Studier har visat att svenska elever uppvisar svårigheter med att bearbeta texter. Det har också framkommit att elever i Sverige sällan får undervisning i hur de kan bearbeta och tolka olika texter, vilket är en brist enligt läsforskningen.Syftet med denna studie var att bidra med kunskaper kring läsförståelse utifrån lärares syn på, erfarenhet av och undervisning i läsförståelse.Metoden för undersökningen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien blev sex lärare som arbetade i årskurs tre intervjuade. Alla lärare hade minst tio års yrkeserfarenhet. Det fanns en variation i lärarnas ämneskunskaper inom läs- och skrivutveckling.Teoretisk utgångspunkt för studien var Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Studien visar att inte alla lärare undervisar i läsförståelse i någon större utsträckning, vilket är en brist enligt aktuell forskning.

Detta är ett examensarbete från Bild och visuellt lärande på Malmö Högskolas lärarutbildning. Arbetet är en sammanställning av diskursanalyser av nio olika texter från den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt ämne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande två frågor ställdes: Vilka diskursordningar råder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer går att uttyda ur texterna om vilken typ av samhällsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 där Estetisk verksamhet försvinner? Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rådde huvudsakligen två diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning.

Studiens övergripande syfte är att åskådliggöra vad elever skriver om när de skriver berättelser. Undersökningen bygger på texter producerade av två klasser i årskurs ett som analyserats utifrån ett analysschema. Detta analysschema bygger på de frågeställningar som är karaktäristiska för en narrativ textanalys. Studien redogör för vilka karaktärer, miljöer, känslor och övergripande teman som kan avläsas i berättelserna. Dessutom framhålls skillnader samt likheter mellan pojkar och flickors innehåll.

SammanfattningDet här arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stället för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhållande har den här studien försökt att om inte kombinera så åtminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier på området. Vygotskij har fokuserat på processer runt den lärande människan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat på processer inuti den lärande människan, men inte uteslutande.

Examensarbetet handlar om att utveckla nästa generations koncept för bostadsventilationsdontill Lindabs nya produktsegment. Projektet har gått ut på att ta reda på vad som eftersöks iframtidens ventilationsdon, samt att utveckla dessa tankar och åsikter till visuella idéer. Dessahar bedömts med hjälp av välkända metoder inom produktutveckling samt utvärderats avpersoner inom industrin, så som arkitekter, designers och vvs-konsulter.Projektet har huvudsakligen baserats på Svids designmetodik med kompletterande metoderfrån David Ullman och Jan Landqvists metodik. Moment som ingått i dessa har inneburitanalyser, skissning, utvärdering och 3D-rendering. Detta har resulterat i ett slutgiltigt konceptbaserat på den information som har analyserats under projektes gång..

Ett skyltfönster är en möjlighet för företag som Telia att marknadsföra sina budskap, produkter och tjänster. En tidigare undersökning har dock visat att det bara är ett fåtal av konsumenterna som faktiskt lägger märke till skyltfönstret i Telia butiken Karlstad. Frågan är hur Telia och andra företag kan kommunicera i skyltfönstret på ett effektivare sätt. Vi observerade våra respondenter i labbmiljö där vi lät dem titta på olika varianter av Telias skyltfönster. Syftet var att reda ut ansiktens påverkan i denna typ av marknadskommunikation samt om själva placeringen av bilder och texter har någon betydelse.Det praktiska syftet var att se vad som uppmärksammades först i skyltfönstret och vad respondenterna kunde återge av det som de exponerats för.

Detta examensarbete syftar till att dels ge en bild av vad som kännetecknar muntlighet i text, dels ge en övergripande bild av hur muntliga drag yttrar sig i gymnasieelevers texter. Frågeställningarna berör i vilken utsträckning och på vilka sätt elevers texter uppvisar drag av muntlighet (utifrån ett antal utvalda variabler).Genom att kvantifiera muntlighet utifrån sju variabler tecknas i grova drag en bild av muntliga uttryck i materialet, som bestod av 27 elevuppsatser från det nationella provet i svenska på gymnasiet. I viss utsträckning genomförs även en kvalitativ analys för att skapa en förståelse kring hur och varför eleverna använt sig av vissa muntliga drag.I resultatet framkom att vissa variabler är mer frekvent förekommande än andra i materialet. De muntliga drag som är mest frekvent förekommande är en stor mängd pronomen i förhållande till mängden substantiv, satsradning och satsfragment samt överanvändning av satsadverbial. De som yttrar sig i liten eller ingen utsträckning är lånord, slanguttryck, chattspråkliga uttryck samt morfologiska kortformer av adverb och pronomen.

Fängelse- och straffsystemet är som uppfinning unik, ingen annan institution i samhället har samma syfte eller funktion. Fängelset är en del av samhället och har som uppgift att straffa de individer som samhället bestämt brutit mot våra gemensamt överenskomna lagar. Många aktörer befinner sig på kriminalvårdens arena. Det är beslutsfattare som tar beslut om lagar och ekonomiska resurser, det är vårdare som både ska kontrollera och hjälpa de intagna till ett liv fritt från kriminalitet och det är givetvis de intagna själva. Dessa aktörer är både en del av kriminalvården samtidigt som de bidrar till att forma och utveckla den.

I äldre svenska bisatser förekommer en rad ledföljdstyper som helt saknas i modernt språkbruk; dels satser där det finita verbet återfinns efter ett objekt och/eller ett infinit verb, s.k. verbfinala strukturer, dels övrig OV-ledföljd där objektet men inte det infinita verbet påträffas högre upp i satsen. Syftet med denna uppsats är att förklara hur och varför bruket av och grammatiken bakom dessa ledföljdstyper förändras i äldre svenska. Materialet består av 32 texter skrivna mellan ca 1290 och 1756 inom ett äldre svenskt språkområde. Ur dessa texter har 4178 bisatser excerperats och analyserats med hjälp av variationslingvistisk metod.Utifrån de empiriska undersökningarnas resultat och uppsatsens teoretiska ställningstaganden ? en kombination av generativ grammtik och variationslingvistik ? postuleras att det vid två tillfällen i svenskans OV-historia inträffar en förändring i grammatiskt system.

Denna studie jämför det visuella materialet från Gudrun Sjödéns klädkataloger med Kilroys resekataloger. Huvudfrågan i undersökningen är vilka olika diskurser somhittas i de utvalda texterna från Gudrun Sjödéns klädkataloger och Kilroy travels resekataloger och hur dessa hittade diskurser opererar. Vad berättar dessa bilder om? Hur berättas det? Och till Vem berättas det. Som en del i undersökningen intervjuas Gudrun Sjödén konsumenter, bildlärare, en lektor i journalistik och ungdomar från ett estetiskt gymnasieprogram.

I dokument rörande jämställdhetsarbete vid Linköpings universitet anges att universitetet skall verka för att främja ökad jämställdhet dels genom inarbetande av tydliga, innehållsmässiga genus- och jämställdhetsperspektiv i främst samtliga programutbildningar men också i sådana enskilda ämnen som utgör grunden för fristående kurser, dels också genom fortsatta riktade satsningar på utbildning med specifik inriktning på kunskap om genus. Genusperspektiv skall således integreras inom det Affärsjuridiska programmet med Europainriktning vid Linköpings universitet. Hur kan då genusperspektiv tillämpas inom ämnet juridik och framför allt inom det affärsjuridiska området? Uppsatsens främsta syfte är att besvara denna fråga genom att utveckla en metod, en tankemodell, för att tolka juridiska texter utifrån ett genusperspektiv och dessutom att ge exempel på hur metoden kan tillämpas inom det affärsjuridiska området. Under min tid som student vid Linköpings universitet har jag, vid de tillfällen jag fört genusperspektiv på tal, mötts av allt från oförstående och skepsis till ren okunskap, men jag har också mött engagemang, nyfikenhet och en vilja att veta mer.

Det här är ett arbete som rör frågor om lek och lärande samt hur vi genom det visuella språket kan skapa berättelser om oss själva och vår omvärld. Allt visuellt som omger oss formar våra handlingar och vårt sätt att tänka. Vi upplever därför inte världen så som den är, utan som den växer fram genom användandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen är att, utifrån barns och ungas perspektiv, titta närmare på hur olika leksaker kan användas som verktyg för meningsskapande.

Det här är ett arbete som rör frågor om lek och lärande samt hur vi genom det visuella språket kan skapa berättelser om oss själva och vår omvärld. Allt visuellt som omger oss formar våra handlingar och vårt sätt att tänka. Vi upplever därför inte världen så som den är, utan som den växer fram genom användandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen är att, utifrån barns och ungas perspektiv, titta närmare på hur olika leksaker kan användas som verktyg för meningsskapande.

?Din katalog ? tjänster från Konsult och Service? presenterar de tjänster som förvaltningen Konsult och Service inom Västerås Stad (läs kommun) erbjuder. Katalogen är två år gammal och mitt examensarbete har gått ut på att uppdatera och omarbeta katalogen efter de förhållanden som råder nu.Jag har analyserat katalogen, såväl text- som bildmässigt. Katalogens sändare, chefer inom Konsult och Service, har i intervjuer givit sina synpunkter på befintlig katalog. De har även bidragit med underlag till nya texter.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares inställning till saklitteratur i ämnet svenska, vilka texttyper eleverna arbetar med i skolan, och om elevernas ovilja att läsa bott-nar i försämrad förmåga att läsa och förstå texter. Vald metod i studien är dels kvantitativ och dels kvalitativ genom användandet av en enkät, vilken kopplas till granskning av läromedel samt skolverkets statistik över ämnesprov och slutbetyg. I forskningsbakgrunden redovisas begreppsdefinitioner, forskarvärldens syn på saklitteratur, forskarnas syn på saklitteratur i skolan och vad styrdokumenten föreskriver om sak- och skönlitteratur. Resultaten visar att det inte föreligger någon försämring beträffande elevernas förmåga att läsa och förstå texter. De läromedel som har granskats har ett varierat innehåll, och visar även på att eleverna kan möta svenskämnen med olika innehåll trots att de läser samma kurs.