Genom vår utbildning har intresset för läsinlärning väckts och vi har ställt oss frågan hur man får elever att vilja läsa böcker. Vi har därför valt att undersöka hur pedagoger gör för att väcka läsintresse hos elever, hur de gör för att stimulera och lägga grund för ett fortsatt läsande. Syftet är att få en inblick i pedagogers syn på hur man stimulerar till läsning, hur de anser att en bra läsmiljö skapas och hur de arbetar med högläsning. Vi har valt att utgå ifrån Vygotskijs samspelsteori och det sociokulturella perspektivet där lärande och miljö hänger nära samman. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med fyra utvalda pedagoger där intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas.

Vi har gjort en utvärdering av FN:s insatser i Kongo 1960-1964. Vi har analyseratutifrån en konflikthanteringsmodell som vi har hämtat ur Contemporary ConflictResolution av bland annat Oliver Ramsbotham. I denna modell är peacekeepingoch peace enforcement centrala inslag. Med dessa begrepp åsyftas fredsbevaranderespektive fredsframtvingande åtgärder för att nå fred eller förhindra krig.Resultatet av vår analys är att delar av insatsen var framgångsrik, däriblandpeace enforcement. Långsiktliga åtgärder för fred saknades dock, vilket ledde tillatt våldsamheterna åter tilläts blossa upp när FN lämnade landet.Resultatet av vårt arbete kan användas för att visa på att peace enforcementhar använts och kan vara en framgångsrik metod för FN i framtida situationer..

Genom att undersöka implementeringen av tre delar av Guatemalas fredsavtal som vi anser ha stor betydelse för uppbyggnaden av en rättvis och fungerande demokratisk stat försöker vi utvärdera huruvida det råder demokratisk fred i landet. Traditionellt bygger teorin på att två demokratiska stater löper mindre risk att hamna krig med varandra, men den är även gällande för interna stridigheter i samma avseende att en stabil demokrati är fredligare. Således borde freden vara hållbar i Guatemala om det råder demokratisk fred vilket är fredsavtalets mål. Genom en kvalitativ studie prövar vi fredsavtalets mål mot tillståndet i dagens Guatemala och kommer fram till att om än demokrati existerar är den inte stabil..

Denna examensuppsats har undersökt hur läroböcker i ämnet historia för den svenska gymnasieskolan har framställt USA:s War on terror mellan åren 2003-2011. Utgångspunkten var Samuel P. Huntingtons teori att nutid och framtid kommer att präglas av krig mellan civilisationer, och att den västerländska och den muslimska civilisationen är två helt olika civilisationer med olösbara skillnader. Uppsatsens frågeställning löd: Hur framställs USA:s War on terror i läroböcker i historia och överensstämmer läroböckernas framställning med Samuel P. Huntingtons teori Clash of civilizations? Fem läroböcker undersöktes utifrån tre kriterier, jämn årsfördelning, olika förlag och olika författare.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Kriget är ett återkommande ämne och ständigt produceras ny litteratur och andra dokumentationer i ämnet. På många platser runt om i världen finns det även fortfarande spår från krigsåren, detta inte minst i Finland. Under denna tidsperiod deltog Finland i två krig: vinterkriget 1938 och fortsättningskriget 1941-44. Om dessa krigsrelaterade händelser har det skrivits i mängder, både skönlitterärt och historiskt, även på individnivå där hågkomstmaterial samlats in. Det här är ingen uppsats om kriget i sig, utan om hur man berättar om det samt vad dessa berättelser säger om just individ och kollektiv.

På grund av krig eller andra umbäranden i hemlandet tvingas människor på flykt från olika delar av världen. En del av dessa kommer till Sverige. Under de senaste åren har en ny grupp flyktingar kommit till vårt land. De ensamkommande flyktingbarnen, som utgör en extra utsatt grupp då de inte bara ska hantera upplevda kriser och migrationskris, utan också genomgå den kris tonårsperioden med identitetssökande innebär. Syftet med föreliggande intervjustudie är att öka kunskapen om dessa flyktingbarns situation, gällande identitetsskapande under påverkan av migrationskris och tonårskris.

The purpose of this essay was to examine the role of religious beliefs, actions and practice in young people's own description of their identity. An additional goal was to examine how young people describe their identity in relation to their primary and secondary socialization. A qualitative method was used with semi - structured interviews and six young people between the ages of 18 and 23 were interviewed.            The interview results show that three out of the six young people think of themselves as religious while the remaining three emphasize that they are secularized Muslims. The results also show that the young people emphasize that the celebration of feasts in the family is the main focus.  Four out of the six young people point out that they are themselves among friends, their families and in the mosque, while the remaining two feel a communion with their Muslim friends and people in the mosque.       Three out of the six young people consume alcohol and eat pork, while the remaining three refrain from this. The young people emphasize that their beliefs are a personal matter between themselves and God, and that their actions don't define them as being Muslims or non-Muslims..

Denna rapport behandlar två teoriskolor ? Kosmopolitism och Kommunitarism ? vilka är sammanfattande modeller som omfattar flera olika teoriinriktningar. Anledningen till dessa teoriers inkludering i rapporten var avsikten att förenkla den internationella arenan till att enbart omfatta två olika inriktningar, och på så sätt utröna om någon av dessa kunde användas till att förklara fenomenet internationell aggression.Arbetet har strukturerats så att tre konflikter har studerats för att finna bevis för närvaro av sex indikatorer som karakteriseras av de av de två teoriinriktningarna.Främst tryckta verk har nyttjats, men även några digitala tidningsartiklar samt elektroniska databaser har också använts.Slutsatsen efter studiens genomförande är att ingen av de två teoriinriktningarna enskilt kan nyttjas för att djupanalysera konflikter på den internationella arenan. Dock har resultatet visat på att en kombination av de två effektivt ger relevanta verktyg till att förklara uppkomsten av internationell aggression..

Friskispressen, en medlemstidning för Friskis&Svettis medlemmar med ca 6 nummer per år, studeras under åren 1981-2009 med nedslag ungefär vart 5:e år för att utreda Friskis&Svettis relation till tävlingsidrotten och de samhällssyften som ligger till grund Friskis&Svettis motionsträning. Uppsatsen tar avstamp i tidigare svensk idrottshistorisk forskning, speciellt den om kritiska röster mot den svenska idrottsrörelsen av bland andra Johnny Wijk. Friskispressen visar sig tidigt ha tagit en kritisk inställning mot tävlingsidrotten så till den grad att Jympan, Friskis&Svettis främsta träningsform, framstår som speciellt utformad för attskilja sig från tävlingsidrotten och som en manifestation av idrottskritik. Senare under studieperioden avtar denna uttalade tävlingsidrottskritik och på 2000-talet förekommer flera av de centrala aspekter som Friskispressen kritiserade hos tävlingsidrotten i Friskis&Svettis samtidigt som jympan får en allt mindre central roll i Friskispressens rapportering..

När man hör Nepal dras tankar till Mount Everest, trekking och vackra vyer. Men politiskt är landet mycket instabilt, ett krig där över 12 000 människor förlorat sina liv har nyligen kommit till sitt slut. Det varade i tio år mellan åren 1996 och 2006. Dess mål var att förvandla världens sista hinduiska kungadöme till en republik, ett mål som nu blivit verklighet.Ansvarig för kriget är den nepalesiska maoistiska rörelsen och frågan som behandlas i denna uppsats är varför dessa maoister vann folkets stöd och inte den neoliberala staten.Detta sker i form av en fallstudie vars främsta uppgift är att syna rörelsens sociala framing samt landets politiska, sociala och ekonomiska situation..

This essay tries, in different levels, to explain and create a deeper understanding for the phenomena ?private security companies?. By using Mary Kaldors theory about new wars, I will come to the conclusion that the insecurity that these wars create is an important part in understanding the emergence of a security need that these private security companies can provide. Later I investigate and explain howthe neoliberal privatization policy that is spreading through the world today has laid ground for development of the private security industry. When I have answered these questions I analyze how the private security companies can affect the state, war and peace both positively and negatively.

Kambodja är ett av de fattigaste länderna i Sydostasien, många människor lider av nedsatt hälsotillstånd efter alla år av krig. Syftet med studien är att beskriva hälsoarbetarnas erfarenheter av att främja barns hälsa i Kambodja. Studien utfördes enligt en kvalitativ metod och består av intervjuer som utfördes med hälsoarbetare som arbetar inom statliga, icke statliga organisationer och på privat klinik. Intervjuer och textmaterial analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att på statlig nivå ges möjligheter att arbeta hälsofrämjande för att kunna påverka barns hälsa och på den praktiska nivån visar sig dock begränsningar i form av olika hälsohinder.

Detta är en vetenskaplig essä där jag undersöker och reflekterar kring frågor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har använt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fält och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans värld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idéerna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vår speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen får sin legitimitet i skolans fält.

Denna uppsats har undersökt vilka uppfattningar som finns rörande stoff- och processkunskapers utrymme i historieundervisningen på gymnasial nivå hos ett antal lärare och elever. Arbetet berör både indirekt och direkt begreppet kunskapssyn applicerat på historieämnet, vad lärare respektive elever menar att historisk kunskap är för något. Undersökningen kommer fram till att olika elevgrupper har olika uppfattningar om vad som är historisk kunskap. En del elever argumenterar för att historisk kunskap är att besitta stoffkunskaper, andra elever lägger ett större fokus på processkunskapers betydelse. Elevers olika uppfattningar om vad som är historisk kunskap påverkar deras syn på historieundervisningen, vad undervisningen syftar till att lära ut för slags kunskaper. Undersökningen visar vidare på att det finns skillnader mellan vad kursplaner, elever och lärare lägger för förklaring i vad historisk kunskap är för något.