Bakgrunden till min studie kommer ursprungligen från mitt eget intresse att diskutera ämnesintegrerad undervisnings betydelse i skola och samhälle.Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett multimodalt perspektiv ta reda på hur en musiklärare och en specialpedagog i matematik samarbetar för att integrera matematik och musik i sin undervisning i årskurs 1-3. Jag har använt mig av observationer och samtal för att ta reda på hur de arbetar, vilka redskap de använder sig av samt varför de arbetar som de gör.    Den undervisning jag har observerat kallas mattemusik och är en utarbetad metod för ämnesintegrerat lärande. I resultatet visas att det är läroplanens mål och kunskapskrav i matematik och musik som styr undervisningen och att de två lärarna anser att det sätt som undervisningen bedrivs på även uppfyller många sociala mål som till exempel samarbetsförmåga, hänsynstagande och turtagning. Lektionerna i mattemusik utgick från ett tema och sedan arbetade lärarna tillsammans med eleverna mot den nya kunskapen ifrån många olika håll och med flera sinnen involverade. Undervisningen var i många avseenden multimodal då även momenten under lektionerna i sig själva var det.    Det jag tar upp i diskussionen är bland annat avsaknaden av det taktila sinnet som inte fanns representerat i lika stor utsträckning som de visuella, auditiva och kinestetiska sinnena..

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger på kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet är att få ökad förståelse för förskolans arbete med musik och få insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar på att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lärarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och används främst som ett verktyg för social och språkligutveckling. Jag har också kommit fram till att barnen på förskolan använder sig av musik i sin fria lek..

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. Undersökningenutgår ifrån den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förståelse för hur ungdomar väljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten när de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i två steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt självporträtt samt att ungdomarna intervjuades.

Denna uppsats behandlar musik i politik, med fokus på vilka politiska uttryck som går att finna i Björn Afzelius texter. Med fokus på albumet Innan tystnaden från 1982, samt vad Björn Afzelius hade för syfte med dessa uttryck i sina texter. En deskriptiv kvalitativ metod utformad av Göran Arhne och Peter Svensson har använts till att avgränsa mitt arbete. Detta från Björn Afzelius alla texter, till texterna i ett utvalt musikalbum. För att identifiera de olika uttrycksätten sa har Plams hermaneutiska använts som verktyg för att få fram musikförståelsens primärfunktioner i albumet.

Jag är av den uppfattningen att det idag kryllar av bra artister och låtskrivare, men många av dem får aldrig något genombrott. För att lyckas behöver man skriva ett unikt material, alternativt så behöver man redan vara ett känt varumärke som artist. Detta är kortfattat mina uppfattningar om musikbranschen i dagsläget.Hur tar man då sig fram som låtskrivare och hur kan man utvecklas? Dessa var frågeställningar som dök upp i mitt huvud efter att jag gav ut ett musikalbum våren 2012, då jag direkt konstaterade hur pass svårt jag tyckte det var, att få folk att uppmärksamma albumet.Efter detta bestämde jag mig för att ta mig själv ur min trygghetszon, och börja skriva musik med människor som jag inte känner sedan tidigare. Jag ville vidga mina vyer och få nya idéer, kanske även byta stil helt, om så skulle vara nödvändigt! Vilken var min stil? Jag bestämde mig för att skriva musik med andra, för att sedan kunna undersöka vilka eventuella fördelar respektive nackdelar som detta skulle föra med sig - i jämförelse med att skriva musiken på egen hand.

BakgrundI den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) uppmärksammas vikten och betydelsen av estetik i olika former, vilka bör utgöra både innehåll och metod i verksamheten. Olika musikpedagogiska forskningar med inriktning mot förskolan synliggör att musiken mest används som metod i verksamheten. Detta kontrasterar till styrdokumentet och väcker diskussion kring musik som lärandeobjekt i förskolan. I den nya läroplanen (Lpfö 98 rev.

Syftet med arbetet är att identifiera och lyfta fram ett antal riktlinjer för den visuella designen av animerad bild som används i utbildningssammanhang. Vi ämnar också att identifiera vilka stilelement inom animerad undervisningsfilm som står sig över tid och olika medium. Att belysa de nya kvaliteter och möjligheter som framkommer i och med det digitala mediet. Vi kommer också att titta på hur målgrupp och mottagarkontext påverkar formens uttryck och innehåll.Vi har med en gemensam analysmodell gjort en kvalitativ analys av tre tidstypiska animerade undervisningsfilmer, Camouflage (1943), Den Vidunderliga Världshistorien (1993) och Gutten og Torsken (2007) som alla använder sig av humor som en förstärkning av lärandet.Genom analysen har vi kunnat identifiera stilelement så som användandet av stereotyper och metaforer, konstaterat hur innehåll och uttryck till stor del påverkats av målgrupp och mottagarkontext men även av gällande distribution och tekniska möjligheter..

Problemformulering och syfte: Utifrån de oenigheter som råder kring effekten av valkampanjer anser vi att det är intressant att undersöka Moderaternas arbete med den visuella identiteten. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Moderaterna arbetar med sin visuella identitet för att återspegla förändringarna i partiet.Metod och material: Detta är en fallstudie som grundas på kvalitativa textanalyser och intervjuer.Huvudresultat: Studien visar på betydelsen av en stark visuell identitet, för att organisationen ska kunna nå ut med sitt budskap ? för att en organisation ska kunna nå framgång krävs både ett bra budskap och en god presentation av detta. Moderaterna försöker av denna anledning att hela tiden förändras och återspegla politikens innehåll i sin visuella identitet. Studien visar också på att det är viktigt att kommunicera rätt för att kunna genomföra lyckade förändringar samt att det ingår många strategiska val inom politisk kommunikation då målgruppen är bred..

Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer ta reda på hur musiken tillämpas i verksamheten på tre förskolor och vad förskollärarna anser vara dess syfte. Förskollärare intervjuades med öppna frågor för att få en mångfald samt personliga åsikter. Resultaten bearbetades och strukturerades upp efter olika kategorier. Resultatet visade att samtliga förskollärare ansåg att musik var en självklar del i verksamheten som spred både glädje och gemenskap. Förskollärarna var även eniga om att barn tillägnade sig kunskap genom leken.

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklärare från tre skolor behandlar ämnena folkmusik och populärmusik i musikundervisningen på högstadiet, samt hur undervisnigen påverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lärarens utbildning och läromedel. Undersökningen och intervjufrågor har baserats på ett citat från den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om de föreligger skillander eller likheter i hur lärarna tar upp områderna folkmusik och populärmusik, samt om dessa får lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lärarna när det gäller folkmusik än inom populärmusiken.

Att tidsperceptionen är påverkbar har tidigare påvisats. Studien syftar till att undersöka huruvida tidsperceptionen påverkar fartperceptionen, med hypotesen att när interna taktgivaren går snabbare uppfattas farten som lägre. 28 försöksdeltagare fick under fyra betingelser (Lugn, Stressig, Egen musik och Tyst) utföra tids- och fartestimationer under bilfärd. Inga signifikanta resultat påvisades ifråga om vare sig tidsperceptionen eller dess inverkan på fartperceptionen. Däremot skilde sig prospektiv estimation av medelfart åt beroende på betingelsen.

Due to lack of knowledge about motivation in Swedish for adult immigrants (SFI ), I have chosen to write about motivation. Motivation is a complex concept to understand. It has different meanings depending on what context the term is put in. In this study , you will read about the external and internal motivation . But also about integrative and instrumental motivation.

Ma?let med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt fo?rankra denna beskrivning i ett samha?llsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medella?ngd pa? 45 minuter utfo?rdes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk fo?rsta?elseprocess. Mammorna var i medeltal 32 a?r och ho?gt utbildade.Den gemensamma gla?djen i att fa? sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby va?rdesa?tts ho?gt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik.

Detta examensarbete bottnar i att jag vill utforska beröringspunkter mellan värmländsk folkmusik och klassisk musik (konstmusik). Jag har känt under delar av min studiegång, framförallt i början av den, att det har hämmat mig att hålla på med båda. Jag har känt att jag blandat ihop genrerna och därför gjort stor skillnad på dem för att urskilja dem. Detta arbete syftar till att återknyta genrerna till varandra och utforska var genrerna går samman. Jag försöker hitta exempel där ett bruk av båda genrerna gynnar spelet istället för att det, som jag ibland har känt det, hämmar det..

År 1977 stängdes grindarna vid Forsviks Bruk för vad man trodde var sista gången. Några år senare började dock de gamla industribyggnaderna renoveras och Forsviks Bruk har sedan dess fungerat som industriminne och besöksmål.Denna studie syftade att skapa en visuell novell och pröva den som intresseväckande och engagerande verktyg, likt det webbmaterial som många museer idag tillämpar. Forskning gjordes i museipedagogik, serious games och berättande med bild och text, och från detta skapades sedan den fiktiva berättelsen Spökskeppet och implementerades som visuell novell med mjukvaran Twine.Den visuella novellen utvärderades sedan i två separata undersökningar, den ena mot målgruppen (grundskoleelever i årskurs 4 ? 6), den andra mot intressenter vid Forsviks Bruk. Frågeställningarna gällde huruvida den visuella novellen lämpar sig som intresseväckande material samt om det fiktiva i berättelsen hamnar i konflikt med det faktiska som Forsviks Bruk förmedlar till sina besökare..