Syfte: Syftet är att med inspiration av diskursanalys granska grundsärskolors systematiska kvali¬tets-arbete i sin helhet. Studiens preciserade frågeställningar är: Hur skrivs kunskap, be¬dömning och betyg fram? och Vilka diskurser framträder i granskningen av de sjutton syste¬matiska kva-litetsarbetena?Teori och metod: Den teoretiska ansats som använts i studien är diskursanalys. Metoden har i huvudsak inspire-rats av Laclau och Mouffes diskursteori samt Foucaults diskursanalys. Diskurser gör det möj-ligt att tala om och förstå världen som vi lever i.

Syfte: Vi vill med denna uppsats undersöka hur eventuella utvärderingsprocesser ter sig i samband med konsultprojekt. Vi avser dels att fokusera på den övergripande funktion som en möjlig utvärdering utgör för ett konsultprojekt, dels att belysa konsultens perspektiv på dennaaktivitet. Metod: Vi har vid insamlandet av material använt oss av narrativ metod. Den har möjliggjort att en jämförelse mellan det teoretiska empiriska materialet, utifrån denna jämförelse har vi sedan genomfört analys vilken slutligen utmynnat i slutsatser. Genom fyra öppna respondentintervjuer har vi samlat in material till det empiriska underlaget i denna uppsats.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrån ett lärarperspektiv med fokus på lärares lärande. Studiens frågeställningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lärares lärande och hur lärare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lärare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lärande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie är att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling där lärare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lärandemiljö för lärare.

Syftet med studien är att se hur begreppet handledning med fokus mot handledningssamtalens innehåll, form och funktion uttalas, konstrueras och legitimeras av förskollärarstudenter. Som metod har nio förskollärarstudenter i sin sista utbildningstermin intervjuats genom fokusgruppssamtal. Analysförfarandet utgår från Faircloughs tredimensionella analysmodell, diskursiv praktik, text och social praktik. Analysen utgår från frågorna vad som sägs och hur det sägs om handledning. Social praktik, i den här studien förskolan, och diskursiv praktik, där texter produceras och konsumeras, ses i ett dialektiskt förhållande.

Litteraturstudien har som mål att reda ut vad Atopisk Dermatit hos hund (CAD) är för något, hur det diagnosticeras och hur sjukdomen kan förebyggas. Eftersom 10-15% av hundpopulationen är drabbade av sjukdomen som ofta innebär klåda och lidande för hunden är det av stort intresse att arbeta för att förebygga förekomsten av sjukdomen samt för effektiva behandlingsmetoder. Immunförsvaret, diagnosticering, miljöexponering, genetiska faktorer och hudbarriären är områden som behandlas i studien och är faktorer som direkt eller indirekt påverkar varandra samt uppkomsten av CAD. Det genetiska arbetet är av stor vikt för förståelsen kring CAD vilket är viktigt för att hitta bra behandlingsmetoder. Genom Genomewide association studies (GWAS) har en kandidat region påträffats innehållande potentiella regulatoriska mutationer på genen PKP2 som kodar för ett proteinet Plakophilin 2 som finns i desmosomer vilka associeras med utvecklingen av CAD hos svenska Schäferhundar.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

Problemformulering: År 2002 trädde regeringens 11-punktsprogram i kraft, vars syfte var ökad hälsa i arbetslivet. Samma år delades finansiella medel för det innefattande hälsobokslutsprojektet ut till de med­verkande offentliga verksamheterna. Studien syftar till att undersöka två av de medverkande kommunerna specifikt, Sigtuna och Skellefteå kommun. Vår intention är att ge svar på följande frågor utifrån deras perspektiv:v  Vad är hälsobokslutsmodellen baserad på?v  Vilken funktion har hälsobokslutet fått i respektive kommun?v  Vilka synpunkter finns beträffande målet att skapa en gemensam hälsoboksluts­mo­dell för kommunal verksamhet?v  Har hälsobokslutsarbetet lett till att hälsan synliggjorts och sjukfrånvaron mins­kat?Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera vad hälsoboksluten i kommunerna Sigtuna och Skellefteå har baserats på, vilken funktion det har och om det bidragit till att synliggöra hälsan i verksamheten.

Förtätning är ett planeringsideal som i dag framhålls som en viktig hållbarhetsstrategi och som har växt sig allt starkare både internationellt och nationellt. Städernas tillväxt bidrar till att de urbana grönområdenas förutsättningar förändras och i många fall påverkar förtätningen centrala grönområden och grönytor vars kvaliteter och värden riskerar att gå förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den täta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, så som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtätning av området kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkät, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har använts för att besvara frågeställningarna och på så sätt belysa arbetets syfte.

Denna studie handlar om bilder i matematikböcker, hur de kan medföra både möjligheter och hinder för eleverna, hur de väljs ut och hur de samspelar med texten i den uppgift de tillhör.Läroboken är det hjälpmedel som överlägset dominerar matematikundervisningen och bilderna i läroboken har med tiden blivit både större och fler. Bilder har visat sig ha betydelse för lärandet, på både positiva och negativa sätt. Det har bland annat konstaterats att inlärningen optimeras då text kompletteras med relevanta bilder.Syftet med uppsatsen är att besvara våra tre frågeställningar: Utifrån några utvalda matematikböcker, hur skiljer sig bilder åt ifråga om sin pedagogiska funktion för tillhörande matematikuppgift? Vilka pedagogiska möjligheter och hinder ser några läromedelsförfattare med bilder i matematikböcker? Vad anser några läromedelsförfattare kan påverka valet av bilder till ett matematikläromedel?Studien är gjord i två delar. Dels en analys av relationer mellan bild och text i några utvalda matematikböcker för grundskolans senare år, dels som kvalitativa intervjuer med tre författare av matematikläromedel.Analysen av matematikböcker resulterade i en indelning av bilder i sju kategorier utifrån lika många funktioner.

Vid konstruktion och tillverkning av motorer idag finns flera krav att tillgodose i form av lång livslängd, låga utsläpp samt liten bränsleförbrukning. Dieselmotorn har högre verkningsgrad än bensinmotorn men problemet med dieselmotorn är i form av utsläpp där lagstiftningen blir allt strängare. En del av utsläppen från dieselmotorn kan bero på smörjoljan och olika motorer och ytor uppvisar olika mängd oljeförbrukning. Denna kan även variera mellan samma modell av motor. Ett sätt att få ner oljeförbrukningen och variationen av denna är att mäta ytan och säkerställa att denna är optimal för dess funktion.

När ungdomar går ifrån skolan och in i arbetslivet, gör de också ett första kliv in i vuxenvärlden. De processer som sker i samband med det här är ofta starkt bidragande i att forma dessa människor till självständiga individer. Därför menar forskare att det kan uppstå vissa problem i den socialisationsprocessen hos de ungdomar som inte får chansen att ta det där första klivet. De som går ifrån skolan direkt in i en tillvaro av arbetslöshet riskerar att bli fast i skarven mellan att vara barn och vuxen. Vårt syfte har därför varit att undersöka hur arbetslösa ungdomar själva reflekterar över hur arbetslösheten påverkar deras identitetsskapande, och utifrån det även se vilken funktion projektet ?Ung i Fokus? kan ha i den processen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring läxans funktion och nytta i kärnämnena. Detta är av intresse då debatten kring läxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lärare, politiker och föräldrar, utan att man tillfrågar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick från 6 frågeställningar, rörande; elevers uppfattningar om läxors för- och nackdelar för deras lärande, genomgång av studieteknik, tid spenderad på läxor, läxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende på gymnasieprogram, kärnämne och kön. Avslutningsvis tillfrågades eleverna om vad de tror att lärare har för intentioner med att ge läxor. Deltagarna var 84 män och kvinnor från tre gymnasieskolor, fördelade på studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

I denna uppsats granskas hur nattande av barn går till. Studiens huvudfokus ligger på vad en vaggvisa är, att kategorisera vaggviserepertoaren samt hur vaggvisan kan användas. Det kan handla om vad som påverkar vår tradering och vilka olika funktioner vaggvisan kan ha. Studien består av tre stycken parintervjuer. Resultatet visar på att samtliga informanter har en vaggviserepertoar som de kan använda.

Studiens huvudsyfte är att analysera hur man i bildkonst och skulptur från medeltiden fram till våra dagar beskrivit  hjärtat som centralt organ för såväl tillfälliga affekttillstånd som stabila personlighetsdrag. För att på ett djupare sätt förstå dessa föreställningar jämförs här ett urval  konstnärligt visuella uttryck inom bildkonst och skulptur med respektive epoks kunskaper och föreställningar  om hjärtats funktion som fysiskt organ.  Studien sätts dessutom in i ett större idéhistoriskt perspektiv genom en sammanfattning av de föreställningar om hjärtat som fun-nits i de antika kulturkretsarna. I uppsatsen diskuteras också de metodproblem som har att göra med hur man i realtid skall förstå hur de bildmässiga och skulpturala uttrycken för känslomässig affekt i bilder och skulp-turer tolkats av tidigare generationer. Frågeställningarna kommenteras utifrån Poppers och Gadamers syn på ?förförståelse?, ?Kuhns paradigmteori?, ?New Historicism?, ?Foucaults dis-kursbegrepp? och ?New Cultural History?. Problemställningarna berörs för att betona att det givetvis finns alternativa sätt att förhålla sig till ämnet.

I forced-attention dichotic listening paradigmet (Hughdahl & Andersson, 1986) lyssnar individer på olika stavelseljud i båda öronen samtidigt. Detta genomförs utifrån tre olika betingelser. Instruktionen är att rapportera det som hörs (Non-forced, NF) eller att rapportera det som hörs i ett specifikt öra (Fored-right, FR och Forced-left, FL). NF används för att studera dominansförhållandet mellan hemisfärerna vad gäller att inhämta auditiv information. FR och FL kan användas för att studera förmåga att medvetet rikta uppmärksamheten.