I uppsatsen söker vi orsakerna till hushållens sparbeteende. Detta görs genom en komparativundersökning avseende sju europeiska länder. Vi använder en utvidgad livscykelmodell för attbestämma nio olika förklaringsfaktorer till hushållens sparbeteende. En modell specificerassom testas med poolad tidsseriedata. Två skattningar genomförs, en som förklarar hushållenssparbeteende utifrån en gemensam funktion samt en som förklarar hushållens sparbeteendeinom respektive land.Vi finner att förklaringsfaktorernas inverkan på sparkvoterna för de undersökta ländernaskiljer sig åt.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

För att vinna mer åkermark till jordbruket utdikades stora arealer mark i slutet av 1800- talet och början av 1900-talet. Detta medförde att många våtmarker har försvunnit från vårt odlingslandskap, störst andel har gått förlorade i södra Sveriges slättlandskap. Dessförinnan betydde våtmarkerna mycket för människorna. De gav bland annat foder till djuren under vintern. Enligt ett delmål i ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål, Myllrande våtmarker ska det anläggas och återskapas ett stort antal våtmarker i odlingslandskapet framtill år 2020.

Problemformulering och syfte: Vi lever i en värld där vi medborgare blir rörligare. Dels på så sätt att vi distanserar oss från partipolitiken men också på så sätt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhället blir mer mobilanpassat. Partier måste finna nya vägar för nå medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste åren varit en populär väg för partier, men det finns också andra vägar. En sådan väg är appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den tolkande aspekten av bibliodrama och vad bibliodrama betyder för en bibeltolkning. Studien omfattar intervjuer med sex stycken bibliodramaledare om bibliodramats hermeneutiska funktion och betydelse. I resultatet framkommer att den holistiska ansatsen, gruppen och deltagaren som subjekt tillmäts stor betydelse. Bibliodramat ger tillgång till ett brett spektrum av perspektiv. Det framkommer också att det inom bibliodramaaktiviteten sällan finns något uttalat mål att nå en färdig tolkning eller förståelse av den bibeltext gruppen arbetar med. Därför bör bibliodrama främst ses som ett bidrag till en större tolkningsprocess som även inkluderar andra skeenden och metoder.

Uppsatsen behandlar mellanmansfunktionen vid utgivning av företagsobligationer inom high yield-segmentet i Sverige. Mellanmannen kallas agent på den svenska obligations-marknaden och styrs av ett civilrättsligt avtal mellan parterna.Två olika förhållningssätt till agentens funktion på den svenska marknaden identifieras och diskuteras utifrån tesen att den svenska agenten bör vara mer aktiv för att marknaden ska kunna bli effektiv och välfungerande. Den norska marknaden utgör referenspunkt.Det svenska standardavtalet som gavs ut 2013 granskas och jämförs med det norska stan-dardavtalet. Utöver den civilrättsliga sidan av agentfunktionen diskuteras även den processrättsliga sidan och dess innebörd för agentfunktionen som helhet. Slutligen analyse-ras självregleringens effektivitet när det finns olika förhållningssätt..

I tal modifierar vi ofta det vi säger med små ord som ju, väl och nog. Gemensamt för dessa ord är att de inte tillför nytt informationsinnehåll till själva utsagan, utan snarare anger talarens inställning till den. Det har tidigare forskats en hel del kring dessa små ord, som fått skiftande benämningar, till exempel talaktsadverbial och modala satsadverbial. SAG, Svenska Akademiens grammatik, kallar dem modala satsadverbial.Jag blev intresserad av att undersöka om dessa ord fungerar så som tidigare forskning visat i ett autentiskt talspråksmaterial, både vad gäller deras funktioner och var i satsen de förekommer. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur frekventa ju, väl, la och nog är i ett så kallat GSM-samtal, vilka funktioner de har där och var i satsen de förekommer.

I den här uppsatsen undersöks det hur och varför filmmusiken påverkar tittaren när det kommer till skräckfilmsgenren. Från att skräckgenren har bestått av sagor och myter och monster och djävular har den utvecklas till en genre med ett stort antal subgenrer och konventioner. Lika så filmmusiken, som har utvecklats från att från början till största del fylla en mer praktisk funktion än vad den kanske gör idag. Genom fokusgruppsdiskussioner har jag försökt få fram om det finns en grund till varför tittaren reagerar emotionellt på filmmusik. Deltagarna har i helhet varit överens om de grundläggande anledningarna som de tror påverkar det här, vilket framförallt visade sig vara associationer.

I denna uppsats görs en beskrivning av hur vapenexporten i Sverige utvecklats. Uppsatsen redogör för den policyförändring som skett i Sverige där en allt mer positiv inställning till exporten blivit ett faktum. Under 1990 och 2000-talet har en annan säkerhetspolitisk inriktning tagits i Sverige som påverkat vår export av vapen. Man har valt att gå ifrån den tidigare neutralitetspolitiken där Sverige värnade om alliansfrihet för att i stället göra Sverige ömsesidigt beroende av andra länder. Detta beror på att det idag ställs andra säkerhetspolitiska utmaningar för nationalstaterna som kräver samarbete för att lösas på effektivt sätt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur företrädare inom kriminalvården och socialtjänsten arbetar med barn som har en mamma på anstalt samt vad samverkan mellan myndigheterna har för funktion. Vi har valt att intervjua fyra professionella som arbetar inom kriminalvården och fyra professionella som arbetar inom socialtjänsten. Resultatet visar att myndigheternas olika lagstiftningar, utbildningar, kunskap om varandras verksamheter, uppdrag samt olika synsätt på barnperspektivet försvårar samverkan mellan myndigheterna..

Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att utvärdera micro-Devalmetoden för att eventuellt fastställa ett kravvärde. I rapporten behandlas även hur LT-index och kornlängd förhåller sig till varandra samt om differentierade krav på Los Angeles-tal kan ställas beroende på olika axellaster. Examensarbetet har i huvudsak grundat sig på en litteraturstudie samt sammanställning av inkomna analysprotokoll via Banverket. Analysresultaten presenteras i form tabeller och diagram. Rapporten har mynnat ut i en slutsats där författarna anser att ett krav på kategori MDERB 7 är lämpligt.

Den frågeställning som denna uppsats ska besvara är följande: Vad har bönen för innebörd bland medlemmar inom Missionskyrkan i Gävle, privat och i gudstjänsten, och vad menas egentligen med bön enligt dem?Mitt mål med uppsatsen är att på ett beskrivande sätt försöka ta reda på om bönens innebörd bland aktiva, troende människor inom Missionskyrkan idag. Jag kommer att redogöra för vad bönen används till, hur den används och vad som egentligen menas med begreppet bön. Jag har försökt att göra det på ett enkelt sätt för att få det förståeligt även för den som inte har en djupare insikt i religionsvetenskap eller i teologi. Men också så att den som har det ska få ut något av uppsatsen..

Målet med undersökningen var att få reda på hur lantbrukare som använder sig av silotorkar uppfattar silotorkarnas funktion då man lägger in spannmål med högre vattenhalt. I arbetet har 15 stycken lantbrukare intervjuats, sju från Östergötland, tre från Västergötland och fem från Skåne. Lantbrukarna i intervjuerna har olika lång erfarenhet av att använda sig av silotorkar. De lantbrukare som har haft sin siltork längst byggde den 2004, medan tre andra bara använt sina silotorkar en säsong. Av intervjuerna framkommer att de flesta lantbrukarna är nöjda med silotorkens funktion. Endast en av lantbrukarna som har intervjuats var besviken på silotorken då taket på silotorken gav vika första året han använde den. Samma lantbrukare hade aldrig lyckats torka ner spannmålen till rätt vattenhalt på hösten utan hade fått vänta till våren och torkat ner de sista procent-enheterna. Lantbrukarna som intervjuats konstaterar att det inte är några problem att lägga in spannmål med höga vattenhalter i en silotork. Av 15 intervjuade lantbrukare var det tio stycken som hade lagt in spannmål med vattenhalter mellan 24 och 30 % resterande hade antingen lyckats tröska med lägre vattenhalt, eller hade torkat ner spannmålen till 17-19 % i en konventionell varmluftstork innan de lagt in spannmålen i silotorken. Till silotorkarna används tillsatsvärme för att spannmålen ska torkas snabbare.

 Sight: Långholmen, Stockhomen?Långholmensmarinstad? består av tre delar. En båtuppställningslada ett bostadsområde och en restaurang.Båtuppställningsladan har även en dubbel funktion som teater under sommar halvåret då Stockholmstads Parkteater får en fast spelplats och båtarna ligger i vattnet.Restarangen ligger i anslutning till båt huset och har en stor glas vägg som öppnar sig in mot Båtarna/teatern som skapar ett tydligt marint tema. Bostadsområdet består av nio stycken radhus som vilar mot den befintliga Q-märkta fängelsemuren likt små japanskavillor med ljusgård.Det centralt placerade bostadshuset med sina fem våningar är lika högt som de gamla fängelsebyggnaderna. En lugn lummig innergård skapas emellan radhus och bostadshuset.Den lokala segel skolan får även husera i den nedre våningen av bostadshuset.  .

Detta examensarbete är utfört på beställning av Vectura Consulting AB i Luleå. Studien ligger i linje med Vecturas arbete att utvärdera metoder för att öka järnvägens driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. I denna studie har författaren utvärderat och beskrivit en förstärkningsmetod som används för att förlänga den tekniska livslängden hos isolerskarvar i järnvägsräls. Metoden benämns långslipersskarv och har sitt ursprung på bandel 124 mellan Boden och Bastuträsk. Under början av 1990-talet påträffades ett antal isolerskarvar på linjen med återkommande besiktningsanmärkningar och som också orsakade flertalet tågstörningar och förseningar.