Denna studie handlar om begreppet musikalitet och lärares uppfattningar av den problematik som är förknippad med musikalitet som fenomen. Syftet är att få en större förståelse och kunskap om begreppet, och också att ta reda på hur tidigare forskning, lärares uppfattningar och grundskolans styrdokument förhåller sig till problemområdet. Intervjuer har genomförts med tre musiklärare från Kulturskolan som undervisar i enskilda instrument och i klass. Deras svar har sedan jämförts och diskuterats med tidigare forskning och annan relevant litteratur. Musikalitet visar sig enligt den refererade forskningen och våra intervjupersoner finnas i två huvudsakliga former: Den ena formen av musikalitet innebär att man kan utöva musik genom till exempel instrumentspel och sång.

Bakgrund och problem: Att ha ett hållbart synsätt har blivit allt viktigare för såväl människor som företag under de senaste decennierna. Den interna kommunikationen i organisationer är grundläggande när det kommer till styrning av hållbarhet men tidigare studier har visat att kommunikationen internt i företag inte prioriteras när hållbarhetsinitativ ska implementeras. Det finns många olika kanaler som kan användas för kommunikationen men ett problem kan ligga i att de anställda bli överösta med information och därav tappa intresset för hållbarhetsarbetet. Det finns även en problematik kring att företagsledningen förutsätter en kunskapsnivå hos medarbetarna som inte alltid förekommer. Syfte och frågeställning: Denna uppsats ämnar undersöka hur företag kommunicerar hållbarhet internt.

Rapporten bygger på en kvalitativ studie där tre lärare och fjorton elever intervjuats. Studien syftar till att visa vilka uppfattningar lärare och elever har gällande social trygghet i skolan och den tar sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Fokus har lagts på det främjande arbetet för en bra klassrumsatmosfär och utvecklingen av elevens självkänsla. Studien visar att lärare arbetar med social trygghet i skolan varje dag och det finns en övergripande mening att det är en komplicerad tillvaro som är svår att beskriva. Det främjande arbetet för elevers positiva självkänsla och ett positivt klassrumsklimat genomsyrar det dagliga arbetet för läraren och är svårt att definiera i specifika handlingar.

Denna kvalitativa studie syftar till att lyfta fram lärares reflektioner kring sina erfarenheter och kunskaper om barn som lever eller antas leva med föräldrar som har ett alkohol-och/eller drogmissbruk. Studien grundar sig i en hermeneutisk utgångspunkt med en kvalitativ ansats. Undersökningen baseras på semi-strukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma lärare. Resultatet visar att de flesta lärare har erfarenheter av barn till föräldrar med ett alkohol-och/eller drogmissbruk. De har en kunskap om att det finns en svårighet med att hitta och se denna problematik, eftersom barn är bra på att dölja det som pågår i hemmet.

Den här fallstudien fokuserar på fyra personer som får hjälp av socialtjänsten och som upplever att de har psykisk ohälsa. Terapisessionerna varierade, beroende på problematik, mellan 12-16 gånger och terapeuten, Anna Sonrei, har fått medgivande av samtliga deltagare att genomföra studien och visa kommande material. Frågeställningen har varit hur patienten upplever den kognitiva och beteendeteapeutiska behandlingen, om patienterna enligt självskattningsformulären Becks Anxiety Inventory (BAI) och Becks Depression Inventory (BDI/BDI-II) visar skillnad i hur de mår samt om patienterna upplever att terapin har någon påverkan i deras liv framöver. Resultatet visade att patienterna överlag upplevde terapin som positiv, att de fått en personlig kontakt med terapeuten, att de fått klarhet i sina problem och kan förstå sig själva bättre. Självskattningen (BAI, BDI/BDI-II) visade, med varierat resultat, en förbättring hos alla patienter och de tror även att terapin har en påverkan i deras liv framöver.

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka ett eventuellt samband mellan ordförråd och strategianvändning på arbetsminnesuppgifter hos barn med utvecklingsstörning. Barn med utvecklingsstörning antas ha svårare för att minnas visuellt presenterad information med hjälp av en fonologisk strategi, innebärande upprepning av ord subvokalt i arbetsminnet (Milgram, 1973). Henry (2002) menar att barn med utvecklingsstörning har en nedsättning vad gäller förmågan att subvokalt upprepa ord i arbetsminnet. Detta kan relateras till en studie av Gathercole och Baddeley (1989) som visar att fonologiskt arbetsminne är viktigt vid förvärvandet av nya ord. Baserat på detta formades vår hypotes om att ett större ordförråd skulle ha ett samband med användande av en fonologisk minnesstrategi.

I takt med att våra storstäder förtätas förväntas stadsrummen tillgodose ett allt större antal invånare och aktiviteter. En aktivitet som sedan 1970-talet utövats i de svenska städerna är skateboardåkning. Aktiviteten har genom åren emellertid ansetts vara problematisk, ofta på grund av bristande förståelse från planerare och vuxenvärlden. Målet med uppsatsen är att ge en ökad inblick och förståelse i den stundtals misstolkade skateboardkulturen, genom att skapa ett underlag som kan fungera som grund för fortsatta studier och diskussion. Avsikten med uppsatsen är att undersöka populära urbanmiljöer för skateboardåkning med fokus på deras utformning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur läroböcker i historia och samhällskunskap för grundskolans senare år behandlar begreppet rasism då man talar om imperialism och invandring. I studien undersöktes hur rasism relateras till nämnda ämnen, hur begreppet rasism används samt huruvida fram-ställningen främjar ett lärande för att leva tillsammans. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ textanalys av tre läroböcker i samhällskunskap och fyra läroböcker i historia. Resultatet visade att läroböckerna sällan använde eller förklarade begreppet rasism men att rasism ofta knöts till individen. Resultatet visade också att läroböcker gjorde tydlig skillnad på ?vi? och ?de andra? och där ?de andra? gavs negativa attribut.

Med denna forskningskonsumerande uppsats vill jag belysa ämnet bedömning och betygssättningen i skolan med utgångspunkt i de centralt utarbetade proven och dess betydelse för den likvärdiga bedömningen. Bedömning och betygssättning är en stor och viktig del i läraryrket, där det främsta målet är att eleverna ska bli så likvärdigt bedömda som möjligt. Redan på 1930-talet började man i USA och Frankrike forska kring rättsäkerheten i bedömning, något som även svenska forskare tog till sig och började undersöka. Sedan 1930-talet och framåt har forskning kring bedömning i skolan ökat, men trots det visar Skolinspektionens senaste rapport från 2013 på stora skillnader i bedömningen av de nationella proven, vilket ses som ett stort nedslag för strävan mot en likvärdig bedömning. De centralt utarbetade proven infördes i skolan som ett hjälpverktyg för landets lärare till att sätta just rättvisa och likvärdiga betyg, men det inflytande som de centralt utarbetade proven har, och har haft, på bedömningen är större än vad många tror och visar snarare på motsatsen.Det är med fokus på de centralt utarbetade proven som jag vill diskutera hur bedömning och betygssättning i skolan idag har blivit så problematiserad.

Syftet med följande arbete är att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos. I arbetet ges läsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor med ADHD. Metoden för vår undersökning är halvstrukturerade intervjuer som utförts med 13 respondenter. Tre av intervjuerna ägde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser. Övriga tio intervjuer hölls på flera platser i Sverige med personer som hade spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att respondenterna var väl insatta i ADHD problematiken. De flesta påpekade att flickors problematik måste synliggöras. Tidig upptäckt och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller utbrändhet.

Bemötande inom sjukvården är inte ett självklart begrepp eller helt lätt att definiera. Det är däremot en självklarhet att patienter inom sjukvården oavsett problematik eller sjukdom ska behandlas lika och bemötas med respekt. Syftet: Denna litteraturstudie har till syfte att öka kunskapen om upplevelser vid bemötande av patienter med övervikt/fetma inom sjukvården. Våra frågeställningar var: Hur upplever patienter med övervikt/fetma bemötandet vid kontakt med sjukvården? Vilka attityder har sjuksköterskan gentemot patienter med övervikt/fetma? Metod: Litteraturstudien består av nio kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar.

Syftet med följande arbete är att kartlägga och granska hur specialpedagoger anser att samverkan mellan specialpedagogen och familjen bör utformas. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring familjesamverkan och över specialpedagogers erfarenheter och intentioner av hur samarbetet kan utformas. Genom att intervjua specialpedagoger med olika grundutbildning, verksamhetsområden och erfarenheter ville vi sträva efter att få helhetsperspektiv inom området familjesamverkan. Vi har baserat vårt arbete på Bronfenbrenners och Vygotskijs teorier. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att fenomenet samverkan kan ses ur olika perspektiv.

Graphic profiles are a part of companies? brand expressions. The graphical values reflect the brand values the business wants to convey. They consist of different graphic elements such as logo, company sign, colour schemes, templates, rules, fonts, pictograms, formats and references to how different graphic elements should look, for example, business cards, signs and materials for websites. This thesis aims to examine why firms choose to replace their graphic profiles by studying their underlying motivations.

Syftet med detta examensarbete har varit att skapa ett intresse kring den småländska golvproducenten Kährs och deras produkter, genom att använda deras golvmaterial på ett nytt sätt. Utgångspunkten har varit att deras golv skall få ta mer plats i morgondagens offentliga rum, främst hotellobbys och väntrum. Genom att belysa golvet är min förhoppning att användaren uppmärksammar dess närvaro, och att det på så sätt tar en större visuell plats i rummet. Därför valde jag att arbeta fram en armatur som placeras direkt på golvet i rummets hörn.Mitt arbete har kretsat kring frågan om hur man flyttar känslan av golv till ett annat sammanhang utan att tappa golvets identitet. De metoder jag använt mig av för att få svar på detta är dekonstruktion, för att hitta golvets kärna, och ITK (Identity Tool Kit) för att precisera mina mål och mina visioner.Stor vikt har lagts vid att förstärka den känsla av äkthet och ursprung som präglar Kährs produkter, och därför är mycket av min inspiration hämtad från trädets uttryck i de olika årstiderna samt från den japanska estetiken, wabi-sabi.Arbetet resulterade i en golvarmatur, ånyo, som tar tillvara Kährs spillmaterial.

Syftet med uppsatsen är att undersöka kommunikationen mellan skaparen av ett verk och betraktaren vad avser kyrklig, monumental konst. Med andra ord vill jag beskriva kyrkobesökarens tolkning av verket, ställt mot konstnärens avsikt. I detta syfte gör jag en fallstudie, en analys av altarfresken Kristi återkomst, vilken finns i Kastlösa kyrka och är utförd av Waldemar Lorentzon 1953-1954.Min metod är att ställa en beskrivning av hur fresken tolkas av mig själv utan föregående specialstudier (receptionen) mot en rekonstruktion av Lorentzons avsikter med verket (intentionen). Den första delen görs som en semiotisk analys. Den andra delen innehåller bl a studier av Lorentzons bibelstöd för fresken, en genomgång av texter av personer som talat med Lorentzon, en jämförelse med Lorentzons målning i Ryssby kyrka samt vidare en analys av skisser till fresken.