Syftet med detta examensarbete var att undersöka naturvärden i ungskogsområden (yngre än ca. 35 år) på Sundsvalls arbetsområde, SCA. Den äldre, vid avverkning sparade skogen i ungskogsområdena undersöktes. Denna delades in i följande biotopklasser: "Urskogsartad natursko g", "Lövrik skog", "Sumpskog", "Strand-, bäckskog", "Småbiotoper", "Myrholmar", "Häll-, blockmark", "Kulturmark" och "Trivial skog". De sex första biotopklasserna är SCA:s egna definierade sk.

Examensarbetet Skärva - historiska spår och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hållbart stadsbyggande är och vad det kan innebära för landskapet som ligger strax utanför staden. Skärva är en sådan plats som ligger nära både Karlskrona och Nättraby. Det går att se en trend i att många flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagsläget områden som Verkö, Bastasjö, Skillingenäs och Skärva by där det byggs nytt. Människor vill ha närheten till naturen, men ändå jobbar få av dem som bor på landsbygden med traditionellt jordbruk.

Open pit mining creates huge amounts of tailings and waste rock deposits. Due to it's content of sulphide minerals, predominantly pyrite (FeS2), there is a risk of oxidation and formation of acid water containing heavy metals, known as Acid Rock Drainage (ARD). To prevent the process of oxidation, the tailings and waste rock have to be reclaimed. The most commonly used methods of reclamation are a coverage of water or soil. Mining also results in a large-scale interference in the landscape that will make an eternal change of its appearance.

Examensarbetet Skärva - historiska spår och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hållbart stadsbyggande är och vad det kan innebära för landskapet som ligger strax utanför staden. Skärva är en sådan plats som ligger nära både Karlskrona och Nättraby. Det går att se en trend i att många flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagsläget områden som Verkö, Bastasjö, Skillingenäs och Skärva by där det byggs nytt. Människor vill ha närheten till naturen, men ändå jobbar få av dem som bor på landsbygden med traditionellt jordbruk.

Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i für Alle-konsten i huvudsak bygger på Wahlbeck/Ericssons användande av modern teknik såsom videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och såpoperans estetik. Jag har även kommit fram till att det konstnärliga formatet och produkterna som sådana (Cd, Film och Video) är av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i für Alle-konsten. Den anti-estetiska frågeställningen har jag fått svar på genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, gränslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken.

Utifrån en problemställning formulerad av Trafikverkets skyltfond har produktutvecklingsföretaget Prodelox drivit ett projekt med syfte att testa kreativa idéer för att minska bromssträckan för personbilar i nödsituationer. Som en del i projektet har ett examensarbete genomförts vilket resulterat i denna rapport. Examensarbetet ämnar sammanställa en mängd idéer på alternativa metoder att bromsa bilar, för att sedan välja ut tre av dessa för praktiska tester. Idén med att korta bromssträckan grundar sig i trafiksäkerhetsarbetet i kombination med introduktionen av nya tekniska system som kan förutspå kollisioner. Om en kollision kan förutses är det av största intresse att kunna bromsa in bilen så mycket som möjligt innan detta sker för att minska skadorna och rädda liv.

Städer är i ständig förändring och övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle medför en omstrukturering av stadens ytor. Postindustriella landskap uppstår centralt i städerna och med den urbanisering som sker idag tas de ofta i anspråk med syftet att skapa nya attraktiva stadsdelar. En lyckad stadsutveckling handlar dock om mer än bara fysiska förändringar. Även om alla fysiska förutsättningar är på plats måste det finnas liv i området för att göra det attraktivt. I detta examensarbete studeras begreppet tillfällig landskapsarkitektur och dess betydelse inom stadsplanering. Syftet är att undersöka om tillfällig landskapsarkitektur kan vara ett sätt att uppmärksamma ett utvecklingsområde och göra det attraktivt innan byggprocessen dragit igång. Arbetet är indelat i två delar.

Vattenlek i offentlig miljö- planering av vattenlek, är titeln på det här examensarbetet som har sitt fokus på hur vattenlek i den offentliga miljön kan utvecklas. Arbetet är indelat i tre huvuddelar; en bakgrundsdel, en fallstudiedel, med Linköping som fallstudieort och slutligen en diskussions och reflektionsdel.Bakgrundsdelen behandlar de valda metoderna för arbetet: Enkätundersökningar, intervjuer, analyser, skissande och besök av referensplatser samt litteratur- och bildstudiersom bidragit till fakta-inhämtningen.Vidare behandlar bakgrundsdelen hur vatten och vattenlek påverkar människor. Vatten ger oavsett ålder, kön och etnicitet upphov till upplevelser. Genom att låta vattnets krafter komma till uttryck kan man uppnå olika virtuella uttryck,ljud och reflexer som ger starka sensoriska upplevelser som vi bär med oss under lång tid. Vatten har goda rekreativa kvaliteter vilka får oss att koppla av, samla kraft och återhämta oss samtidigt som det kan uppmuntra vår kreativitet och inlärningsförmåga.

Detta examensarbete behandlar frågan om hur och varför Säve stationssamhälle i norra Göteborg kan byggas ut för att tillmötesgå den expandering som sker i regionen. Arbetet visar även hur en utbyggnad bör ske för att skapa ett hållbart attraktivt samhälle. I arbetet redovisas och analyseras de förutsättningar och restriktioner som finns för att bygga ut Säve stationssamhälle med tätortsbebyggelse för Göteborgs framtida bostadsbehov. Resultatet presenteras i ett övergripande planförslag samt i ett detaljstuderat område. Säve stationssamhälle ligger ca 12 km norr om Göteborgs centrum och är ett gammalt stationssamhälle omgivet av åkermark och med järnvägen dragen rakt igenom byn.

Detta examensarbete behandlar frågan om hur och varför Säve stationssamhälle i norra Göteborg kan byggas ut för att tillmötesgå den expandering som sker i regionen. Arbetet visar även hur en utbyggnad bör ske för att skapa ett hållbart attraktivt samhälle. I arbetet redovisas och analyseras de förutsättningar och restriktioner som finns för att bygga ut Säve stationssamhälle med tätortsbebyggelse för Göteborgs framtida bostadsbehov. Resultatet presenteras i ett övergripande planförslag samt i ett detaljstuderat område. Säve stationssamhälle ligger ca 12 km norr om Göteborgs centrum och är ett gammalt stationssamhälle omgivet av åkermark och med järnvägen dragen rakt igenom byn. Del 1 behandlar frågan om varför Säve stationssamhälle skall byggas ut och generella utbyggnadsidéer kring samhället redovisas.

Sammanfattning Analys Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta älvs dalgång endast 3km nordöst från Göteborgs centrum. Denna lokalisering sågs som ocentral när området exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms läge anses nu mer centralt. Den industriella användningen har format området vilket får en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och tågtrafik med motorvägen mot Karlstad som det dominerande inslaget.

Sammanfattning Analys Marieholm ligger i ett storskaligt landskap i Göta älvs dalgång endast 3km nordöst från Göteborgs centrum. Denna lokalisering sågs som ocentral när området exploaterades i början av 1900-talet. Sedan dess har Göteborg vuxit och Marieholms läge anses nu mer centralt. Den industriella användningen har format området vilket får en rad konsekvenser. Kommunikationerna domineras av bil och tågtrafik med motorvägen mot Karlstad som det dominerande inslaget.

I samband med den yrkesrelaterade praktik hos stadsträdgårdsmästare Sif Eklund i Karlskoga kommun blev jag intresserad av att fördjupa mig i de faktorer som styr en stadsträdgårdsmästares arbete. Det handlar såväl om deras övergripande uppdrag som om deras personliga drivkrafter och visioner för utveckling och förvaltning av den gröna miljön. Syftet med studien är att studera stadsträdgårdsmästarens roll i utvecklingen av en kommuns miljö och se om det är möjligt att belysa huruvida det kan vara en betydande faktor för en stad att ha en utpekad kompetens med egna drivkrafter och visioner. I syftet ingår att studera om kommunerna är klara över vad de själva vill med utveck-lingen av den gröna miljön och huruvida de är tydliga i sitt uppdrag till stads-trädgårdsmästaren samt att studera hur stadsträdgårdsmästarna arbetar för att driva sina egna visioner och förslag till utveckling. Uppsatsens huvudsakliga metod är djupintervjuer med tre stadsträdgårdsmästare i Örebro län, närmare bestämt i Karlskoga, Kumla och Örebro samt med de ansvariga för grön-frågorna i Askersund, där man inte har en utpekad funktion motsvarande stadsträdgårdsmästare.

Burträsk ligger vackert i landskapet cirka 40 kilometer sydväst om Skellefteå med omkring 1600 invånare. Ortens centrum har förändrats med tiden och en del butikslokaler står idag tomma. Ett antagande är att antalet butiker inte kommer att öka till den nivå det en gång har varit. Omställningen som skett i centrum har försvagat en tydlig mötesplats för invånare och besökare. Kamvägen som går genom centrum fungerar som genomfartsled i samhället vilket präglar trafiksituationen med tung trafik.

Tomarps Kungsgård är belägen nordost om Kvidinge, mellan Åstorp och Klippan i Skåne. Examensarbetet är ett resultat av samarbete mellan Statens Fastighetsverk (SFV), brukarna vid Tomarp och Kompetensområde 6, Landskapsarkitektur, planering, design och kulturarv, vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp och är skrivet på D-nivå. Ämnet för examensarbetet är trädgårdshistoria, vilken beskrivs under perioden 1614-1658. Under denna period ägde riksrådet Owe Giedde (1594?1660) Tomarp och Skåne var danskt. Målet med examensarbetet sammanfaller med besvarandet av två frågeställningar: vad användes trädgården vid Tomarp till under 1600-talets mitt och andra hälft och vilket växtmaterial kan ha använts i trädgården.