ABSTRACT Titel: Avkastningskrav i allmännyttiga bostadsaktiebolag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Fredrik Bokedal & Robert Ehrling Handledare: Peter Lindberg Datum: 2014 ? Augusti Syfte: I samband med den lagändring som skedde 2011 ändrades principerna för hur de allmännyttiga bostadsbolagen skall bedriva sin verksamhet. Numera ställs krav på affärsmässighet och att bolagen ska tillämpa långsiktiga avkastningskrav på verksamheten. Utifrån de nya principerna ansåg vi att det var intressant att undersöka hur de allmännyttiga bostadsbolagen har tagit till sig detta och att ingen tidigare studie har behandlat de ställda nivåerna på avkastning i avkastningskraven och hur väl de uppfyller avkastningskraven. Syftet med studien är att undersöka vilka allmännyttiga bostadsbolag som har avkastningskrav samt hur de är formulerade.

I kollektivtrafiken är socialt oacceptabla beteenden vanligt förekommande och många anställda blir utsatta för kränkningar såsom utskällningar, förolämpningar och/eller svordomar (Strandberg et al. 2008). Branschstatistik visar att ungefär hälften av samtliga arbetsskadeanmälningar till Arbetsmiljöverket mellan åren 2005-2007 kunnat kopplas till våld, hot eller rån (Strandberg 2008). Både polis och socialsekreterare har en lägre anmälningar andel än kollektivtrafiken, medan endast yrkesgrupperna kriminalvårdare och väktare har en högre andel.För att ha en möjlighet till att reducera dessa oacceptabla beteenden är det viktigt att studera kundbeteenden och hitta orsaken till att kunder blir missnöjda. Företag och organisationers kunskap om kundbeteenden är en viktig framgångsfaktor.

Inom företagsekonomin talas det ofta om principal?agent?teorin. Det är en teori som visar på behovet av effektiva styrmodeller, som till exempel prestationsmått, för att kunna leda en organisation på ett effektivt och framgångsrikt sätt. För drygt 20 år sedan utvecklade det amerikanska konsultföretaget Stern Stewart & Co. EVA®-modellen (Economic Value Added).

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande på den svenska såväl som internationella marknaden. I arbetet presenteras även förslag på punkter som bör förbättras eller tilläggas till systemet. Byggnader står för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan därför spela en viktig roll i att uppnå de gemensamma energi- och klimatmålen såväl som för utvecklingen av en hållbar framtid. Allt fler hyresgäster efterfrågar miljöcertifierade fastigheter och pressen på fastighetsägare ökar, då de måste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrågor, driver på utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbättrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpåverkan, ökat driftnetto och förbättrad hälsa bland hyresgäster. LEED är det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

De senaste åren har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förväntas fortsätta öka på samma vis. Detta medför både positiv och negativ påverkan på destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara långsiktigt hållbar är det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv på destinationspåverkan. Tidigare forskning har främst varit fokuserad på lokalbefolkningens syn på turismen, och därför behövs vidare forskning från turisternas synvinkel.Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspåverkan inom de tre hållbarhetssfärerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de två turistgrupperna massturister och alternativturister.Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning administrerad på Internet.

Studiens syfte var dels att undersöka hur lärande situerades i ett studiecentrum på gymnasienivå och dels hur lärmiljön uppfattades av eleverna som nyttjade den. Min teoretiska referensram utgick från ett sociokulturellt synsätt på lärande och mitt metodval var observation i studiecentret, under fyra dagar och intervjuer av sex elever som nyttjade studiecentret nästan varje dag. I min forskningsdesign hade jag inspirerats av Grundad teori. I resultatdelen framträdde fyra centrala begrepp. Den undervisande lärarens utformning av undervisning och arbetssätt påverkade lärandet, det självständiga och individuella kunskapandet situerade lärandet, informationssökning situerade lärandet och lärmiljön i studiecentret hade inverkan på lärandet.

Denna studie behandlar fyra olika branschers utveckling under åren 2000-2004. De fyra branscher som undersökts är telekommunikation, detaljhandel, verkstadsindustrin och livsmedel. Studien tar sin utgångspunkt i en rapport från 1989, skriven av Clive Stickney och Thomas Selling, som belyser olika branschers kännetecken ifråga om avkastning på totalt kapital, vinstmarginaler och kapitalomsättningshastigheter.Syftet med denna studie har varit att studera om våra utvalda branschers kännetecken än idag stämmer överens med Selling och Stickneys studie, trots att drygt 15 år har passerat sedan deras rapport lades fram. Syftet var också att göra en riskbedömning av de tolv företagen som valts ut till vår studie. För att lösa vår uppgift föll metodvalet på surveyundersökningen, som lämpat sig väl för de stora mängder kvantitativa data som vi hämtat ur företagens årsredovisningar.Resultatet av denna undersökning visar att Clive Stickneys och Thomas Sellings studie i hög grad gäller än idag.

Stora förändringar av marknadsstrukturen under det senaste årtiondet har visat tecken på en ?ny ekonomi?. Dagens ekonomi blir allt mer kunskapsinriktad och utvecklingen märks främst genom att organisationer med en ?stark kunskapsinriktning? ökat.Med detta som grund fann jag det intressant att titta närmare på arbetet med skapande och spridning av kunskap i organisationer. Frågeställningen lyder;Hur fungerar arbetet med att skapa och överföra kunskap inom organisationer?Ämnet belyser jag genom en empirisk kvalitativ undersökning om hur en organisation inom banksektorn i praktiken arbetar med att skapa och överföra kunskap från organisationen till individen och mellan individer.

Forskning hävdar att endast ett fåtal av styrelseledamöterna förstår vilka beslut som är värdeskapande för företaget. En av orsakerna är oförmågan att rekrytera rätt personer och flera röster har höjts för att en diversifierad rekrytering till bolagsstyrelser är en möjlig lösning på problemet. Diversifieringen kan ske utifrån olika demografiska faktorer som på en aggregerad nivå ska medföra att processen från beslut till genomförande blir effektiv. Vi finner stöd för en ökad diversifiering hos styrelsen i en rad teorier som alla är en del av tankegodset inom bolagsstyrning.Syftet är att konstruera och applicera en teoretisk modell för en lönsam styrelsesammansättning utifrån existerande forskning. Studien begränsar sig till svenska bolag på OMXS30 under tidsperioden 2003 -- 2014.Med stöd av vår modell visar vår analys att styrelsens storlek uppvisar en positiv korrelation med företagets förmåga att generera avkastning på eget kapital.

Redovisning av humankapital är idag föremål för en livlig debatt inom akademiska kretsar och inom normgivande institutioner. I denna uppsats har vi gjort en undersökning innefattande åtta publika företags årsredovisningar och den frivilliga redovisningen av humankapitalet som de lämnar där utifrån dess jämförbarhet, relevans och tillförlitlighet. Dessa företag är FöreningsSparbanken, Nordea, ReadSoft, Sigma, Skandia, SKF, Volvo och WM-Data. Våra kvalitativa undersökningar har grundat sig på ett ramverk skapat för en liknande undersökning av den australiensiska professorn James Guthrie, vilket även anammats av den irländska professorn Niamh Brennan i hennes undersökning på Irland. Denna modell är utformad för att undersöka hela det intellektuella kapitalet, men den del av ramverket vi har använt oss utav är den del som berör humankapitalet.

Bakgrund: Feber drabbar barn någon eller några gånger om året, framförallt under småbarnstiden. En vanlig missuppfattning är att feber är ett potentiellt farligt tillstånd som kräver behandling. I motsats till detta har feber gynnsamma effekter när det kommer till kroppens bekämpande av infektioner. Kunskapsläget bland distriktssköterskor som ska tillhandahålla föräldrar rådgivning kring feber och febernedsättande läkemedel varierar, varför föräldrar riskerar att erhålla motstridiga och direkt felaktiga råd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars kunskap rörande feber hos barn samt att belysa vårdpersonals attityder kring feberhantering.

Under föreliggande studie studerades vattenhalten och höjden hos hårdostsorterna Herrgård med en fetthalt på 17 % (H17 %) och Grevé med en fetthalt på 17 %(G17 %). Syftet med studien var att kalibrera mikrovågsinstrumentet HK1-Mc. Instrumentet använder produktens höjd och vattens dielektriska egenskaper, för att mäta vattenhalten hos ostarna. Arbetet inleddes med en enpunktskalibrering av instrumentet varpå erhållna mätdata jämfördes med analysvärden från ett FTIR-instrument, som användes som referensanalysmetod. Erhållna mätvärden från mikrovågsinstrumentet och IR-instrumentet matades in i ett kalkylprogram som rekommenderats av tillverkaren, (Harrer & Kassen), varpå lämpligt ?slope? och ?intercept? erhölls för mikrovågsinstrumentet.

Denna undersökning tar itu med unga japaners språk wakamono kotoba. Wakamono kotoba består av nyskapande ord och majoriteten av orden har spridits genom massmedia. Det har gjorts många undersökningar om denna språkmångfald. Ett resultat av forskningen är boken Wakamono kotoba ni mimi wo sumaseba skriven av Yamaguchi (2007). Där kategoriserar författaren in wakamono kotoba i nio olika delar.

Många av dagens fredsfrämjande insatser genomförs i insatsområden som åtminstone vid en första anblick tycks vara av litet geopolitiskt eller ekonomiskt intresse för de intervenerande staterna. För svenskt vidkommande motiveras ibland Sveriges engagemang i exempelvis Afghanistan med att den terrorism och drogproduktion som härrör därifrån hotar och påverkar även människor i Sverige. Ytterligare en möjlig motivering har att göra med spridningsrisken; för att minska risken för spridning av en konflikt utanför det ursprungliga konfliktområdet intervenerar utomstående stater. Men vilken bild av den svenska statens motiv för att engagera Försvarsmakten i fredsfrämjande internationella insatser målas upp i riksdagsdebatten? Är argumenteringen rationell och visar de motiv som förs fram att Sverige faktiskt gynnas av att delta, eller grundar sig viljan att hjälpa till i att den svenska staten anser sig vara moraliskt förpliktigad att ingripa, om förmågan finns, då mänskliga rättigheter kränks? Föreliggande uppsats syftar till att klarlägga hur de två största, blockpolitiskt åtskilda riksdagspartierna motiverade besluten att deltaga i de internationella insatserna i Afghanistan och Libyen.

Detta examensarbete är genomfört på Scania CV AB i Södertälje, på deras motorutveckling och avdelningen för insprutningsprestanda. Scania är ett internationellt företag med verksamhet i Europa, Latinamerika, Asien, Afrika och Australien. Scania är idag världens tredje största tillverkare av tunga lastbilar och stora bussar. För att säkerställa kvalitet och prestanda för insprutningssystemet genomför avdelningen för insprutningsprestanda både simuleringar och tester på insprutningssystemens ingående komponenter. För en injektor finns det en hel del test som måste genomföras för att säkerställa dess prestanda och kvalitet.