Under vardagen och förskolans verksamhet möter barn olika visuella bildmaterial som utforskas genom sinnena, de ser, känner, luktar, lyssnar eller smakar. Barn utforskar och samtalar kring matematik som de möter i vardagen. Utifrån tidigare erfarenheter har vi oftast stött på pedagoger och vuxna som inte tagit tillvara barnens egna medtagna bildmaterial. Istället är pedagogerna fokuserade på att skapa sina egna matematiska aktiviteter och material som baseras på förskolans läroplan. Utifrån tidigare observationer i verksamhetsförlagd tid har vi uppmärksammat att vuxna och pedagoger oftast tar mindre hänsyn till barnens intressen till visuella bildmaterial som de stöter på i vardagen.

Få studier finns om små barns fonologiska förmåga relaterat till arbetsminne. Det råder också en brist på test av arbetsminne för små barn. Föreliggande studie syftade därför till att studera relationen mellan Visuellt arbetsminne, fonologiskt arbetsminne och förmåga att hantera fonologiska representationer hos treåringar. Detta har gjorts genom att samla in jämförelsedata för treåringars resultat på det nyutvecklade surfplatte-testet KUBEN (Kognitiv utveckling hos små barn), som testar förmågorna Visuellt och fonologiskt arbetsminne samt fonologisk diskrimination. Dessutom har test för fonologisk produktion, även det testat med hjälp av surfplatta, och nonordsrepetition använts.

I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade långfilmer framställs Visuellt, vilka attribut som Dinsey använder sig av för att visa att någon är ond. Observationerna utförs på 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis färgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns återkommande visuella utmärkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klädval och färger som skaparna av Disney använder sig av för att porträttera en ond karaktär och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram särskilda fysiska attribut som onda är att människor som i realitet ser ut så kan särbehandlas negativt..

Syftet med undersökningen var att se hur korrekturläsning påverkades när texterna maskerades med Visuellt brus och lästes i olika ljudbetingelser. Deltagarna gjorde ett korrrekturläsningstest med två olika svårighetsgrader på texterna, Visuellt brus och inget brus. Texterna lästes i tre olika ljudbetingelser: tystnad, tal och roterat tal. Detta gav studien en 2×3 inompersonsdesign. Analysen visade två signifikanta resultat, det ena resultatet visade att försökspersonerna som läste texten med brus presterade bättre då de hittade fler utbytta ord än de som läste texten utan brus.

Syftet med undersökningen var att se hur korrekturläsning påverkades när texterna maskerades med Visuellt brus och lästes i olika ljudbetingelser. Deltagarna gjorde ett korrrekturläsningstest med två olika svårighetsgrader på texterna, Visuellt brus och inget brus. Texterna lästes i tre olika ljudbetingelser: tystnad, tal och roterat tal. Detta gav studien en 2×3 inompersonsdesign. Analysen visade två signifikanta resultat, det ena resultatet visade att försökspersonerna som läste texten med brus presterade bättre då de hittade fler utbytta ord än de som läste texten utan brus.

Denna uppsats behandlar en undersökning avsedd att skapa verktyg för användningvid bedömning av utvecklingsmiljöers användargränssnitt. Undersökningeninleddes med en litteraturstudie där material som antingen gav information riktadmot hur webbsidor (vilka vi såg som besläktade med utvecklingsmiljöer ur ettVisuellt perspektiv) och mjukvara skall göras användarvänliga ur ett Visuelltperspektiv eller hur människor tittar på och tolkar kompositioner sammanställdes.Ur materialet togs riktlinjer och en modell fram som kan användas för att bedömahur väl en utvecklingsmiljös gränssnitt är uppbyggt eller för att själv förändra dettagränssnitt utifrån egna prioriteringar av miljöns funktionalitet. Därefter testasverktygen på tre olika utvecklingsmiljöer. Vi fann att undersökningen och verktygenutgör en god grund för vidare studier, och att det test vi genomfört visar på attverktygen redan nu i viss mån är dugliga och användbara för att värdera grafiskaanvändargränssnitt i utvecklingsmiljöer..

Allt började med att jag kände mig fångad i en tvådimensionell värld med mönster och figurer på en plan yta. Jag frågade mig hur stor roll synen spelar för min världsuppfattning och mitt konstnärliga skapande. Det enda som kom ut från min hand var platta små figurer med ögon som stirrade på mig och sa: ?Vem är du? Vad gör du här? Vad vill du mig?? Jag kunde inte svara dem med mer än att jag bara skapar er, sen vet jag inte mer.Efter åtskilliga försök att komma från att bara skapa platta saker lyckades jag ändå bara åstadkomma reliefer.1 Jag bestämde mig för att göra någonting drastiskt och förbjöd mig själv att göra något Visuellt som man måste kunna se för att uppleva. ?Om man inte kan se kan man heller inte rita några figurer?, sade jag åt mig själv.2 Hädanefter ska jag bara göra sådant som man kan uppleva och se utan syn, med fingertopparna och med kroppen.

Den här uppsatsen har utforskat och skapat ett Visuellt designspråk för datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. Uppsatsen ingår i ett pågående forskningsprojekt som heter Datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd, som pågått sedan år 2010. Det är ett forskningsprojekt som National Center for Outdoor Education (NCU) i Vimmerby har tillsammans med Linköpings universitet. Den här uppsatsens roll i forskningsprojekt är att ta fram ett Visuellt designspråk för datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. För att kunna göra detta behövde designern i den här uppsatsen ta reda på vilka kriterier denna applikation ska ha, vilken som är den tänkta målgrupp och slutligen även möta uppdragsgivarens krav.

Den här uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lärstilar, samt processbarhetsteorin.  Uppsatsens syfte är att utifrån processbarhetsteorin jämföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i påståenden i huvudsatser i svenska som andraspråk hos vuxna sfi-elever med undervisning där eleverna erbjuds ett utbud av Visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivå analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivå enligt processbarhetsteorin i större utsträckning än informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen är att fler elever når en högre syntaktisk nivå när de får ett urval av Visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen än när de endast undervisas traditionellt..

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsättning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende på typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat språk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jämte pedagogiska insatser har lett till en allt bättre språklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsättning och ett minskande glapp till jämnåriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och läsförmåga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp.

Loke Carlsson: Spelmusik ? Musikens funktioner i tre datorspelsserierDenna uppsats handlar om datorspelsmusik och syftet är att ta reda på vilka funktioner dennamusik har i datorspel. Först presenteras ett antal teorier om filmvetenskap. Med hjälp av dessateorier sammanställer jag sedan en metod för att analysera musiken i några få datorspel. Imetodkapitlet hittar man också en redogörelse för de grundläggande skillnader mellandatorspel och filmer när det gäller musik.

Uppsatsen syftar till att ta reda på om undervisningen i historia och bild blir bättre med ämnesintegration.

?Jag har ju en stor begåvning, det är inte värt att krusa med, men min själ är just därföri en ständig hunger och den behöver allt det stränga arbetets spänning för att vara iro. Och om jag inte har arbete så behöver jag kärlek eller stor framgång.? ? SelmaLagerlöf, 1903.Den svenska författaren och Nobelprisvinnaren Selma Lagerlöf är modernareän någonsin, men den visuella gestaltning av henne är lika traditionell som tidigare.Många moderna forskningsprojekt om Selma arbetar intensivt för att tvätta bortmyten om henne som en gammal sagoberätterska framför eldstaden. Den nya Selmamytenpresenterar en kvinna som kunde älska passionerat och hade nära till skrattoch tårar, men också en medveten och målmedveten författare som med matematiskprecision tog sig ann konstnärliga problem.Detta arbete beskriver försöket att hitta ett sätt att skapa en visuell gestaltningav den moderna Selma-myten, som har samma progressivitet som de forskningstexterden är satt att kommunicera.

Syftet med studien var att underso?ka imitationsfo?rma?gan fo?r auditivt och Visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan fyra och a?tta a?r. Den visuella imitationen underso?ktes i form av meningsfulla samt icke-meningsfulla handlingar. Den auditiva imitationen underso?ktes i form av meningsfull meningsrepetition samt icke-meningsfull nonordsrepetition.

Tryckkvalitet för tryck med inkjetteknik kan kvantifieras på en rad olika sätt, bland de viktigaste är färgåtergivning och skärpa. STFI InkJet Test utvärderar just dessa. Frågan är om denna mätmetod korrelerar med den visuella upplevelsen. Syftet med studien var att finna vilka samband som råder mellan tryckkvalitet som uppmäts med instrument och den subjektiva tryckkvalitet som uppfattas av det mänskliga ögat. I undersökningens första del gjordes instrumentella mätningar med STFI InkJet Test på olika typer av papper.