Det är ingen enkel process att ge sig in i en okänd framtid. Inom den fysiska planeringen är det betydelsefullt att göra långsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvägning mellan olika anspråk på nyttjande och bevarande. Fysisk planering är till stor del en kommunal fråga, men samtidigt är det allt fler planeringsfrågor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsättningarna som behövs för fysisk planering på en nationell nivå saknas i Sverige och något sammanhållet nationellt dokument har inte heller utarbetats. Eftersom de nordiska länderna utgår från liknande grundförhållande både vad gäller gleshet och avstånd mellan städer, naturförutsättningar samt befolkningsutveckling väcktes mitt intresse att studera hur man framförallt i norden arbetar med nationella dokument.

Arbetet har utförts hos företaget CGI som idag är ett av världens största IT-företag. Genom att sätta sig in i hur CGIs centrala system, beståendes av tre fristående webbplatser, fungerar har designförslag på gränssnitt utvecklats för att skapa en tydligare visuell samhörighet dem emellan. Arbetet har också resulterat i designförslag på hur dessa webbplatser på lång sikt skulle kunna integreras ur gränssnittssynpunkt för att, istället för tre, utgöra en gemensam enhet. Användbarhet är ett återkommande begrepp och en röd tråd genom hela arbetet. Användbarhet kan definieras på många olika sätt men här reds det ut vilka faktorerna somhar störst påverkan på en webbplats användbarhet och några konkreta tips ges på hur de bör utformas för att uppnå bäst resultat..

I Sverige är kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att människor blir allt mer rörliga suddas gränserna också ut allt mer. Kommunerna tvingas ändra sina rutiner och se på exempel, för att lära sig hur planeringen över gränser går till. Flera faktorer och aktörer på lokal, regional, och nationell nivå påverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang är det en nödvändighet att planera över gränser, och efterfrågan av planeringsstrategier över gränser väcker behovet av större regioner, där gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel på regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den här uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen är hämtad från EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt både statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggår över gränserna..

Vilken roll har den kulturella globaliseringen på visuell design i tidningsbranschen? Medier är i konstant rörelse och världen har blivit ett öppet kulturellt utrymme där olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike är välkända runt om i världen. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha på världen och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan är ett globalt varumärke som existerar i över 100 länder. Den fråga som uppstår är om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra länder.

Denna studie behandlar två former av ledarskap, projektledning och linjeledning. Uppsatsen har som syfte att visa mönster mellan uppdragen linjeledare och projektledare. Vi har valt att genomföra studien med hjälp av en kvalitativ metod. Sex respondenter intervjuades, tre projektledare och tre linjeledare. Den empiriska undersökningen ligger till grund för analysen medan teoretiska källor har använts för att förstärka eller motsäga empirin.Vi beskriver ledarskapen utifrån tre aspekter: leda arbete, leda människor och leda i organisationen.Vår uppsatsfråga lyder:? Vilka mönster går det att finna inom och mellan de olika ledarskapen projektledarskap och linjeledarskap?Det som framgår i undersökningen är att några tydliga skillnader och likheter går att se.

Det här examensarbetet handlar om Nötbolandet, ett gammalt fritidshusområde sydöst om Örnsköldsvik, som till stora delar omvandlats till åretruntboende. Örnsköldsviks kommun vill gärna ha en översiktlig planering av området för att kunna styra utvecklingen. En sådan planering finns inte idag. Exploateringstrycket i Nötbolandet är stort och det finns många förfrågningar om bygglov och detaljplanering. Dessa förfrågningar rör alla bebyggelse av småhus.

Syftet med det här arbetet har varit att välja ut och integrera en lämplig fysikmotor med öppen källkod i simuleringsprogramvaran EWSim på Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI). EWSim är ett ramverk för duellsimulering i olika telekrigsscenarier. Teorin bakom fysikmotorer och några vanliga tekniker för fysiksimulering har beskrivits kortfattat. Tre fysikmotorer har presenterats och utvärderats med avseende på lämplighet för integrering i EWSim.Fysikmotorn Bullet valdes ut och integrerades i simuleringsprogramvaran. En av de huvudsakliga slutsatserna av arbetet är att fysikmotorer som Bullet mest kan bidra med ökad visuell realism i EWSim.

Det finns stor potential i byggbranschen att förbättra produktionsprocessen på en arbetsplats med hjälp av nya planerings- och modelleringsverktyg. En produktionsteknologi som är särskilt intressant att studera är det platsgjutna betongbyggandet. Här utförs många olika, men sammanhängande, moment tätt på varandra och processen styr mycket av andra processer som följer efter detta skede. Det är därför viktigt att kunna planera och kontrollera byggandet med platsgjuten betong med enkla och effektiva planeringsverktyg. En relativt ny modelleringsteknik som har stor potential att förbättra produktionsprocessen är 4D CAD.

Under 1900-talet har världens städer i allt större utsträckning kommit att utvecklas till segregerade samhällen där fattiga och rika, högutbildade och lågutbildade lever geografiskt åtskilda från varandra. Vilka mekanismer och strukturer ligger bakom detta segregerade samhälle? På vilket sätt kan åtgärder motverka segregation? I rapporten genomförs ett försök att svara på dessa frågor i relation till översiktlig planering av bebyggelse och infrastruktur. Dessutom prövas en hypotes att den översiktliga fysiska planeringen kan vara ett verktyg i motverkandet av segregation. Med en teoretisk och praktisk bas prövas hypotesen genom att introducera ett tankesätt som har sin utgångspunkt i de sociala aspekterna, där målet med exploatering blir att främja integration.

Examensarbetet syftar till att inhämta kunskap om planering för cykeltrafik i städer och att identifiera problem som uppkommer när andelen cyklister ökar i städerna. Framkomligheten och trafiksäkerheten påverkas när andelen cyklister ökar och dessa problem studeras i examensarbetet.Examensarbetet grundas på en litteraturstudie där kunskap om cykeltrafik och planering för cykelplanering har inhämtas. Vidare har liknande studier om cykeltrafik i städer sökts. Då arbetet är en pilotstudie och saknar jämförelse i liknande format har även kunskap om datainsamling och metodik studerats.Datainsamling har skett med hjälp av pendlingscyklister i Stockholm som utrustats med GPS logger och kamera på cykeln. 17 cyklister har under maj ? juni 2009 samlat in data till och från arbetet.

Syftet med denna uppsats är att genom textanalys av fem läroböcker i skolämnet svenska visa vilka lärstilar, ur ett perceptuellt perspektiv, som främst gynnas i böckernas övningar. Vår undersökning är därmed utförd med tre kategorier av lärstilar: auditiv, kinestetisk och visuell. Den är främst av kvantitativ karaktär men har även kvalitativa inslag.     Resultatet visar att lärstilarna inte varieras särskilt mycket i de analyserade läromedlen, dessutom finns det en avgörande mängd övningar anpassade för den visuella lärstilen i majoriteten av böckerna. De slutsatser vi kunnat dra är att det är den visuella lärstilen som framförallt gynnas, varpå de övriga två hamnar i skymundan. Det kan också konstateras att fyra av de fem analyserade läroböckerna har ett relativt liknande innehåll och upplägg..

Med denna uppsats vill jag komma till någon slutsats om vad meningsfull bildundervisning är. Jag menar att detta bör diskuteras i förhållande till skolans demokratiuppdrag. Genom skrivprocessen har jag gjort vägningar mellan olika perspektiv, men velat lägga eftertrycket på elevperspektivet.Via en litteraturstudie undersöker jag tre olika forskningsperspektiv på bildkommunikation. Bildsemiotiken, som studerar bilden som tecken, fokuserar därmed på bilden i sig. Inom visuell kultur ägnar man sig åt hur det visuella formar vår förståelse av oss själva och världen.

Enligt ÖP2010 kommer industriområdet Öresundsvägen på Väster i Lund utvecklas till ett bostadsområde med blandstadskaraktär. Stor vikt läggs vid ett stråk som ska löpa genom området och fungera som dess ryggrad. Idag upplevs Öresundsvägen otillgängligt och kopplingarna till östra Lund är inte särskilt bra. Stråk är ett begrepp som är beroende av att det används på ett visst sätt, själva stråket blir till av den rörelsen som utförs på det. Ett stråk är därför inte kopplat till en på förhand bestämd sträcka utan den trampas upp av de som använder det. Detta fick mig intresserad av begreppet och hur man använder sig av ett så användarberoende begrepp inom planeringen. Syftet med detta arbete är därmed både att skapa förståelse för begreppet samt att utröna viktiga aspekter för planering av ett stråk.

Syftet med detta arbete är att undersöka och redogöra för hur grundskollärare i årskurs 1-3 använder samt definierar laborativ matematik. Vilka för- respektive nackdelar anser lärarna att det finns med att arbeta laborativt inom matematikundervisningen? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma grundskollärare i årskurs 1-3 som arbetar på två olika kommunala grundskolor i samma kommun. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna upplever att ett laborativt arbetssätt leder till att befästa begrepp, öka förståelsen hos eleverna och att arbetet blir mer varierat. Att arbeta laborativt ger också möjligheter att konkretisera matematiken, och det kan fungera som ett verktyg för att bygga broar mellan det som är konkret och det som är abstrakt.

Syftet med denna undersökning har varit att få en inblick i hur några lärare i årskurs fyra och fem tänker och planerar för att inkludera alla elever och få dem, även de med koncentrationssvårigheter, att klara av skolan och få de kunskaper de ska ha. För att undersöka detta sökte jag kontakt med några erfarna lärare, besökte dem i deras klasser och genomförde intervjuer med dem. Mina intervjuer var halvstrukturerade och blev därför lite olika beroende på vilken skola det var och på den jag intervjuade. Resultaten av undersökningen visar att lärarna betonar samma faktorer som aktuell forskning visar på. Lugn och ro i klassrummet, tydlighet, variation i arbetet, individuell anpassning, hjälp och uppmuntran, goda föräldrakontakter och goda relationer mellan lärare och elev var faktorer som togs upp.