I dagsläget talas det mycket om att informationsteknologiprojekt (IT-projekt) läggs ner, vilketgör denna rapport relevant. Syftet med rapporten är att ge företag som arbetar med systemutvecklingsprojekt(SU-projekt) en ökad förståelse över hur projektledaren kan arbeta med deutmaningar som denne stöter på, för att på så sätt kunna uppnå ett framgångsrikt projekt. Rapportensfokus ligger på projektledning och SU-projekt där vi valt att utgå ifrån projektledarensperspektiv. Rapporten riktar sig till projektledare, studenter, föreläsare samt till de företagsom arbetar i projektform.Vid genomförandet har vi först arbetat fram ett teoriavsnitt för att ha som utgångspunkt vidden empiriska undersökningen. Rapporten utgår från en kvalitativ metod då det i denna forskningär viktigt att ha en närhet till studieobjekten.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera projektcontrollerns roll inom de projektintensiva enheterna FACTS och Substations på ABB AB. Studien bygger på tre personliga intervjuer utförda med projektcontrollers samt sex platsannonser som analyserats. Teorin består av två delar, dels projektaspekten och dels controlleraspekten. Första delen behandlar vad ett projekt är och vad det innebär att jobb i projektform. Andra delen, controlleraspekten, handlar om controllers ursprung kontra dagens roll och dess arbetsuppgifter.

När är en bild färdig och vem bestämmer det? Hur viktig är en skiss? I denna uppsats forskas det om vem som har rätt att avgöra i vilket stadium ett visuellt projekt befinner sig i. Undersökningen tar avstamp i den akademiska modell som innebär att någon annan än kreatören avgör om ett projekt är slutfört eller behöver kompletteras. En handfull mer eller mindre kända svenska bildskapare intervjuas om deras syn på den kreativa processens slutskede. Som artefakt presenteras en serienovell som skapats utan möjlighet att i efterhand redigera eller ändra det som ritats och utan tillgång till förstudier eller skisser..

Temat för denna essä är bildningsresor. Fallstudierna utgörs av en rapport om Cirkuspedagogik och intervjuer av en tidigare lärarkollega. Texterna har använts som impulstexter för essän och rör sig kring nyckelorden ovan. Turings idéer om robotmänniskan och Turkles forskning om sociala robotar och virtuella världar berörs och jag funderar om pedagogik behöver vara grundad i en idé, eller om det mer handlar om olika tekniker man kan tillskansa sig och kontrollera. .

Syftet med detta arbete är att identifiera och analysera de kostnader som fångas upp för projektstyrningen vid Gestamp Hardtech. Ett delsyfte är att ge förslag på vad som kan förbättras vid projektstyrningen. Ekonomistyrning i projekt handlar om att med ekonomiska medel planera, styra och följa upp projekts ekonomiska aktiviteter. En viktig del av ekonomistyrning är analys och uppföljning. Fallstudien belyser kostnadsanalys och kalkylering i projekt.

Att arbeta i projekt är historiskt ingen ny företeelse då idén om att strukturera upp arbetet i projektform är något vi burit med ossunder årtusenden. Trots att det med tiden vuxit fram nya bra idéer kring hur arbetet i projekt skall styras är det många av dagens företag som misslyckas med att uppnå de uppsatta målen. Hur kommer detta sig? Idag är många teoretiker inom projektområdet överens om att svaret många gånger ligger i projektets startfas. Förmågan att starta projekt anses vara alltför bristfällig i många företag.

In today's society, the internet is an important part of everyday life. Over recent years the number of electronic services has increased markedly. Communities such as Facebook, consume more of people's time than 5-10 years ago. How can public authorities benefit from these communities or are the municipalities not ready for this? The municipalities determine how their resources should be allocated based on the municipality's needs.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att organisationer väljer att utföra sina aktiviteter i projekt. Många organisationer driver dessutom inte endast ett projekt i taget utan flera projekt bedrivs samtidigt. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av en övergripande hantering av samtliga projekt, vilket dock är en komplex uppgift bl.a. p.g.a. att projekten oftast är heterogena och att det existerar beroenden mellan projekten.

CEEQUAL är ett klassningssystem utvecklad av ICE, den brittiska Institutionen för Civilingenjörer, för att bättra på anläggningsbranschens sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsarbete. Systemet utvecklades år 2003 och användes fram till år 2011 endast i Storbritannien och Irland. År 2011 utvecklades en internationell version för organisationer som är intresserade av att certifiera projekt i andra delar av världen.Syftet med rapporten är att utvärdera konsekvenser för ett projekt som skall miljöcertifieras. Detta sker med hjälp av tre fallstudier från Skanska Sverige AB:Projekt Skarplöt, exploatering av en åkermark i Västerhaninge.Projekt Folkparksvägen, ombyggnation av en 1500 meter vägsträcka.Projekt Tyresövägen-Simvägen, en avsmalning av Tyresövägen från  motorvägsstandard till stadsväg.          Målet med rapporten är att:Identifiera förbättringsåtgärder för att främja hållbarhet och resurseffektivitet i produktion.Uppskatta vilka resurser förbättringsåtgärderna för certifiering kräver.Resultat från fallstudierna visar att Skanska har väl inarbetade rutiner i företagets ledningssystem, dock finns det förbättringspotential som kan uppnås med integrering av CEEQUALs krav i dagens arbetssätt.Merkostnaden av förbättringsåtgärderna består mestadels av tjänstemannatid för ett utökat samhällsengagemang, planering och bevakning av åtgärder som främjar hållbarhet samt insamling av bevismaterial för certifiering.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur ett antal lärare använder det drogförebyggande materialet Projekt Charlie i sin undervisning, samt att få en bild över dessa lärares och en skolledares erfarenheter kring materialet och vad de anser om Projekt Charlie. Arbetet är grundat på en empirisk undersökning i form av intervjuer av fyra lärare samt en skolledare, alla verksamma på samma skola. Frågeställningarna var utformade så att de kunde ge svar på hur materialet upfattas, vilka positiva och negativa erfarenheter man haft kring arbetet med Projekt Charlie och i vilken utsträckning lärarna anser sig kunna påverka sina elever genom denna typ av material. Undersökningen omfattar även litteratur kring det aktuella ämnet. I England har två utvärderingar gjorts av materialet som visar att Projekt Charlie har viss effekt både på kort och lång sikt.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Bakgrund: En stor del av alla projekt inom svensk industri genomförs i en så kallad multiprojektmiljö, d.v.s. i en miljö där flera projekt pågår samtidigt. Trots detta är forskningen inom projektledning i huvudsak inriktad på det enskilda projektet. Projekt är i hög grad beroende av den omgivning den verkar inom, men organiseringen av multiprojektmiljön är endast delvis utredd. Vidare är projektledningsläran starkt fokuserad på standardisering av projektarbetet för att uppnå ökad kontroll och precision.

Syfte:Undersöka vilka möjligheter som finns, för projekteringsledaren, att optimera tidplaneringen i projekteringsskedet och på så sätt dra större fördel av att arbeta med BIM. Frågeställningar:Hur ser det planerade och faktiska aktivitetsflödet, eventuellt även informationsflödet, ut i några av WSP Managements redan utförda BIM-projekt? Vilka åsikter har olika roller i projekten om detta?Vilka problemområden upplever projekteringsledare att det finns i projekteringsskedet i ett BIM-projekt? Finns tendenser till flaskhalsar i vissa projekteringsfaser?Vilka tankar finns i branschen när det gäller möjligheten att tidplanera bättre i projekteringsskedet för att kunna dra större fördel av BIM?Går det att förena tidplanering av projekteringsskedet i BIM-projekt med andra redan inarbetade metoder? Metod:Insamlandet av fakta till detta examensarbete har skett genom en induktiv litteraturstudie samt intervjuer av kvalitativt slag. Slutsatser:De resultat som framkommit under examensarbetets gång tyder på att optimerad tidplanering av projekteringsskedet i ett BIM-projekt gör att det går att dra större fördel av att arbeta med BIM. Flera av de problem och flaskhalsar som nämns i intervjuerna visar att dessa kan förhindras med bättre tidplanering. Framförallt är det förarbetet, där nytta, mål och BIM-användning identifieras som framhävs som viktigt. Andra förutsättningar som nämns är högre engagemang från projekteringsledaren, att denne bör komma in i ett tidigt skede i projektet och bör samarbeta med någon som har stor kunskap och erfarenhet av BIM. Tidplanen för projekteringsskedet i ett BIM-projekt skiljer sigfrån dagens tidplan på så sätt att det ärinformationsleveranserna som kommer styra hur de olikaaktiviteterna planeras istället för de handlingar som skapasidag. Samma metoder och program som används idag kananvändas för tidplanering av ett BIM-projekt.

I den här studien får ni läsa sex pedagogers tankar om delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt. Ett projekt kan liknas med ett tematiskt arbete, men enligt oss ska ett projekt alltid utgå från barns behov och intresse. Vi diskuterar huruvida pedagoger genom sitt arbete i förskolan kan främja och synliggöra barns delaktighet och inflytande. Vi vill tydliggöra att studien syftar till verksamhetens projekt. Vårt syfte med studien har varit att nå pedagogernas berättelser om hur barns åsikter och idéer lyfts fram i förskoleverksamheten.

Företag och organisationer arbetar i dag i projekt. Att arbeta i projektform kan medföra både för- och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Syftet med uppsatsen är att titta på vilken kunskap som sprids och på vilket sätt det görs mellan ett mellankommunalt projekt Kompetensare 2.0 och dess föregångare Kompetensare. Kompetensare 2.0 är ett mellankommunalt projekt mellan 10 olika kommuner som ska implementera arbetssättet och arbetsmodellen från Kompetensare.