya yrkesrollen; Arbetskläder- ökad status; Otillräcklig erfarenhet; Stressig arbetsmiljö och Brist på stöd och handledning.

Syftet med detta arbete har varit att utifrån olika professioners uppfattning belysa och få förståelse för och kunskap om vilka faktorer som påverkar barn, som befinner sig i gränszoner mellan olika skolformer, och deras möjligheter till rätt stöd och skolform, samt uppfattning om vilka konsekvenser det kan innebära. I studien används en kvalitativ metod bestående av intervjuer med fem personer i olika professioner vilka haft insikt i arbetet med grundskoleelever. Empirin analyserades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv mot social­konstruktionistisk teori och tidigare forskning. Resultatet visade att faktorer som brist på tid för undervisning samt brist på resurser i form av kompetens har bidragit till en ökad kategoriseringsprocess inom grundskolan. I den processen har diagnosen fått en viktig roll som faktor i fördelningen av skolans resurser.

Bakgrund: Att människor drabbas av illamående och kräkningar är en ständigt förekommande utmaning inom vården. De drabbade uppger ibland att upplevelsen av illamående är lika obehaglig som upplevelsen av smärta, och ett av målen med god omvårdnad vid illamående bör vara att försöka förebygga och lindra obehag. Syfte: Att genom en systematisk litteraturöversikt beskriva erfarenheten av olika omvårdnadsinterventioner för att förebygga och lindra illamående och kräkningar. Metod: Studien genomfördes med en metod för systematisk litteraturöversikter som innebar en systematisk sökning av litteratur i databaserna Medline, Academic Search och Cochrane Library. Totalt inkluderades 21 artiklar som matchade våra urvalskriterier.

Bakgrund: Trycksår är en kvalitetsindikator på omvårdnaden, med rätt använda metoder kan trycksår helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksår fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till någonting (attitydobjekt) kan bestå av en uppfattning som kommer sig av kunskap och erfarenhet, en känsla för attitydobjektet och en intention bakom handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest attityd. En del i attitydbegreppet är kunskap och kunskap i sig själv kan delas upp i teoretisk och praktisk kunskap.

Bakgrund: Någon gång under sitt yrkesverksamma liv kommer sjuksköterskor att uppleva stress. Orsakerna varierar och omvårdnadsyrket kan vara påfrestande både fysiskt och psykiskt. När kunskaperna om stressfaktorerna samt hur de upplevs av sjuksköterskor i sin yrkesroll påvisats, kan åtgärder vidtas och arbetsförhållanden förbättras. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika stressfaktorer inom yrket. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats, där tio vetenskapliga artiklar granskades.

Trots att många menar att Human Resources har en allt viktigare roll i förändringsprocesser råder det brist på studier som undersöker på vilket sätt de i sitt dagliga arbete är involverade i förändringsprocesser och hur de interagerar med andra aktörer inom organisationen under processen.Syftet med denna studie är att undersöka vad HR bidrar med kopplat till processen vid planerade organisationsförändringar. Undersökningens frågeställning inriktades på vilka olika roller HR kan ta vid planerade organisationsförändringar samt vilka faktorer som påverkar HR´s delaktighet i dessa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare på två olika organisationer inom privat sektor.Resultatet visar på att HR framförallt tar två olika typer av roller som vi har benämnt supportrollen och den självständiga rollen. Dessa kopplar vi i analysen sedan till två övergripande roller som HR kan utgå ifrån i sitt agerande. De faktorer vi har sett i vår studie som påverkar HR´s delaktighet i förändringsprocesser är brist på tid, stort avstånd till kärnverksamheten och medarbetarna, vilken relation de har till cheferna samt vilken typ av förändring det handlar om..

Under vår praktiktid ute till sjöss var det inte ovanligt att vi råkade på ritningar som inte helt stämde överens med verkligheten. Efter att ha diskuterat med ombordanställda märkte man tydligt att detta verkade vara vanligt förekommande.Detta arbete syftar till att ta reda på vilka faktorer som de ombordanställda anser vara de störst bidragande orsakerna till problematiken med att systemritningar ombord inte alltid stämmer överens med verkligheten ute i maskinrummet.Vi har valt att dela upp vår undersökning i två avdelningar. Dels en informationssamlande studie på administrativ nivå, det vill säga regelverk och policys hos rederier, klassningssällskap samt myndigheter. Vår primära studie är utförd i intervjuform, och ligger på handhavandenivå, det vill säga de ombordanställda som har hand om ritningarna ombord och deras erfarenheter samt åsikter i ämnet. Efter det att resultatet av intervjuerna analyserats har det sammanfattats i en enkät, som besvarades av våra respondenter.Våra resultat av undersökningen kan sammanfattas två tydliga faktorer.

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes.

Huvudsyftet med studien är att undersöka pedagogers kunskaper om ADHD och huruvida kunskapen om ADHD har betydelse för pedagogers bemötande med elever med ADHD. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har vi gjort semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger, alla verksamma inom skola och fritidshem. Resultaten visade att kunskapen fanns om elever med ADHD, även om informanterna menade att de saknade kunskap så berättade de något annat, vilket visade på en omedvetenhet om sin kunskap om elever med ADHD. Informanterna hade valt strategier som i litteraturen beskrevs som framgångsrika. En god relation, tydlig struktur, individanpassning, föräldrasamverkan och anpassade arbetsmetoder.

Introduktion: På en akutmottagning är arbetet ofta hektiskt och varierande. I en sådan miljö kan bristen av en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan vara det största hindret för bra bemötande av patienten. Kommunikation är därför en av sjuksköterskans viktigaste arbetsverktyg i mötet med patienter. Bakgrund: På en akutmottagning bedrivs ett akut omhändertagande av en akut sjuk/skadad patient som kommit till mottagningen själv eller med hjälp av ambulans. Något som inte är ovanligt på en akutmottagning är att patienterna behöver vänta på att träffa läkare, vilket kan ta upp till flera timmar och kan leda till frustration hos patienterna.

Bakgrund Även kroniskt sjuka människor som med tiden blir mer och mer beroende av stöd anstränger sig för att bibehålla sin autonomi. Upprätthållande av autonomi är det viktigaste i relation till åldrandet. Hälso-och sjukvårdslagen och socialtjänstelagen slår fast att vården ska bedrivas med respekt för vårdtagarens självbestämmande och integritet. Dock prioriterar sjuksköterskor äldres fysiska behov på bekostnad av äldres självbestämmande och livskvalitet och utövar makt i vissa vårdsituationer. En institutionell vårdkultur spelar viktig roll i uppkomst av missförhållandena på ett vård- och omsorgsboende.

I varje kultur spelar kommunikationen en stor roll. Kommunikation är en process som både sändare och mottagare deltar i och omfattar såväl verbal som icke- verbala delar. En person kan visa känslor och attityder med kroppsliga uttryck om han eller hon inte kan använda språket. När det finns en brist i förståelsen mellan patient och vårdare kan detta påverka relationen mellan vårdare och patient och därmed också vården av patienten. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva faktorer som kan vara hindrande i kommunikationen mellan vårdare och patient med annan kulturell bakgrund, utifrån vårdare och patient perspektiv.

Varje år drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebär ofta bestående funktionsnedsättningar och behov av både socialt och professionellt stöd från närstående och hemsjukvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras närstående. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades närstående under vårdtiden på en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade på strokeenhet.

Sjuksköterskor på sjukhusavdelningar upplever stress genom höga krav och lågt stöd från arbetsgivaren, låg kontroll över arbetet och stor arbetsbelastning. Syftet med den här studien var att beskriva vilka stressorer som finns hos avdelningssjuksköterskor på sjukhus och vilka copingstrategier de använder för att hantera stressen. Frågeställningar till studien är: Vilka stressorer finns hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus? Vilka copingstrategier använder sjuksköterskor på sjukhus för att hantera stressen? Studiens metod är systematisk litteraturstudie. Analysmetoden är latent innehållsanalys.

Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen ca 30 000 personer i stroke. Tack vare akuta vårdinsatser har dödlighet och svåra funktionsnedsättningar till följd av stroke minskat. Familjen och speciellt de som lever nära den strokedrabbade är betydelsefulla för rehabiliteringen och behöver uppmärksammas mer av vården. Syfte: Syftet är att identifiera anhörigas behov av stöd då närstående insjuknat i stroke. Metod: Forskningsöversikt baserad på sjutton vetenskapliga artiklar.