Sök:

Sökresultat:

787 Uppsatser om Visuell uppmärksamhet - Sida 30 av 53

GlÀdje eller ledsamhet : Kan partikeleffekter anvÀndas för att ge intryck av en kÀnsla i en scen?

Kan man i en scen förmedla kÀnslorna ledsamhet eller glÀdje med hjÀlp av partikeleffekter som skapar olika figurer och rörelsemönster? För att undersöka detta skapades 17 olika filmklipp dÀr partiklar i form av cirklar eller trianglar rörde sig enligt fyra olika rörelsemönster med olika intensitet. Filmklippen visades för 27 respondenter som med stöd av frÄgeformulÀr fick svara pÄ vilka kÀnslor filmklippen förmedlade. I det första frÄgeformulÀret fick respondenterna fritt svara vilken kÀnsla de associerade till klippet. I det andra frÄgeformulÀret skulle de istÀllet svara pÄ hur vÀl de tyckte att en specificerad kÀnsla, ledsamhet eller glÀdje, förmedlades.Undersökningen visade att glÀdje bÀst förmedlas med hjÀlp av former som rör sig snabbt vertikalt (röresemönster vertikalt, hög intensitet).

StÀndig hunger. Ett nytt sÀtt att visuellt gestalta Selma Lagerlöf pÄ

?Jag har ju en stor begÄvning, det Àr inte vÀrt att krusa med, men min sjÀl Àr just dÀrföri en stÀndig hunger och den behöver allt det strÀnga arbetets spÀnning för att vara iro. Och om jag inte har arbete sÄ behöver jag kÀrlek eller stor framgÄng.? ? SelmaLagerlöf, 1903.Den svenska författaren och Nobelprisvinnaren Selma Lagerlöf Àr modernareÀn nÄgonsin, men den visuella gestaltning av henne Àr lika traditionell som tidigare.MÄnga moderna forskningsprojekt om Selma arbetar intensivt för att tvÀtta bortmyten om henne som en gammal sagoberÀtterska framför eldstaden. Den nya Selmamytenpresenterar en kvinna som kunde Àlska passionerat och hade nÀra till skrattoch tÄrar, men ocksÄ en medveten och mÄlmedveten författare som med matematiskprecision tog sig ann konstnÀrliga problem.Detta arbete beskriver försöket att hitta ett sÀtt att skapa en visuell gestaltningav den moderna Selma-myten, som har samma progressivitet som de forskningstexterden Àr satt att kommunicera.

Sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta patienter som söker vÄrd pÄ grund av psykisk ohÀlsa i sjukvÄrdsrÄdgivning : En intervjustudie

Den psykiska ohÀlsans utbredning Àr omfattande och Àr idag ett folkhÀlsoproblem i Sverige. MÄnga mÀnniskor söker vÄrd för psykisk ohÀlsa genom telefonrÄdgivning. Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohÀlsa i arbetet med sjukvÄrdsrÄdgivning. För att genomföra denna studie valdes en kvalitativ metod. Sju sjuksköterskor som arbetar med telefonrÄdgivning intervjuades.

Sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta patienter som söker vÄrd pÄ grund av psykisk ohÀlsa i sjukvÄrdsrÄdgivning : En intervjustudie

Den psykiska ohÀlsans utbredning Àr omfattande och Àr idag ett folkhÀlsoproblem i Sverige. MÄnga mÀnniskor söker vÄrd för psykisk ohÀlsa genom telefonrÄdgivning. Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohÀlsa i arbetet med sjukvÄrdsrÄdgivning. För att genomföra denna studie valdes en kvalitativ metod. Sju sjuksköterskor som arbetar med telefonrÄdgivning intervjuades.

Science fiction i spelutveckling

Detta kandidatarbete undersöker science fiction, en av de större och vanligast anvÀnda genrerna inom medier sÄsom spel, film och litteratur, genom att studera dess undergrupper, de sÄ kallade subgenrerna. Dessa Àr specialiserade versioner av genren i frÄga och anvÀnder den inom vissa förutsatta ramar, exempelvis hur samhÀllet ser ut eller vilken typ av teknologi det huvudsakliga fokuset kretsar runt. Genom att studera hur subgenrer Àr beskrivna i The Encyclopedia of Science Fiction kan man avgöra att de bestÄr av sex punkter: plats, tidsperiod, karaktÀrer, teknologi, narrativ och visuell estetik. Dessa punkter har anvÀnts som ramverk för att utveckla en ny subgenre; Mystech, dÀr scenarier utspelar sig i vad som kan ses som en typisk fantasyvÀrld med magi och monster, men dÀr dessa egentligen bara Àr teknologi majoriteten av de pÄverkade inte förstÄr sig pÄ. För att demonstrera Mystech har tvÄ olika miljöer utvecklats, bÄde i bild och skriven form. Dessa Àr tvÄ mycket olika skÄdeplatser för scenarier att berÀttas i men som trots sina olikheter har nog med faktorer gemensamt för att kunna klassificeras som delar av samma subgenre..

RÀtten till ersÀttning vid ingrepp i miljörÀttsliga tillstÄnd : En jÀmförande studie mellan svensk och tysk rÀtt samt EKMR med sÀrskilt fokus pÄ den tyska kÀrnkraftsavvecklingen

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.

?Dumma lilla gullet, snurrig och en smula svag?- en diskursanalys av Askungen, Herkules och Trassel

Disney Àr ett kritiserat företag och har vid flera tillfÀllen blivit anklagade för att anvÀnda sig av stereotypa förestÀllningar nÀr det handlar om etnicitet och genus. I detta arbete kommer vi att göra en diskursanalys utifrÄn perspektiven etnicitet och genus, av filmerna Askungen, Herkules och Trassel. Eftersom valda perspektiv inte enbart uttrycks i talet sÄ kommer vi Àven att undersöka om de förstÀrks med hjÀlp av bilderna och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Som stöd i att titta pÄ bilder har vi anvÀnt oss av teorier om visuell kultur. I vÄr undersökning kom vi fram till att det förekommer stereotypa förestÀllningar i filmerna, till exempel att fÀrgerna blir mörkare respektive ljusare vid ont och gott.

Ljusprojektioner och rÀnder : om magiska ögonblick och skapandet av en gestaltningsmetod

Hur upplever vi former och fa?rger na?r de flyttas fra?n ett papper till ljusprojektioner? Det ha?r a?r en av fra?gorna jag ville fa? svar pa? na?r jag bo?rjade med detta projekt. Allting utmynnade sig i en studie jag valt att kalla fo?r, Ljusprojektioner och ra?nder. Det a?r ett experimenterande arbete da?r former, mo?nster och den upplevda erfarenheten av dem har underso?kts ur ett fenomenologiskt perspektiv.

Dagens Nyheter 3.0 : En kvalitativ jÀmförelsestudie av dagstidningens form i tryckt format respektive applikationsformat

A daily newspaper?s main purpose is to inform its readers without creating noise. Theimportance of the visual presentation is therefore of weight for an effectivecommunication process. This study informs about the importance of typography inthe visual decoding process. The study includes the Swedish newspaper DagensNyheter?s transition from printed media to digital media adapted to an Ipad.

Expressretorik mot en bÀttre vÀrld : Retorisk analys av Amnesty International och Greenpeace anvÀndande av Facebook och Twitter

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats Àr att utifrÄn Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjÀrnor i guiden drar nytta av sin ?stjÀrnstatus? i sina presentationer av restaurangerna pÄ respektive webbplats.Teori: De teoretiska utgÄngspunkterna Àr visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation.Metod: Jag har undersökt vad som sÀgs, bÄde genom text och bild, pÄ respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frÄgestÀllningar jag hade och dÀrmed Àven mot de kriterier Michelinguiden anvÀnder sig av i sin bedömning av restauranger.Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ?stjÀrnstatus? ? men pÄ lite olika sÀtt. Vissa vÀljer att göra det mer genom bild och andra genom text.

FlersprÄkighet i matematikundervisningen : En kvalitativ studie av Sydafrikanska lÀrares perspektiv

Syftet med den hÀr studien har varit att skapa en vidare förstÄelse av flersprÄkig undervisning genom att undersöka hur lÀrarna i studien uppfattar elevers lÀrande i matematik samt hur de undervisar flersprÄkiga elever inom Àmnet matematik.   LÀrande och undervisning i matematik hör tÀtt samman med sprÄket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv dÀr jag ser lÀrare och elevers kulturella bakgrunder samt sprÄk som resurser för lÀrandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgÄtt frÄn Sydafrikanska lÀrares perspektiv. Fem lÀrare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag anvÀnde mig av etnografiska metoder dÀr jag kunde se samspelet mellan lÀrare och elever. Studien Àr kvalitativ, det empiriska materialet inhÀmtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjÀlp av fÀltanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lÀrarna i studien sÄg elevernas flersprÄkighet som en resurs för individen och samhÀllet.

Cirkushallen i Alby : Mot nya höjder

NĂ€r det pulserar i cirkustĂ€ltets hjĂ€rta sprids vibrationerna Ă€ven vidare till publiken, som bĂ€r med sig upplevelsen och styrkan hem.Cirkus Cirkör jobbar med cirkusformens hjĂ€rta, de vibrationer som publiken bĂ€r med sig hem och som ger dem ny energi och inspiration. Deras vision Ă€r att sprida dessa vibrationer till smĂ„ mĂ„nga som möjligt.ÅskĂ„darna fĂ„r en ny plats i cirkusformen, dĂ„ de i den nya hallen placeras i fokus, centralt i byggnaden, och fĂ„r chansen att vara del av det pulserande hjĂ€rta de sĂ„ lĂ€nge inspirerats av.Vibrationerna sprider sig ut i byggnaden och varje enhet av byggnaden fĂ„r ett eget pulserande liv. Det tydliggörs i dess exteriöra form och material. Byggnadens eget engagemang attraherar och inspirerar ankommande besökare.En artist mĂ„ste alltid sikta mycket högre Ă€n vad hen önskar nĂ„, för att lyckas med det som redan frĂ€n början verkar omöjligt.Den nya cirkusbyggnaden har försetts med ett pulserande hjĂ€rta som för bĂ„de artister och Ă„skĂ„dare vidare mot nya höjder. Trappans storhet gör den till en naturlig mötesplats och en central del av byggnaden och dess verksamhet.

Intern materialhanteringsutveckling pÄ Kongsberg Automotive AB

This examination report is a part of a program for Industrial organisation and Economics with specialization in Logistics and Management at Jönköping University. The report contains an analysis of the internal material handling at Kongsberg Automotive, and also an improvement proposal for a new material handling system.The aim with the report is to find a better material handling system and also make an analyse of the existing system. The goal is to shorten the distance for the operators when they order material, and also to increase the productivity.The investigation methods for the report have for the most part consisted of observations and interviews of key-persons who daily work in the production. During some time the actual material handling-system has been observed and some shortcomings have been discovered, and these are also discussed in the report.The shortcomings that have been discovered are for once the indistinct signal that should signal need of material in the production. Some other activities have also been discovered that does not bring any value into the final products.

V.A.K.T : om visuell, auditativ, kinestetisk och taktil inlÀrning

Uppsatsens frÀmsta syfte Àr att undersöka vilka olika inlÀrningsstilar som finns i en klass, vilken kunskap lÀraren har om individuella lÀrstilar och vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta med individuella lÀrstilar.UtifrÄn Dunns lÀrstilar kommer jag att undersöka en klass genom enkÀt, intervju och observation för att titta pÄ hur eleverna agerar i klassrummet och försöka att förstÄ pÄ vilket sÀtt de lÀr sig bÀst.Den teoretiska delen av arbetet berör tre teorier om individuell inlÀrning, hjÀrnan och dess funktioner, minne och förstÄelse. De tre teorierna jag kommer att anvÀnda mig av Àr Dunns inlÀrningsteori, Howard Gardners Ätta intelligenser och Edward de Bonos syn pÄ inlÀrning.De metoder som anvÀnds i undersökningen Àr enkÀtundersökning, intervju med lÀrare och egna observationer.Resultaten pekar pÄ att de flesta barnen i klassen Àr auditativa/visuella. LÀraren arbetar, till viss del, med individuell inlÀrning genom att arbeta med olika metoder i sin undervisning. LÀraren talar Àven mycket med sina elever för att tillsammans planera undervisningsmetoder. Mina observationer motsÀger till viss del resultaten av enkÀtundersökningen..

Bildsamtal LÀrares syn pÄ bildsamtalets betydelse och anvÀndning

Denna uppsats avser att undersöka och analysera fem verksamma behöriga bildlÀrares syn pÄ bildsamtalets betydelse och anvÀndande i bildundervisningen. Detta eftersom bildsamtal Àr en viktig del i bildundervisningen enligt den gÀllande kursplanen i bildÀmnet (2000) och den kommande kursplanen i bildÀmnet (Lgr 11). I kursplanens mÄl stÄr det utskrivet att reflektion och samtal ska ingÄ i undervisningen, trots det Àr mina egna erfarenheter att dessa delar ej förekommer sÄ ofta i undervisningen.     För att undersöka fem lÀrares syn pÄ bildsamtalets betydelse och anvÀndning av bildsamtal i bildundervisningen, har kvalitativa intervjuer genomförts i grundskolan med fem verksamma lÀrare i Är 6-9. Min förhoppning var att dessa intervjuer skulle frambringa en bild av verksamma lÀrares uppfattningar om bildsamtal och hur de gestaltas i undervisningssammanhang.     Litteraturstudier har genomförts för att ge tyngd Ät arbetet samt förstÄelse för vad samtal kan innebÀra för elevers utveckling.     I resultatdelen i uppsatsen redovisas de fem lÀrarnas uppfattningar om bildsamtalet i undervisningen.     UtifrÄn denna studie kan jag inte dra nÄgra generella slutsatser om hur bildlÀrare i allmÀnhet upplever att de arbetar med bildsamtal i sin undervisning. Utan studien redovisar dessa fem lÀrares tankar om bildsamtalet i deras undervisning..

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->