Försämras prestationen på en uppgift då det tillkommer en annan uppgift, och ärdet någon skillnad om en uppgift presenteras visuellt eller auditivt? 23 personerdeltog i ett experiment där en primär uppgift (perceptuell snabbhetsuppgift) ochen sekundär uppgift (minnestest) utfördes separat och simultant. Resultatetvisade ingen skillnad i prestation på primär uppgift oavsett om den utförs ensameller tillsammans med sekundär uppgift, i vare sig reaktionstid eller reaktionsfel.Det presteras däremot bättre på sekundär uppgift ensam (minnesrätt), äntillsammans med primär uppgift, då båda presenteras visuellt. Diskussionen tarupp att deltagarna prioriterade en av uppgifterna trots att det tydliggjordes attalla uppgifterna var lika viktiga..

Denna rapport beskriver planering och utveckling av en Android-applikation och en webbtjänst på uppdrag av Explizit AB. Applikationen och webbtjänsten ska vara knutna till CheckUp Life, en produkt för kontroll och uppföljningar av personers hälsostatus. Kraven är att Android-applikationen visuellt och funktionsmässigt ska likna den webbapplikation som idag existerar för CheckUp Life samt att kommunikation mellan applikation och webbtjänst håller hög säkerhet. Resultatet blev en REST-baserad webbtjänst, med WCF i grunden, säkrad med SSL och basic authentication och en Android-applikationen som kommunicerar med webbtjänsten samt visuellt och användarmässigt liknar webbapplikationen..

Vi har valt att göra en kvalitativ studie som omfattar intervjuer med fyra förskollärare samt fyra specialpedagoger. Vi har även genomfört en kvantitativ studie i form av en enkät som har besvarats av förskollärare i Uppsala Kommun.Syftet med studien är att få en förståelse för hur förskollärare och specialpedagoger använder sig av visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial i dagens förskoleverksamhet i Uppsala kommun. Vi vill även få en ökad förståelse för hur samarbetet mellan professionsgränserna fungerar.Studiens resultat visar på att både förskollärare och specialpedagoger anser att arbetet med visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial har en stor betydelse för barn i behov av särskilt stöd. Många förskollärare idag använder sig av Ipad och olika bildmaterial i verksamheten och ser det som ett positivt stödmaterial. Specialpedagogerna instämmer med förskollärarna men anser att det ska finnas ett pedagogiskt syfte i arbetet med Ipads.

I denna uppsats har arbetsmetoder vid ljuddesign utan verkliga auditiva referenser undersökts i syfte att ge upphov till och skapa underlag för diskussion. Frågor som hur man översätter beskrivna egenskaper till designen av ett ljud har berörts. Ett test har genomförts där en grupp ljudstuderande har fått i uppgift att med fria medel skapa ett läte åt en visuellt återgiven fiktiv varelse och i samband med detta redovisa arbetet genom att besvara frågor i ett formulär. Sex testdeltagare har lämnat in den skriftliga delen av uppgiften, fem av dem har också lämnat in ljudande resultat. Materialet har analyserats i syfte att finna mönster i processens olika skeden..

I denna studie undersöker jag hur förskolepedagoger arbetar med kommunikation inom förskolan med hjälp av bland annat bildstöd. Bilden och andra alternativa metoder kan vara ett stort komplement till det talade ordet, inte minst för barn med problematik, även om det gynnar alla barn i verksamheten. Vikten av kommunikation och hur den kan underlättas redogörs för i detta arbete. Samtal med pedagoger och observationer i en förskoleverksamhet har gett mig en inblick i det dagliga arbetet där visuell tydlighet och struktur står i centrum. Studien visar på de fördelar som finns att vinna med att ge barnen en förutsägbar och tydlig miljö att vistas i, men granskar även de kritiska aspekter som kan finnas runt detta..

Denna underso?kande designstudie utforskar hur visuellt material till en simulator kan komma att se ut och hur va?gen fram till det fa?rdiga designen kan se ut. Simulatorn som sta?r i centrum fo?r just denna studie kallas fo?r Simulerade Provokationer (SimProv) och har la?rarstudenter som huvudsaklig ma?lgrupp. I SimProv kan la?rarstudenten som anva?ndare va?lja mellan fyra olika handlingar i en klassrumssituation.

Försämras prestationen på en uppgift då det tillkommer en annan uppgift, och ärdet någon skillnad om en uppgift presenteras visuellt eller auditivt? 23 personerdeltog i ett experiment där en primär uppgift (perceptuell snabbhetsuppgift) ochen sekundär uppgift (minnestest) utfördes separat och simultant. Resultatetvisade ingen skillnad i prestation på primär uppgift oavsett om den utförs ensameller tillsammans med sekundär uppgift, i vare sig reaktionstid eller reaktionsfel.Det presteras däremot bättre på sekundär uppgift ensam (minnesrätt), äntillsammans med primär uppgift, då båda presenteras visuellt. Diskussionen tarupp att deltagarna prioriterade en av uppgifterna trots att det tydliggjordes attalla uppgifterna var lika viktiga..

Rapporten redogör för ett arbete om hur man med visuella medel kan hjälpa icke svensktalande patienter som ligger inlagda på geriatriken att kommunicera hur ont de har, vart de har ont och vilken typ av smärta de känner, till vårdpersonalen. Analyser har gjorts av det befintliga kommunikationsmaterialet som används på sjukhus. Baserat på det materialet har det tagits fram ett förslag på ett visuellt kommunikationssystem som är anpassat efter äldre icke svensktalande patienter. Förslaget har grundats på litteratur, forsknings artiklar, intervjuer och utprovning. Förslaget är bara en början på lösningen av problemet och jag anser att man skulle kunna ta fram ett optimalare förslag om man utforskar vidare på en lösning.

Under vardagen och förskolans verksamhet möter barn olika visuella bildmaterial som utforskas genom sinnena, de ser, känner, luktar, lyssnar eller smakar. Barn utforskar och samtalar kring matematik som de möter i vardagen. Utifrån tidigare erfarenheter har vi oftast stött på pedagoger och vuxna som inte tagit tillvara barnens egna medtagna bildmaterial. Istället är pedagogerna fokuserade på att skapa sina egna matematiska aktiviteter och material som baseras på förskolans läroplan. Utifrån tidigare observationer i verksamhetsförlagd tid har vi uppmärksammat att vuxna och pedagoger oftast tar mindre hänsyn till barnens intressen till visuella bildmaterial som de stöter på i vardagen.

Få studier finns om små barns fonologiska förmåga relaterat till arbetsminne. Det råder också en brist på test av arbetsminne för små barn. Föreliggande studie syftade därför till att studera relationen mellan visuellt arbetsminne, fonologiskt arbetsminne och förmåga att hantera fonologiska representationer hos treåringar. Detta har gjorts genom att samla in jämförelsedata för treåringars resultat på det nyutvecklade surfplatte-testet KUBEN (Kognitiv utveckling hos små barn), som testar förmågorna visuellt och fonologiskt arbetsminne samt fonologisk diskrimination. Dessutom har test för fonologisk produktion, även det testat med hjälp av surfplatta, och nonordsrepetition använts.

I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade långfilmer framställs visuellt, vilka attribut som Dinsey använder sig av för att visa att någon är ond. Observationerna utförs på 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis färgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns återkommande visuella utmärkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klädval och färger som skaparna av Disney använder sig av för att porträttera en ond karaktär och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram särskilda fysiska attribut som onda är att människor som i realitet ser ut så kan särbehandlas negativt..

Bakgrund: För att kunna stilla kunders behov och skapa kvalitet och därigenom värde, krävs kunskap. Två teoribildningar som talar om värde och kvalitet respektive kunskap var för sig är Service Management och Knowledge Management. Service Management är huvudsakligen externt orienterad medan Knowledge Management är näst intill uteslutande internt orienterad, vilket medför att vissa "spänningar" återfinns dem emellan. Frågan är hur dessa"spänningar"hanteras i kunskapsföretags värdeskapande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vad Service respektive Knowledge Management bidrar till i förståelsen för kunskapsföretags värdeskapande.

Syftet med undersökningen var att se hur korrekturläsning påverkades när texterna maskerades med visuellt brus och lästes i olika ljudbetingelser. Deltagarna gjorde ett korrrekturläsningstest med två olika svårighetsgrader på texterna, visuellt brus och inget brus. Texterna lästes i tre olika ljudbetingelser: tystnad, tal och roterat tal. Detta gav studien en 2×3 inompersonsdesign. Analysen visade två signifikanta resultat, det ena resultatet visade att försökspersonerna som läste texten med brus presterade bättre då de hittade fler utbytta ord än de som läste texten utan brus.

Syftet med undersökningen var att se hur korrekturläsning påverkades när texterna maskerades med visuellt brus och lästes i olika ljudbetingelser. Deltagarna gjorde ett korrrekturläsningstest med två olika svårighetsgrader på texterna, visuellt brus och inget brus. Texterna lästes i tre olika ljudbetingelser: tystnad, tal och roterat tal. Detta gav studien en 2×3 inompersonsdesign. Analysen visade två signifikanta resultat, det ena resultatet visade att försökspersonerna som läste texten med brus presterade bättre då de hittade fler utbytta ord än de som läste texten utan brus.

Denna uppsats behandlar en undersökning avsedd att skapa verktyg för användningvid bedömning av utvecklingsmiljöers användargränssnitt. Undersökningeninleddes med en litteraturstudie där material som antingen gav information riktadmot hur webbsidor (vilka vi såg som besläktade med utvecklingsmiljöer ur ettvisuellt perspektiv) och mjukvara skall göras användarvänliga ur ett visuelltperspektiv eller hur människor tittar på och tolkar kompositioner sammanställdes.Ur materialet togs riktlinjer och en modell fram som kan användas för att bedömahur väl en utvecklingsmiljös gränssnitt är uppbyggt eller för att själv förändra dettagränssnitt utifrån egna prioriteringar av miljöns funktionalitet. Därefter testasverktygen på tre olika utvecklingsmiljöer. Vi fann att undersökningen och verktygenutgör en god grund för vidare studier, och att det test vi genomfört visar på attverktygen redan nu i viss mån är dugliga och användbara för att värdera grafiskaanvändargränssnitt i utvecklingsmiljöer..