I det traditionella samhället där man umgicks med sina vänner genom att ha stämt träff när man stötte på varandra, och planerade nästa tillställning vid hemfärden från den förra, var interaktionsmedier, kommunikationsteknik och multimedier etc inte några introducerade begrepp i samhället. Man befann sig i sin vardag och färdades i egen hög person om man skulle någonstans. I det moderna samhället och i och med mobiltelefonens existens, har samhället förändrats och det är numera inte någon självklarhet att man behöver färdas till andra sidan jordklotet för att få kontakt med någon som befinner sig där. Genom mobiltelefonens olika tjänster har man idag möjlighet att befinna sig samtidigt på flera olika platser i samhället, om inte kroppsligen så visuellt. Interaktionssamhället nu och då: En kvalitativ studie med utgångspunkt i mobiltelefonianvändning, har framställts utifrån det faktum att det existerar stora skillnader i interaktionsmönster i jämförelse mellan det traditionella samhället då mobiltelefoner inte existerade och det moderna samhället där mobiltelefonianvändning utgör det största mediet för interaktion.

Detta är en studie av åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivproblematik med respektive utan diagnosen dyslexi. Syftet med studien är att undersöka hur åtgärderna i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivproblematik på högstadiet är utformade. Jag vill undersöka huruvida det finns några skillnader i ordinerade åtgärder för elever i läs- och skrivproblematik utan dyslexidiagnos respektive elever med diagnostiserad dyslexi. Detta för att se vilken roll en eventuell diagnos har i sammanhanget för att ändamålsenliga åtgärder ska sättas in för elev i behov av särskilt stöd. Undersökningen syftar till att skönja vilket specialpedagogiskt perspektiv som tycks ligga till grund för åtgärderna och huruvida åtgärderna har någon förankring i tidigare forskning/litteratur och styrdokument rörande arbetet med åtgärdsprogram.

Undersökningens syfte är att diskutera hur barn och förskollärare definierar ett stökigt beteende i förskolan. Syftet är även att se om barnens och förskollärarnas åsikter stämmer överens med varandra. Följande frågeställningar ligger till grund för undersökningen: ? Hur definierar barn respektive förskollärare begreppet stökigt beteende? ? Vilka likheter och/eller skillnader finns det mellan vad barn och förskollärare anser kring varför ett stökigt beteende uppstår? ? Har de olika miljöerna på förskolan en påverkan på stökigheten och vad tror i så fall barn och förskollärare är bidragande orsaker? För att samla in empiriskt material till undersökningen har intervjuer och observationer ägt rum på en förskola, där 16 barn och två förskollärare medverkat. Tidigare forskning syftar till att man bör se till varje barns enskilda behov och dagliga kondition, vilket tillsammans med att se allt ur barns perspektiv är slutsatserna i undersökningen..

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur offentliga sjukvårdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende på kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsätt. Data har samlats in från ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard är begränsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv är lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet är begränsat eftersom sjukvården inte kan påverka budget.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur väl informerade och förberedda svenska gymnasieelever blir när det gäller internationella studier, jobb eller praktik. Resultatet visar att 85 procent av de elever som svarat på enkäten inte anser att de får tillräcklig information när det gäller utlandsstudier, jobb eller praktik. Detta kan sättas i perspektiv till att 79 procent av eleverna själva är intresserade av internationell erfarenhet. Alltså finns det ett behov av information som inte är tillfredsställt..

Visual Type Instrument - VTI, is a tool containing a typeface and a set of geometric calculations that generates numerical data in spreadsheets. The data is determined from the typefaces visual dimensions and is used to calculate leading, type size, margins and format. The aim is to offer, for all of those working with typography and design, a practical way to manage text, image and format in relationship to visual size. Instead of using point measurements, VTI uses a new device called Edo. An Edo is the same as one twelfth of a millimetre.

En jämförelse av hur två skolor i en kommun i Norrbotten organiserar sin specialpedagoiska verksamhet. Vårt syfte är att beskriva och analysera faktorer som är av betydelse när skolan organiserar sin specialpedagogiska verksamhet. Vi utgick från föjande frågor: På vilket sätt organiserar skolan sin specialpedagogiska verkasamhet? Finns det en skillnad i organisationen mellan två skolor i samma kommun? Har skolan ett kategoriskt eller relationellt perspektiv i sin specialpedagogiska verksamhet? Kvalitativa intervjuer har genomförts med två rektorer, två klasslärare, en specialpedagog och en speciallärare för att ta reda på hur de på olika organisationsnivåer ser på den specialpedagogiska verksamheten. Efter avslutat arbete kan vi inte peka på några skillnader i hur de båda skolorna organiserar den specialpedagogiska verksamheten.

SammanfattningSyftet med arbetet har varit att utveckla och formge ett utekök i materialet trä, för en mångsidig matlagning utomhus, anpassat till företaget Opa Muurikkas produkter och varumärkesprofil, både till form och funktion. En viktig del i utvecklingsarbetet var att köket skulle främja samarbete och samvaro medan matlagning sker. Köket skulle även få ett visuellt uttryck som harmoniserar med trädgårdar och naturen. Därför har trä varit det huvudsakliga materialet. Egna resonemang byggda på vardagliga företeelser som jag sett, läst eller upplevt har dokumenterats för att ge läsaren förståelse för besluten i utvecklingsarbetet.

Syfte: Syftet med uppsatsen har två delar: Att göra en konkurrensanalys av fem företag i polymerindustrin, en mogen industri, genom att identifiera viktiga strategiska nyckelområden och använda detta som grund. Konkurrensanalysen kommer sedan att vidareutvecklas genom att använda strategy canvas med intentionen att visualisera företagens strategier. Metod: Undersökningen har ett kvalitativt angreppssätt för att vi ska kunna skapa en bättre förståelse för företagen samt svara på vårt syfte att göra en konkurrensanalys. Den abduktiva ansatsen har möjliggjort för oss att vara flexibla i vårt användande av teori och empiri. Vi har undersökt fem företag i polymerindustrin: Primärdata består av intervjuer med analytiker samt utvalda företagsrepresentanter.

Syftet med undersökningen var att ta reda på och belysa hur pedagoger kan hjälpa barn att lära sig läsa och skriva med koppling till sociokulturellt perspektiv. Konkret innebar detta att analysera aktuella styrdokument utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på läs- och skrivinlärning. Jag ville också ta reda på olika pedagogers syn på läs- och skrivinlärning och hur de arbetar med detta. Även lärandemiljöns utformning inom pedagogernas verksamheter var av intresse att beskriva. För att besvara syftet använde jag en kvalitativ metod som innefattade observationer och intervjuer med pedagoger från förskola, förskoleklass och skola med fokus på 5-8åringar.

Syftet med denna uppsats är att studera tre gode mäns och Överförmyndarförvaltningens roller i förhållande till ensamkommmande, asylsökande barns rättigheter och behov. Studien fokuserar även på relationen mellan dessa. Utifrån lagar och riktlinjer beskrivs deras relation till tre barnperspektiv. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med representanter från Överförmyndarförvaltningen och tre av Malmö kommuns sju gode män. Intervjuerna analyseras utifrån dessa perspektiv och tre begrepp.

Syftet med denna studieär att undersöka om eventuell eurocentrism förekommer i historieundervisningen i den svenska skolan. Elevernas upplevelse av den undervisning de erbjuds har också belysts i undersökningen. Lärare arbetar utifrån direktiv där intentionerna är att den svenska skolan ska vara en skola för alla; frågan är om dessa intentioner kommer till uttryck, med andra ord om de fungerar i praktiken. Särskilt fokus har lagts på det perspektiv som finns i skolläroböckerna. Således har undersökningen genomförts genom en kvalitativ analys av utvalda läroböcker på gymnasienivå, läro?och kursplaner, samt genom intervjuer med elever.

Syftet med vårt examensarbete är att studera leken och dess betydelse i förskolan. Vi har tagit del av litteratur som belyser leken på ett relevant sätt och det redovisar vi i vår teoriedel där vi tar upp olika perspektiv på leken som är: Fröbel, utvecklingspsykologiskt perspektiv och kulturpedagogiskt synsätt. Teoridelen avslutas med en jämförelse mellan de olika teoretikerna. Undersökningen som vi har gjort består av sju intervjuer på fyra olika förskolor som vi belyser i vår resultatdel. Resultatet av våra studier visar bland annat att det sociala samspelet har stor betydelse i barns lek.

Detta examensarbete belyser pedagogers deltagande i leken sett ur barns och vuxnas perspektiv. Syftet med examensarbetet är att tydliggöra barns syn på pedagogens deltagande i leken på förskolan. Syftet är också att synliggöra pedagogens tankar kring sitt eget deltagande i leken för att kunna jämföra de olika perspektiven. Dessa två perspektiv jämförs slutligen i en analys. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Hur talar barn om pedagogers deltagande i leken?Hur agerar barn då pedagoger deltar i leken? Hur talar pedagoger om sitt eget deltagande i leken? Hur agerar pedagoger då de deltar i leken? Studien bygger på kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer av förskolebarn och pedagoger.

Examensarbetet är en jämförande studie om hur pedagogerna i en förskola med ett montessoriperspektiv respektive en kommunal förskola med inriktning på Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar kring barns kunskap och lärande av talbegrepp. Syftet är att undersöka pedagogernas arbetssätt för att se om det finns skillnader och i så fall vad kan vara anledningarna till detta.  Jag har undersökt hur talbegrepp synliggörs i verksamheten och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling och lärande av detta. I litteraturstudien har jag vidgat och kompletterat min förståelse av Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att bättre kunna jämföra och kontrastera denna mot Montessoris perspektiv på barns lärande. Metoden utgörs av observationer av pedagogernas dagliga interaktion med barnen i den pågående verksamheten där jag intog rollen som en icke deltagande observatör. I mina strukturerade observationer har jag utgått från examensarbetets två frågeställningar. Jag har även undersökt teorier och studier med fokus på talbegrepp i förskolan.