Vad är kvalité i vår utemiljö? I många fall anses landskapets huvudsakliga kvaliteter ligga i dess Visuella intryck. Men våra bestående minnen av ett landskap handlar sällan om enbart Visuella kvaliteter, utan betydligt oftare om känslor och upplevelser som kan vara svåra att beskriva. Hur beskriver man till exempel känslan av att springa barfota i gräset, doften av skog, eller hur vinden griper tag i kroppen? Idén till denna uppsats uppkom när jag, efter flera års studier på landskapsarkitektpro-grammet, fortfarande ansåg mig vara relativt okunnig i de meningsskapande kvaliteter som landskapet erbjuder människan genom andra sinnen än synen.

SammanfattningExamensarbetet är utfört vid Fujita laboratory på Tokyo Institute of Technology.Detta examensarbete beskriver teori och bakgrund av en visuell observatör somhar forskats på vid Fujita laboratory.Att använda Visuella sensorer, det vill säga kameror, kan bland annat hjälparobotar att agera autonomt i okända och i dynamiska miljöer. Syftet med envisuell observatör är att estimera ett objekts position i förhållande till robotensamt hur objektet och roboten rör sig gentemot varandra, med hjälp av bildensom fås från kameran.Syftet med examensarbetet har varit att studera teorin bakom observatören ochhur den anpassas till två olika kameror, en hålkamera och en panoramakamera.Fokus har legat på att utvärdera observatörerna experimentellt samt jämföra deolika kamerorna. Observatören för de båda kamerorna modelleras och simulerassedan och testas slutligen experimentellt. Examensarbetet innefattar även denbildbehandling som behövs för att göra experimenten möjliga att genomföra.I slutet av examensarbetet jämförs observatörerna för de olika kamerorna medavseende på korrekthet i estimering, robusthet mot parameterosäkerheter samtkänslighet för störningar.Resultaten visar att observatören för panoramakameran är känsligare förstörningar än den för hålkameran. Resultaten visar också att observatören förhålkameran är känsligare för parameterosäkerheter.

Vilken roll har den kulturella globaliseringen på visuell design i tidningsbranschen? Medier är i konstant rörelse och världen har blivit ett öppet kulturellt utrymme där olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike är välkända runt om i världen. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha på världen och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan är ett globalt varumärke som existerar i över 100 länder. Den fråga som uppstår är om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra länder.

Visuell kommunikation är något som vi dagligen stöter på i vår vardag, i form av reklamannonser, reklamfilmer, skyltningar osv. Skyltfönster är en form av visuell kommunikation, och fungerar som företagens ansikte utåt och det skapar ofta en första bild hos mottagaren om företaget.  Enligt köpbeslutsprocessen är reklam den mest förekommande informationskälla som påverkar konsumenten i köpbeslutet. Denna studie kommer att utgå från Kotler och Kellers modell av köpbeslutsprocessen, som följer kunden före, under samt efter köpet. Modellen består av fem steg, problem erkännande, informationssökning, utvärdering av valmöjligheter, köpbeslut och efter köpbeteende.

Today almost every artist has a music video. With today?s technology it has become a lot easier for smaller companies or amateur filmers to produce and distribute their work. But how important is an artist?s music video and where do people find their music these days? Other questions we wanted to answer were if there is a typical way a music video looks like based on its genre.

Tryckkvalitet för tryck med inkjetteknik kan kvantifieras på en rad olika sätt, bland de viktigaste är färgåtergivning och skärpa. STFI InkJet Test utvärderar just dessa. Frågan är om denna mätmetod korrelerar med den Visuella upplevelsen. Syftet med studien var att finna vilka samband som råder mellan tryckkvalitet som uppmäts med instrument och den subjektiva tryckkvalitet som uppfattas av det mänskliga ögat. I undersökningens första del gjordes instrumentella mätningar med STFI InkJet Test på olika typer av papper.

Målsättningen med färgåtergivning i katalogproduktion är att färgen på produkten i katalogen ska upplevas samma som färgen på själva produkten. ICSAB (IKEA Catalogue Services) producerar varje år IKEA-katalogen som innehåller ca 15000 olika produktbilder. Att reproducera dessa bilder är ett komplext problem som ställer höga krav på färghanteringssystemet, färgspecificering av produktfärger, färgverifieringsmetoder samt den Visuella bedömningen av produktbilderna. Rapporten beskriver produktionsflödet på ICSAB från fotografering av produkterna i fotostudion till utmatning av förprovtryck. Utifrån detta arbetsflöde analyseras de faktorer som påverkar färgreproduktionen.

Jag har länge intresserat mig för landskapets förändring, i synnerhet urbana landskap och människans påverkan på landskap över huvudtaget. Simon Bell är en landskapsarkitekt och forskare som kommit att intressera sig för landskapets Visuella sammansättning. I boken Elements of Visual Design in the Landscape (2008) introducerar Bell en vokabulär och ett tillvägagångssätt rörande hur landskap visuellt kan beskrivas. Kandidatarbetets syfte är att undersöka hur Simon Bells metod för analys av landskap fungerar när den tillämpas på ett industriområde i förändring. Bells analysmetod applicerades på industrikvarteret Betongen 1 som ligger i Östersund. En betongstation är belägen i industrikvarteret.

Roy Andersson har med sina filmer intresserat och fascinerat många åskådare genom åren, kanske framförallt på grund av filmernas särpräglade komposition och bildspråk. Här arbetar han gränsöverskridande med orörlig kamera, långa tagningar och djupfokus. Själv står han med övertygelsen att en enda bild kan berätta så mycket mer, och därmed göra allt användande av flera bilder direkt överflödigt. Det filmiska grepp som Roy Andersson använder sig av grundar sig på vad han själv kallar för den komplexa bilden inom filmteorin. Den här uppsatsen behandlar Roy Andersson och den komplexa bilden, samt diskuterar kring hans bildspråkliga inriktning som han har i förhållande till de konventioner som idag förekommer inom bildskapandet och den Visuella kulturen.

Uppsatsens syfte är att argumentera för ett verklighetsbaserat lärande inom geografiämnet för årskurs 5. Som ett pedagogiskt verktyg för detta ändamål prövar och diskuterar jag sökmotorn Google Earth (GE) och visar genom 4 exempel hur man kan använda detta verktyg. Jag prövar också GE:s lämplighet i förhållande till de tre ämnesfälten kartografi, fördelning och hållbar utveckling genom att formulera tre lektionsförslag. Jag gör också en kritisk granskning av aktuell forskning kring läromedel och ställer detta mot texter hämtade från kursplanen i Geografi. I min analys når jag fram till att fördelarna med att använda sig av GE i förhållande till traditionella läromedel är främst att eleverna på ett naturligt sätt kommer i kontakt med autentiska och aktuella problemfält som rör vår jord.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur användare påverkas av gränssnittsagenter vars personlighet inte passar ihop med det Visuella intryck de ger. Gränssnittsagenterna bestod i den här studien av en räv och en höna och de har testats på användare i ett deklarationssammanhang. Personligheten uttrycktes genom vad agenterna sade, och detta visades på datorskärmen i form av text i pratbubblor. Agenterna har manipulerats så att de vid hälften av betingelserna fått byta personlighet med varandra, alltså att hönan har presenterats med rävens personlighet och tvärt om. En kontrollgrupp har genomfört uppgiften utan att någon agent varit närvarande på skärmen.

Detta arbete handlar om att undersöka hur vi kan använda oss av det Visuella i ett spel för att motivera till samarbete och locka till gemenskap. Vårt intresse låg i att undersöka kring tanken med att inte tänka sig ett spel som enbart en passiv flykt från verkligheten, utan som ett verktyg som kan användas till att motivera till samarbete. Det spel som vi valt att utveckla var bestämt att vara anpassat för barn runt 10-års ålder. Vi valde att använda oss av en metod som heter Layered Elaboration för att lära känna vår målgrupp tydligare, samt få idéer och inspiration till hur vi kan anpassa ett spel för denna målgrupp. Efter att vi haft en workshop tillsammans med barnen på en skola, där vi lät barnen rita vad de kom att tänka på kring olika teman de fått, utvecklade vi en spelbar prototyp som vi sedan lät barnen på samma skola testa för att få en utvärdering.

Utgångspunkten för denna uppsats är att utifrån moderna teorier och metoder belysa illustrationernas betydelse för ikonotexten. Författaren har använt två versioner av Astrid Lindgrens Sunnanäng - ¨Sunnanäng¨ i Sunnanäng (1959) och Sunnanäng (2003) ? för att belysa området. Båda berättelserna har samma text, men olika illustratörer, Ilon Wikland och Marit Törnqvist. Tillvägagångssättet författaren har använt i uppsatsen är separerade textanalyser, bildanalyser och analyser av ikonotexten utifrån dennes ¨läsning¨ av de två olika versionerna av Sunnanäng.

Denna observationsstudie utgår från elevers bilder så som de exponeras i tre rum i tre grundskolor. Bilderna kategoriseras som Visuella yttranden baserat på semiotikens sätt att se på bilder som betydelseskapande handlingar. FN:s barnkonvention bildar tillsammans med läroplanen för grundskolan och kursplanen för bildämnet i grundskolan bakgrund mot vilken studiens resultat ställs. Tre pedagoger, en från varje skola, är kompletterande informationskällor till elevernas bilder.  Studiens syfte är att försöka belysa hur den Visuella yttranderätten i grundskolan ser ut i praktiken och synliggöra hur mötet mellan elevers yttranderätt och undervisningens mål kan se ut. I arbetet ställs frågor som: I vilken utsträckning är grundskolan en plats för visuell yttranderätt? Vilken funktion får elevernas bilder? Var placeras, exponeras, elevernas bil der i de fall detta förekommer? När blir elevernas bilder klotter? Tre bilder producerade av elever har valts ut ur materialet och får representera en samlad bild av yttranderätten vid de undersökta skolorna.Undersökningsresultatet tyder på att elevernas bilder har en svag ställning ur kommuni kationssynpunkt, då bilderna i större utsträckning ses som moment i teknikövning eller bildkomposition än som språkligahandlingar.

The purpose of this paper is to examine the role of logotypes within the visual identity and identify possible reasons that motivate companies to change their logo. This paper should also clarify how different parts of the visual identity affect each other and how they are interconnected. The thesis research question is formulated with the purpose in mind and has led to the following question: How can a logo change contribute to enhanced visual identity? Since we wanted to obtain a better understanding of the chosen research area with help of interviews have we chosen a qualitative method for this thesis. During the process we have let the empirical material control the chosen theories.