Syftet med denna uppsats är att kritiskt analysera hur den koloniala diskursen tar sig uttryck i tre svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet. Som teori och metod använder jag mig av diskursanalys.I min studie framkommer det att den koloniala diskursen tar sig uttryck genom att innehållet i läromedlen struktureras utifrån en västerländsk/kristen syn på religionsbegreppet, vilken har sin grund i en essentialistisk religionssyn. Böckerna är organiserade runt centrala kristna begrepp, vilka implicit bär på kristna värderingar, och kristendomen är den religion som får överlägset mest utrymme.?Vi? framställs som en enhetlig grupp som i första hand är just kristna, men även västerländska, i betydelsen moderna, demokratiska och jämlika humanister. ?Dom? kategoriseras utifrån ?Vår? utblickspunkt som en motpol, eftersom ?Vi? ytterst definierar oss själva utifrån ?De Andra?.

Syftet med denna uppsats är framförallt att försöka visa, samt diskutera, vad en postkolonial läsning kan vara, och vad den kan ge. Jonas Hassen Khemiris "Ett Öga Rött" är ämnet för min läsning, alltså mitt primärmaterial. Genom olika närläsningar av denna roman undersöks relationerna mellan språk, makt och identitet. Huvudsakligen försöker jag, med hjälp av postkolonial teoribildning, att utröna hur romanens huvudkaraktär och berättare, Halim, förhåller sig till sig själv, och sin verklighet. Min teoretiska grund ligger hos de postkoloniala teoretikerna Edward Said och Homi Bhabha.

The purpose of our thesis is to take a closer look at what lies behind the display of fiction in public libraries. Through interviewing ten librarians and analysing their statements, it examines the mechanisms behind the displaying of books. The analysis was conducted through the application of two different theories, one by Aant Elzinga and one by Douglas Raber. Elzingas theory concerns methods of working, while Rabers theory concerns the purpose of public libraries and attitudes towards power. The following conclusions were drawn from analysing the statements.

Det finns lite forskning om kvinnliga förövare jämfört med vad det finns om manliga förövare och det verkar även finnas begränsningar i litteratur som kan handleda till exempel poliser och socialsekreterare i ämnet. Detta skulle kunna bero på att kvinnliga förövare utgör en sådan liten andel av det totala antalet förövare så att fenomenet inte uppmärksammas tillräckligt. Studien bygger på en diskursanalys av tidningsartiklar från svensk press i syfte att granska hur media framställer kvinnliga förövare vid sexualbrott mot barn. Resultatet visar att de framträdande diskurserna är offerdiskurs, förövardiskurs och kunskapsdiskurs och att bilden av kvinnliga förövare konstrueras på olika sätt samt att detta skapar olika gestaltningar av verkligheten. Media har en viktig roll i hur en bild förmedlas och uppmärksammas samt stor makt när det gäller hur en diskurs rekonstrueras eller reproduceras.

The purpose of this paper is to study how people without home experience social services and how they experience their space of action when they meet social services. In order to answer these questions, a qualitative approach has been used. The empirical material consists of five interviews with people who have contact with social services because they are homeless. To support my analysis of the space of action for the persons being interviewed, I?ve used two theoretical perspectives, power analysis by Michel Foucault and Rational Choice.

Utgångspunkterna i föreliggande arbete är mitt intresse för bildspråket, samt för filosofen Michel Foucaults teori om det relationella mellan makt och kunskap. I min problemformulering utgår jag ifrån idén om bild som ett individuellt språk, dock inte som uttryck för kreativitet utan som uttryck för identitetsskapande och del i jagets självkonstruktion. Syftet med studien är att undersöka om skolans styrdokument Lpo 94 ger rum för bildspråk och utrymme för subjektivation. Aktuell forskning har gett stöd för premissen om bildspråkets betydelse som ett identitetsutvecklande språk med kommunikativt värde. Undersökningen fokuserar på texten i Lpo 94.

Tidigare forskning kring arbetslöshet har visat på en mängd negativa effekter för den arbetslösa individen. Det behövs fler kvalitativa studier på detta område, eftersom de flesta tidigare studier är utförda med kvantitativa ansatser. Våra syften med studien är att ?nå en förståelse för hur yngre långtidsarbetslösa upplever sina möjligheter att få ett arbete?. Samt ?nå en förståelse av den arbetslösas identitet?.

Patienter har idag större krav på att vara delaktiga i sin vård, vilket ocksålagstiftningen ger stöd för. Trots detta kan patienter uppleva att de har dåligakunskaper om sin situation och kan upplevas som passiva. Sjuksköterskan har godamöjligheter att främja patientens delaktighet men lyckas inte alltid med detta. Syftetmed denna litteraturstudie var därför att få fördjupad kunskap om hur sjuksköterskankan främja patientens delaktighet i omvårdnaden och vad som kan hindrasjuksköterskan. Hildegard Peplaus omvårdnadsteori om den interpersonella relationenutgör arbetets teoretiska referensram och begreppen kommunikation, makt ochempowerment beskrivs.

I denna c-uppsatts problematiseras området konflikthantering och anledningen till att människor hamnar i konflikter. Syftet är att beskriva hur pedagoger i den dagliga skolverksamheten arbetar med konflikthantering samt om de har några speciella metoder eller strategier. Vi använde kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod till vårt arbete. Syftet bröt vi ner i tre frågeställningar som sökte svar på frågor hur pedagoger arbetar med konflikthantering, deras tankar, erfarenheter och upplevelser inom området. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där vi har tagit i beaktning, utifrån ett forskningsperspektiv, att människan hela tiden påverkas av sin omgivning.

SammanfattningBokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014.Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt.Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.

Syfte: Uppsatsen söker frilägga det specialpedagogiska forskningsområdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende gränsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktäristika.Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt främjande, ger begreppet gränsarbete (Gieryn, 1983) signifikans åt områdets konstruktion. Gränsarbeten kan innebära retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktäristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthållande funktioner för stat och styrande grupper.

Den senaste tiden har klimatförändringarna fått mycket utrymme i tidningar, tv och radio. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken påverkan denna klimatdebatt har haft på publiken, om det har fått någon effekt på konsumentens syn på kopplingen till klimatpåverkan. För att göra detta tittar vi på bilens påverkan, och om klimatdebatten har påverkat inställningen vid köp av ny bil.För att svara på detta gås först relevanta teorier kring medias makt, konsumtion och privatbilism igenom. Bilden är att konsumtion och bilism inte drivs av rationalitet utan att det har blivit en viktig del av självbilden, de har fått en ny betydelse som symbol. Det finns också en tydlig koppling mellan ett ämne som får mycket utrymme i media, och vilken fråga som den allmänna opinionen klassar som viktig.Sedan presenteras klimatdebatten i Aftonbladet och Dagens Nyheter för att se vilken bild publiken har fått.

The purpose of this thesis is to explore how love relationship affects the identity and attitude towards school of study motivated girls in 17-18 years of age with the subsidiary purpose to get anidea of how the gender order is maintained in the relationship.The study is based on theories of gender theory and identity theory, which concerns gender as aresult of actions and how the gender order is maintained. The identity theory is based as a choice toconvey different roles.The study is founded on qualitative research interviews with six different girls, where the focus wasto learn about their own experiences of how the love relationship affects them.The results were interpreted through a hermeneutic analysis.The results show that the love relationship affect informants' identity on self-perception, what roles they convey and the attitude towards school. It turned out that the informants' attitude towards school was dependent on their boyfriend´s attitude towards school.The results also show that girls are highly involved in the process of maintaining the gender order in which they choose to manage their time according to their boyfriend's time, and has the role of the engaging and emotional in the relationship..

Berättandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, där etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. Berättande är etik, både som gestaltande handling, gestaltad handling och i läsningen återgestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berättelsen om Ester ses som en moralisk sådan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stämmer. Man skulle kunna sammanfatta berättelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ?Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag?.

Utifrån Durkheims samhällsteori om gruppers värderingar, Foucaults teori om makt och Åses teori om kön har vi inhämtat en grund att utgå från när vi tog oss an vårt uppdrag. Ett uppdrag som vi tilldelats av den aktuella polisstationen och som avgränsat vår studie till poliser som arbetar i yttre tjänst, de så kallade ordningspoliserna. Vår uppgift var att genom intervjuer med poliser lyfta fram orsaker till att de kvinnliga ordningspoliserna lämnar ingripandeenheten. Den maktutövande delen som polisyrket innebär blir extra tydlig vid till exempel frihetsberövande av människor. Något som kan medföra att poliserna behöver använda våld, en rättighet som de har men även en skyldighet i vissa fall.