Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar som några pojkar i årskurs 4 hade om hur arbetet med skrivplattan stöder dem i deras textskrivande. Studiens datainsamling avsåg att besvara två frågeställningar:? Hur uttrycker några pojkar att användandet av skrivplattan stöder dem när de skriver texter?? Hur beskriver några pojkar att skrivplatan förändrar motivationen till att skriva texter?Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv i vilket det är centralt att studera hur individer lär; både individuellt och i samspel. Detta samspel kan utgöras av andra människor men också av artefakter. Artefakten skrivplatta är central i denna studie.

Pornografi och sex som underhållning i massmedia är något som det skrivits och forskats om länge och mycket ? förutom i en genre av media. Radio. Forskarna verkar vara lika omedvetna om denna genre som de flesta andra man frågar. Va, finns det porr i radio? är den vanligaste frågan jag fått när jag blivit tillfrågad att berätta om vad mitt c-arbete handlar.

I den här uppsatsen undersöks fyra lärares föreställningar om hur de arbetar med skönlitteratur för att öka elevernas självinsikt och förståelse för omvärlden. I uppsatsen diskuteras även hur lärarna ser på sin roll som demokratiförmedlare. Med demokratiförmedlare menar jag en förmedlare av en värdegrund som syftar till att öka elevers självinsikt och förståelse samt tolerans mot andra, allt i enlighet med nya Ämnesplanen för svenskämnet (Gy11). Empirin är införskaffad genom enskilda intervjuer. Frågor som ställdes till lärarna var: hur de ser på sin roll som förmedlare av en demokratisk värdegrund, en värdegrund som ska öka toleransen och förståelse för andra människor, hur de ser på identitetsbegreppet, som är högst påtaglig i Kursplanen för svenskämnet (Lpf 94), vilka texter de väljer alternativt väljer bort i sin undervisning samt frågor om deras koppling mellan demokratiförmedling och metodval.

I denna undersökning granskas 31 texter skrivna av elever i årskurs 7 höstterminen 2011. Samtliga texter är skrivna efter samma på förhand fastställda uppgift. Metodmässigt har texterna granskats genom en närläsning strukturerad av ett analysschema.  Undersökningen syftar till att besvara följande frågeställningar:- Vilka är de texttypsmässiga styrkorna och svagheterna i elevtexterna?- Hur ser samspelet ut mellan berättandet och argumenterandet i elevtexterna?- Vilka typer av kunskaper i argumentation visar sig i elevtexterna?Sammanfattningsvis visar studien att eleverna kan föra fram en tes och argument som stödjer tesen. Dock finns det utrymme för förbättring vad det gäller skapandet av disposition.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka problem man som översättare av?miljötexter? kan ställas inför, och dessa problem diskuteras utifrån bl.a. Chestermansoch Tourys systemteorier om normer för översättning och ett resonemangkring översättning av LSP-texter.Miljövetenskapen är tvärvetenskaplig och miljöfrågor tas upp i många olika sammanhang.Källtexten som använts och översatts för den här uppsatsen är en rapportutgiven av FN-organet UNIDIR. Den har titeln ?La sécurité européenne dans lesannées 90: la dimension écologique? och har både politisk inriktning och miljöinriktning.Med tanke på KT:s karaktär har jag i min översättning utgått ifrån att minmålgrupp utgörs av bl.a.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka underliggande mönster som styr två populärkulturella texter i form av musikvideor publicerade på webbsajten YouTube: Madonnas Like A Virgin och Lady Gagas Bad Romance, samt undersöka om dessa mönster lever vidare inom populärkulturen genom ständigt återskapande.Metoden som används är diskursanalys med genusperspektiv för att ta reda på hur maskulinitet och femininitet konstrueras i det här sammanhanget. En diakron tillika jämförande analys görs för att se om liknande diskurser styr de båda musikvideorna. I arbetet används det vidgade textbegreppet och således utgörs texterna i det här fallet av rörliga bilder, sångtexter och YouTube-kommentarer.Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är följande: Vilka diskurser, sedda ur genusperspektiv, genomsyrar texterna samt hur gestaltas och förmedlas dessa? Har de båda texterna liknande underliggande mönster, trots att de producerats med 25 års mellanrum? Kan man genom intertextuella kopplingar till de analyserade verken påvisa att diskurserna hela tiden skapas och återskapas i samhället genom populärkulturella texter?Slutsatser: texterna genomsyras av fem dominerande diskurser: kvinnan som oskuld respektive hora, drömprinsen, ?en riktig karl?, mannen har makten samt den starka kvinnan. De båda texterna har liknande underliggande kulturella mönster trots de mellanliggande 25 åren.

Titel: Hur står sig de billigare substituten emot premium produkter?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Giancarlo Mancuso & John GustafssonHandledare: Jonas KågströmDatum: 2012 ? MajSyfte: Syftet med denna uppsats är att vi vill undersöka hur de billigare substituten står sig emot premium produkter genom att ställa de emot varandra i ett blindtest föreslagits av tidigare forskning Ogenyi Ejye (1994). Vi vill veta om det finns en stor skillnad mellan de billigare varianterna och de premier produkterna enligt tidigare gjord forskning.Metod: Vi har utfört ett experiment i form av ett blindtest där vi sätter fyra olika Cola sorter emot varandra. Under genomförandet av experimentet har vi använt oss utav enkäter för att samla in data. Detsamma gäller för vår webb undersökning.Resultat & slutsats: Det vi kom fram till i vår undersökning är att varumärken påverkar oss konsumenter både positivt och negativt.

Det finns forskning som hävdar att undervisningen bör grunda sig på den enskilde elevens personliga inlärningsstil och den härstammar främst från USA. En del svenska forskare försöker också lansera denna undervisningsform i den svenska skolan. Den här undersökningen grundar sig därför på om ovanstående forskning från USA används av svensklärare i Sverige. Enligt Boström och Wallenberg (1997) inriktar sig den traditionella skolan huvudsakligen sin undervisning genom visuell och auditiv inlärning (inlärning via syn och hörsel). Enligt Lpo 94 skall undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov och förutsättningar (Lärarnas Riksförbund, 2005).

Människan inhämtar och bearbetar information via sina sinnen för att skapa en bild av omvärlden. Mängden information som människan kan bearbeta är begränsad, speciellt i komplexa miljöer där flera uppgifter ska utföras. Fokus för denna studie är att reducera piloters kognitiva belastning för att underlätta i svåra flygsituationer. Ett stort problem idag är att när en pilot förlorar yttre visuella referenser så kan spatial desorientering uppstå. Ett resultat av det kan vara att helikoptern börjar driva utan att piloten märker något.

Uppsatsen bygger på några teoretiska perspektiv om samtalets betydelse för lärande och framställs här som betydelsefullt såväl för lärande som för utveckling och etablering av demokrati. Sammanfattningsvis handlar det om att individer med hjälp av samtal görs delaktiga i en lärandeprocess. Uppsatsens teoretiska avsnitt tar utgångspunkt i några texter författade av Roger Säljö (2000), Olga Dysthe (1996), Douglas Barnes (1975/1978) och Tomas Englund (2000 samt 2004). För att ytterligare belysa samtalets betydelse för lärande har vi valt att lyfta fram några texter från Johan Liljestrand (2002), Kent Larsson (2004) samt Fritjof Sahlström (2001). Mot denna bakgrund har vi formulerat fyra didaktiska frågeställningar där svaren var och en på sitt sätt kan belysa samtal i undervisning.

Borlänge Bandy är en sportförening med säte i Borlänge. Målet med detta arbete var att utreda hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp idag, och utifrån detta skapa en ny grafisk profil som gör att Borlänge Bandy bättre uppfattas som enhetligt av målgruppen, det vill säga bandyspelare på Borlänge Bandy, anställda och styrelseledamöter på Borlänge Bandy och nya potentiella medlemmar. Dessutom skapades en förnyad logotyp i enighet med åsikterna som kom fram i enkätundersökningarna som utfördes. Genom flera enkätundersökningar gavs bakgrundsinformation om hur Borlänge Bandy uppfattas av sin målgrupp. Svaren från enkätundersökningarna låg sedan till grund för en förnyelse av Borlänge Bandys logotyp då det framkommit att en majoritet av Borlänge Bandys målgrupp ansåg att den behövde förändras. Genom diskussion med en fokusgrupp diskuterades förslag på en förnyad logotyp och utifrån deras kritik skapades en slutgiltigt förnyad logotyp.

Pipeline a?r na?got som det talas mycket om inom VFX produktion. Studien underso?ker arbetsmetoderna hos olika VFX fo?retag i England och Sverige. Fra?gor om hur fo?retagen arbetar i sin pipeline, vad en pipeline a?r samt vilka mjukvaror de va?ljer att arbeta med fo?r att fa? fram sina resultat sta?lls.

Detta är en kvalitativ studie av ledartexter på fyra av Stockholms största nyhetstidningar: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med utgångspunkt i Lars Nords avhandling från 2001 där han förutspår den klassiska ledartextens tillbakagång har vi undersökt ledartexters språk, argumentation och hur de hanterar politiska ämnen i dagens press mot bakgrund av dels en förändrad situation inom medier och opinion, dels partipressens försvagade ställning. Vi har valt ut 8 skribenter, en man och en kvinna från varje redaktion. Varje skribent bidrar med 3 texter var. Detta ger en slutsumma på 24 texter.

Syfte:Denna studie syftar till att undersöka om, och i så fall hur, barns förmåga att skriva texter förändras när de får använda datorn som verktyg jämfört med när de skriver för hand, samt att analysera skrivförmåga utifrån ett genusperspektiv. I den kultur vi lever i idag är datorn en självklar artefakt för vuxna människor. Den är på väg in i skolan men har ännu inte blivit en självklar del av skolans kultur. Trageton (2005) förordar att barn borde få skriva sig till läsning men på grund av motoriska svårigheter att skriva och forma bokstäver för hand tar undervisningen ofta sin början med läsning istället. Detta väckte idén om att ta reda på hur datorn påverkar förutsättningarna för en god skrivutveckling.

Problem: Hur kan mobiltelefoners användargränssnitt användas för att kommunicera emotionella eller psykologiska signaler till användaren? Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för vilka faktorer i användargränssnittet till en mobiltelefon som generar en emotionell eller psykologisk reaktion hos användaren. Metod: Vi har samlat relevant teori från främst informatik och psykologi. Datainsamlingen skedde genom tio personliga intervjuer med mobiltelefonanvändare. Analysen av empirin, i relation till teorin, gjordes med så kallad kodning.