Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt Hemsökta hus och Det okända konstruerar förekomsten av övernaturliga fenomen. Detta genom att påvisa skillnader och likheter mellan två episoder av respektive program. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vilka skillnader och likheter finns mellan programmens narrativa strukturer? Hur gestaltas de övernaturliga fenomenens relation till medium kontra övriga deltagare i programmen? Hur konstrueras bilden av de övernaturliga fenomenen i respektive program?För att besvara frågeställningarna och uppfylla studiens syfte har jag gjort en narrativ analys enligt Alexa Robertsons anpassade modell samt semiotisk analys och läran och Televisionens koder med hjälp av Selby och Crowdys bok How to study television samt John Fiskes Television culture. Den teoretiska ramen består av fyra områden: Narratologi, Reality-TV, Autenticitet samt Döden och övernaturliga fenomen i medierna.Resultatet visar på att även om båda programmen ger anspråk på att övernaturliga fenomen faktiskt existerar så är framställningen av dessa spöken, andar och gastar avsevärt olika i sin konstruktion.

Syftet med denna examensuppsats, Balloon Wars & snapphanarna ? lärdomar av narrativt filmskapande i skolan, är att undersöka vad och hur eleverna (en årskurs 3-5) som deltog i skapandet av en narrativ, berättande spelfilm om snapphanetiden kan tänkas ha lärt sig av filmprojektet, och vilka tänkbara utvecklingsmöjligheter filmmetoden har i framtiden. Studien förankras i Vygotskijs tankar om den närmaste utvecklingszonen och att barn lär sig bäst tillsammans, i ett socialt samspel. Pedagogiskt drama och utvecklande rollekar är en stomme i uppsatsen, eftersom eleverna var aktiva som barnskådespelare i inspelningsfasen. Metoden faller inom ramen för aktionsforskning.

Syftet för denna studie är att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhåller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlärarens uppdrag att lyfta frågor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frågeställningar är: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhåller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgångspunkterna är diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet består av ett introduktionsmaterial som en bildlärare använt när denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i årskurs 9, intervjuer med åtta elever från denna klass och åtta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet.

Två olika bullertypers effekt på visuell talavläsning undersöktes på 23 normalhörande (de bästa av 147 i ett förtest). Uppgiften var att visuellt avläsa vanliga svenska ord i tre ljudförhållanden: tystnad, brus och talbuller. Talbuller gav signifikant lägre avläseprestation än tystnad och brus. Resultatet tolkas som fonologisk informationsstörning, att talavläsningen kräver fonologisk bearbetning, vilket också talbullret tvingar till. Det fanns ett medelstarkt samband mellan uppskattad ansträngning och avläseprestation för tystnad, ju bättre deltagarna avläste desto mindre ansträngande tyckte de att det var.

Den här uppsatsen belyser hur Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, representerades i svenska och spanska nyhets- och opinionsartiklar på webben mellan datumen 3 januari 2011 och 29 december 2012. Merkel blev en allt viktigare politiker inom EU i och med eurokrisen som tog fart år 2008, då Tyskland var ett av de länder som gav mest pengar till de stödlån som EU utfärdade till bland annat Spanien. Idag anses Angela Merkel vara en av Europas viktigaste politiker, främst då Tyskland som ekonomisk stormakt inom EU har ett stort inflytande vad gäller beslutsfattanden i EU-frågor.Vi analyserade fyra tidningar med olika politisk bakgrund: Aftonbladet, Svenska Dagbladet, El País och ABC. Studien baserades på en kvantitativ innehållsanalys kombinerat med en kvalitativ textanalys. Den kvantitativa undersökningen fungerar som en översikt och belyser hur stor plats rapporteringen om Angela Merkel tar upp i svenska och spanska webbtidningar, under vilka kategorier artiklarna faller in samt vilken narrativ roll Merkel tillskrivs.

Många av de skador som inträffar inom ridsport är ofta orsakat av ett trauma (Havlik, 2010) vilket för det mesta resulterar i allvarliga skador. De psykologiska reaktionerna som uppkommer hos skadade ryttare är mångfacetterade och rehabiliteringsprocessen och resultatet är ofta en följd av ryttarens kognitiva värdering av sin skada (Wiese-Bjornstal, Smith, Shaffer & Morrey, 1998). Syftet med studien var att ur ett holistiskt perspektiv (1) skapa en förståelse över vilka psykologiska reaktioner ryttare upplever efter att ha råkat ut för en allvarlig idrottsskada, (2) förstå hur deras upplevelse av rehabiliteringsprocessen påverkade deras kognitiva värdering samt (3) förstå vilka faktorer som underlättade eller försvårade vägen tillbaka till aktiv ridsport igen. En kvalitativ metod i form av narrativa intervjuer användes och analysmetoden var holistiskt-innehåll (II), holistiskt-form (III) och kritisk narrativ analys (VI). Antalet deltagare var två ryttare som har tagit sig tillbaka till ridsporten efter en allvarlig skada.

Med dagens allt mer visuellt realistiska dataspel ställs även allt högre krav på spelens ljudläggning. Detta arbete undersöker på vilket sätt helhetsintrycket av dataspel förändras beroende på realismen i ljudläggningen. Med hjälp av teorier om egenskaper hos akustiskt ljud har tre stycken filmklipp ljudlagts med så hög realism som möjligt. Samma filmklipp har sedan ljudlagts med låg realism. Försökspersoner har sedan fått se filmklippen och höra de olika ljudläggningarna och besvarat frågor angående upplevelsen av dessa filmklipp..

Att filmmusiken är en viktig del i en film nog de flesta beredda att hålla med om. Men vad har musiken egentligen för betydelse för hur vi som åskådare upplever film? Med hjälp av två visuellt identiska filmer vars enda skillnad är filmmusiken undersöker jag hur olika typ av musik kan ge en annorlunda upplevelse av samma film. Ett antal personer får ta del av filmerna och svara på frågor i enkätundersökning, vars resultat sammanställs och analyseras. Med hjälp av det slutgiltiga resultatet kan jag avgöra om frågeställningen är besvarad och vad det får för betydelse för forskningen inom ämnet, och inte minst hur man kan bygga vidare på undersökningen för att få en djupare förståelse för filmmusik och hur den påverkar åskådarens upplevelse av film..

I uppsatsen analyseras hur kvinnorna framställs i de tre liknelserna i Lukasevangeliet med kvinnliga huvudkaraktärer: Lukas 13:20-21; 15:8-10; 18:1-8. Genom att analysera liknelsernas presentation av kvinnor är målet att nå fram till ett ställningstagande kring hur kvinnorna framställs i dessa. Förhoppningen är också att uppsatsen ska leda fram till insikter som kan bidra till den större diskussionen kring Lukasevangeliets övergripande kvinnobild. Analysen sker med en narrativ-kritisk metod. Med olika narrativ-kritiska verktyg analyseras textens berättarteknik, för att se vad som lyfts fram och tonas ned, samt hur detta påverkar framställningen av kvinnorna. I analysen används också ett feministiskt perspektiv.

Att filmmusiken är en viktig del i en film nog de flesta beredda att hålla med om. Men vad har musiken egentligen för betydelse för hur vi som åskådare upplever film? Med hjälp av två visuellt identiska filmer vars enda skillnad är filmmusiken undersöker jag hur olika typ av musik kan ge en annorlunda upplevelse av samma film. Ett antal personer får ta del av filmerna och svara på frågor i enkätundersökning, vars resultat sammanställs och analyseras. Med hjälp av det slutgiltiga resultatet kan jag avgöra om frågeställningen är besvarad och vad det får för betydelse för forskningen inom ämnet, och inte minst hur man kan bygga vidare på undersökningen för att få en djupare förståelse för filmmusik och hur den påverkar åskådarens upplevelse av film..

Syftet med studien har varit att ta reda på hur Aftonbladet och Dagens nyheter bevakat och berättat om Lundsbergs skola under åren 2011-2013. Frågorna som ställts har handlat om hur medierna berättat om Lundsbergs skola. Handling, karaktärer, skrivsätt samt skillnader och likheter i Aftonbladet och Dagens nyheters rapportering, har varit frågornas centrala punkt. Jag har i studien valt att se Lundsbergs skola som ett fall av skandaler eller så kallade ?mediedrev? i Sverige.

The study describes six upper secondary school students? thoughts of and stories about mentors and mentorship in secondary school. The mentorship has been studied with a hermeneutic approach from a narrative pupil relational perspective, which is influenced by the phenomenological humanity perspective. The aim of this study is to describe a few pupils? life worlds and to try to interpret how they describe and explain their own behavior related to mentorship and their mentors.

I detta arbete framlägger vi ett designförslag på hur ett diskussionsverktyg som stödjer ljud- och bildkommunikation kan se ut. Ett förslag som förbättrar och förenklar den distanskommunikation som idag sker med hjälp av mobiltelefoner, videokonferenssystem samt webbkameror anslutna till persondatorer. Den design vi föreslår möjliggör för mobila användare att visuellt föra flerpartssamtal med hjälp av PDA:er. Vårt designförslag har fått arbetsnamnet CU2 (see you too) och är tänkt att fungera i tredje och/eller fjärde generationens mobila nät. Vi har valt att genomföra vårt magisterarbete på företaget A Brand New World i Kista, Stockholm.

Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet handlar om att undersöka hur villkoren för killars och mäns deltagande i ridsportverksamheter gestaltas i berättelser om ridsport. Annorlunda uttryckt är jag intresserad av hur kön konstrueras, eller ?görs?, i killars och mäns ridsportberättelser. Centrala frågeställningar är: Hur hanteras killarnas och männens könsgränsöverskridande i berättelserna? Vilka normer och föreställningar kring kön och sexualitet blir synliga i berättelserna? Hur positionerar sig killarna och männen i förhållande till rådande köns- och sexualitetsnormer?Metodologi: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 killar och män, 13 till 55 år gamla, aktiva på såväl bredd som tävlingsnivå i verksamheter knutna till Svenska Ridsportförbundet.

Det här examensarbetet tar avstamp i metaforen ?att komma ut ur garderoben? och som blivande lärare intresserar jag mig för hur verksamma lärare som inte är heterosexuella väljer att agera i frågan om öppenhet.Syftet är att synliggöra ickeheterosexuella lärare genom att analysera och tolka tre lärares berättelser om sin yrkesvardag samt att diskutera resultatet ur ett didaktiskt perspektiv.Min empiri bestod av cirka 7 timmar videodokumenterade intervjuer med tre lärare från grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Som en del av intervjun tittade vi på min film, Garderoben, där jag undersökt garderobsmetaforen med min kropp. Filmen är även en del i min konstnärliga gestaltning. I uppsatsen finns också bilder från när jag använder min konstnärliga undersökningsmetod i ett klassrum med en garderob.Det här examensarbetet befinner sig i fältet för livsberättelseforskning och har en socialkonstruktionistisk ansats, samtidigt som jag menar att språket inte kan skiljas från det materiella, det kroppsliga.