Syftet med denna uppsats är att genom textanalys av fem läroböcker i skolämnet svenska visa vilka lärstilar, ur ett perceptuellt perspektiv, som främst gynnas i böckernas övningar. Vår undersökning är därmed utförd med tre kategorier av lärstilar: auditiv, kinestetisk och visuell. Den är främst av kvantitativ karaktär men har även kvalitativa inslag.     Resultatet visar att lärstilarna inte varieras särskilt mycket i de analyserade läromedlen, dessutom finns det en avgörande mängd övningar anpassade för den visuella lärstilen i majoriteten av böckerna. De slutsatser vi kunnat dra är att det är den visuella lärstilen som framförallt gynnas, varpå de övriga två hamnar i skymundan. Det kan också konstateras att fyra av de fem analyserade läroböckerna har ett relativt liknande innehåll och upplägg..

Det visuella uttrycket har länge varit viktigt inom grafisk formgivning eftersom det förmedlar så mycket mer än ögat ser. Ett varumärke representerar inte bara namnet på företaget utan också dess syfte och idé. Därför ska den visuella profilen utstrålar organisationens visioner på ett tydligt sätt och ge betraktaren en skön helhets upplevelse. Många gånger hjälper det att fräscha upp ett varumärkes visuella profil för att på så sätt kunna lansera företaget på nytt och i viss mån även öka dess konsumtion.Detta examensarbete redovisar för produktionen och designprocessen kring re-design av Sveriges Kommunikationsbyråers (Komm!) specialpris Titanpriset. Komm! tyckte Titanpriset behövde få en egen identitet och gav mig i uppgift att skapa detta.

Vårt syfte med detta arbete var att undersöka om barns läsvanor av olika texter på fritiden påverkar deras läsförståelse och läshastighet. Vi har utifrån syftet ställt två frågor:· Påverkar barns läsvanor på fritiden deras läsförståelse och läshastighet?· Finns det skillnader i barns läsförståelse och läshastighet, beroende på vilken typ av text de konsumerar (såsom skönlitteratur, eller nya visuella medier) eller att de aldrig läser skönlitteratur på fritiden?Till grund för vår undersökning är 23 elever i årskurs fyra. Metoden vi använt är, kvalitativ där vi har genomfört intervjuer för att få fram urvalsgrupper. För att få reda på elevernas läs- förståelse och läshastighet, fick eleverna läsa en saga och svara på frågor som hade anknyt- ning till texten.Resultatet av de olika urvalsgrupperna genomsnittliga poäng är redovisade i diagram.

Vindkraften står inför en omfattande utbyggnad de närmaste åren och dess visuella påverkan i landskapet kommer att bli påtaglig. Ämnet är intressant att ta upp eftersom landskapets utformning är landskapsarkitekters arbetsområde. Uppsatsen undersöker de förutsättningar och möjligheter som föreligger att arbeta med estetik kring utformningen av vindkraftverk och vindkraftparker. Här studeras vilka estiska förebilder som finns vid etablering av vindkraft idag samt hur exploatörer prioriterar det visuella i resursfördelningen. Landskapsarkitekters roll och deltagande i processen kring etablering av vindkraft samt vindkraftens nationella utveckling har också berörts utifrån två platsspecifika studier..

Denna uppsats avser att söka, jämföra och analysera hur två butiker inom samma butikskedja, genom sin visuella kommunikation, kan ge kunden olika erfarenheter. Vi valde att begränsa ämnet till endast undersöka tre faktorer: skyltar, placering av varumärken och butikslayout. Vi bestämde oss för att jämföra två av Design Onlys butiker i Göteborg, som ligger i Nordstan och på Fredsgatan där vi uppfattar skillnader i den visuella kommunikationen Genom att med utsikt över hela kedjan från ägarnas visioner för hur butikskommunikatörer fungerar och slutligen hur kunderna uppfattar visuell kommunikation i butikerna, har vi kunnat dra slutsatser om hur väl företagets identitet matchar dess image..

Syfte med denna uppsats är att öka förståelsen för hur man kommunicerar visuellt för att attrahera segmentet 50+. Metod : Undersökningen har gjorts ur ett hermeneutiskt synsätt med intentionen att undersöka och beskriva vilka visuella attribut i reklam som tilltalar en 50+-marknad. För att få en djupare förståelse för problemet har vi valt att göra djupintervjuer med tre fokusgrupper där respondenterna alla tillhör 50+-marknaden. Som referensgrupp har vi valt ungdomar i åldern 20-30 år. Djup-intervjuerna kompletterades med enkäter för att få en bättre bild av de enskilda respondenterna och deras intressen och mediavanor.

Denna undersökning ställer sig frågan huruvida skolans bildundervisning behövs eller inte? Detta görs genom att inventera och diskutera tre stycken argument som bestrider bildämnets marginalisering, och därigenom försvara bildundervisningens plats i skolan. Arbetet har sin uppkomst i ett politiskt beslut, vilket föranledde en ekonomisk försämring för Västerås Konstskola. Undersökningens didaktiska syfte är att synliggöra ungdomars relation till den visuella kulturen, och på vilket sätt den kan kopplas till dagens bildundervisning.I den konstnärliga gestaltningen undersöks den visuella retorikens kraft. Genom blickar, poser visas bilder betydelsebärande funktioner och hur ett budskap kan förmedlas.

Under vardagen och förskolans verksamhet möter barn olika visuella bildmaterial som utforskas genom sinnena, de ser, känner, luktar, lyssnar eller smakar. Barn utforskar och samtalar kring matematik som de möter i vardagen. Utifrån tidigare erfarenheter har vi oftast stött på pedagoger och vuxna som inte tagit tillvara barnens egna medtagna bildmaterial. Istället är pedagogerna fokuserade på att skapa sina egna matematiska aktiviteter och material som baseras på förskolans läroplan. Utifrån tidigare observationer i verksamhetsförlagd tid har vi uppmärksammat att vuxna och pedagoger oftast tar mindre hänsyn till barnens intressen till visuella bildmaterial som de stöter på i vardagen.

Studiens syfte är att undersöka representation och kommunikation runt och i tre utvärderingar. De övergripande syftet är att undersöka olika visuella tekniker för representation av empiri i dramarelaterad forskning. Utvärderingarna är gjorda på en estetisk linje med inriktning teater på en gymnasieskola i Halmstad. De som har utvärderat är samtliga elever i utbildningens tre årskurser.Undersökningen har en hermeneutisk ansats med inspiration från performance-, kritisk- och visuell etnografi. De etnografiska teorierna och tillvägagångssätten har använts för en rad överväganden gällande representation och hur olika former av estetisk gestaltning kan användas i forskningssammanhang.

Detta arbete som utgår ifrån ett perceptions- och semiotiskt perspektiv undersöker om det är möjligt att med enbart visuella symboler i en 3D-miljö, referera till ett kunskapsämne utanför spelvärlden som spelaren är fördjupad i . Detta gjordes genom att producera en 3D-miljö av ett kontor och sedan placera ett flertal symboler från nordisk mytologi och nordisk historik mellan 800- och 1000-talet i denna kontorsmiljö. Sedan fick respondenter utforska miljön och besvara en enkät i en kvantitativ undersökning där frågor ställdes angående respondentens uppfattning om miljön, om de fann objekt i miljön "utstickande" och om de fann symboliska objekt och varför. Med detta arbete som grund kan framtida arbeten fördjupa sig ytterligare om symboler och hur de används i spelmiljöer..

Syftet med denna uppsats är att genom textanalys av fem läroböcker i skolämnet svenska visa vilka lärstilar, ur ett perceptuellt perspektiv, som främst gynnas i böckernas övningar. Vår undersökning är därmed utförd med tre kategorier av lärstilar: auditiv, kinestetisk och visuell. Den är främst av kvantitativ karaktär men har även kvalitativa inslag.     Resultatet visar att lärstilarna inte varieras särskilt mycket i de analyserade läromedlen, dessutom finns det en avgörande mängd övningar anpassade för den visuella lärstilen i majoriteten av böckerna. De slutsatser vi kunnat dra är att det är den visuella lärstilen som framförallt gynnas, varpå de övriga två hamnar i skymundan. Det kan också konstateras att fyra av de fem analyserade läroböckerna har ett relativt liknande innehåll och upplägg..

Syftet med den här rapporten var att skapa ett ljudbaserat skräckspel utifrån vissa ramar och modeller. Spelet består av tre banor med tre olika ljudbilder som utgår från Murch (2005) fem spektrum. Med hjälp av undersökningen ville jag ta reda på vilken av de tre banorna som var tydligast att följa och förstå och vilken som var, om någon, mest skrämmande. Undersökningen bestod av tre urvalsgrupper, personer med mycket spelerfarenhet, personer med liten spelerfarenhet och synskadade. Personerna som deltog fick spela hela spelet för att sedan svara på enkätfrågor samt medverka i en intervju.

Visuell kommunikation är något som vi dagligen stöter på i vår vardag, i form av reklamannonser, reklamfilmer, skyltningar osv. Skyltfönster är en form av visuell kommunikation, och fungerar som företagens ansikte utåt och det skapar ofta en första bild hos mottagaren om företaget.  Enligt köpbeslutsprocessen är reklam den mest förekommande informationskälla som påverkar konsumenten i köpbeslutet. Denna studie kommer att utgå från Kotler och Kellers modell av köpbeslutsprocessen, som följer kunden före, under samt efter köpet. Modellen består av fem steg, problem erkännande, informationssökning, utvärdering av valmöjligheter, köpbeslut och efter köpbeteende.

Syftet med uppsatsen är att undersöka betydelsen av mobilkameraalbumet som visuellt medium. Med relevans för mitt framtida yrke väljer jag att rikta in mig på gymnasieungdomar. Lärare behöver bli bättre på att använda vardagsbilder i undervisningen och inhämta mer kunskap om elevernas visuella kultur och hur man kan diskutera och problematisera den i undervisningen. I egenskap av bildlärare vill jag vidga utrymmet för ungdomars visuella kultur i skolan. Jag har ett intresse för hur mina blivande elever ser på bilder och bildkommunikation, visuella identiteter och visuella kommunikationsredskap, det är detta intresse som ligger till grund för uppsatsen.

Avsikten med uppsatsen var att försöka ta reda på vilka inre bilder en individ konstruerar när denna lyssnar på en ljudberättelse. Syftet var att kunna jämföra en individs bilder med andra som har lyssnat på samma ljudberättelse. Undersökningen som gjordes innehöll åtta kvalitativa intervjuer som analyserades genom ett hermeneutiskt synsätt med avsikt att utvinna intervjupersonernas inre visuella upplevelse. De inre bilderna individer emellan påminde om varandra till en viss grad. Identifikationen av ett ting och dess placering i berättelsen överensstämde bäst mellan intervjupersonerna medan detaljer i utseende, som huvudsakligen kan kopplas till erfarenhet och kunskap, varierade mer.