Uppsala kommun har beslutat att bebygga området Östra Sala backe, beläget mellan Gränby i norr och Boländerna och Fyrislund i söder. Markanvisning har givits byggherrar för första etappen och byggandet beräknas starta 2013. Området är tänkt att ha en hållbarhetsprofil. Detta arbete undersöker delar av den framtida energianvändningen med utgångspunkt från första etappens planerade byggnader. Huvudfrågorna för arbetet har varit följande:Går det ur lågtempererad fjärrvärme att utvinna tillräckligt med energi för att täcka värmebehovet med ett luftburet system? Vilka alternativ finns avseende utvinning av förnybar energi integrerat i byggnader och hur utnyttjas dessa mest effektivt? Examensarbetet är utfört i samråd med Arne Roos och Magnus Åberg vid Institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillståndets fysik, Uppsala universitet.Examensarbetet innehåller en bakgrundsbeskrivning, beräkning av temperatur hos tilluft vid luftburen uppvärmning och elproduktion hos småskaliga Vindkraftverk, och simuleringar av dels luftburen uppvärmning med olika fjärrvärmetemperaturer och dels byggnader med solfångare och solceller.Beräkningarna visade att flödet, som blir högre för större byggnader, hade stor inverkan på vilken temperatur tilluften behövdes värmas till.

För att en kvalitativ och driftsäker kraftomvandling från vind till elkraft skall erhållas ställs krav på en mängd olika faktorer. Klimatologiska och tekniska faktorer kräver korrekt dimensionering och anpassning av omvandlingstekniken för att största möjliga energimängd skall kunna omvandlas på ett driftsäkert och energieffektivt vis som Vindkraftsägare, nätägare kräver. Vinden är som bekant en oberäknelig kraftkälla. Variationerna i styrka och tid kan innebära en hel del driftoptimeringsproblematik med efterverkningar för Vindkraftsverket, nätet och belastningen. Konsekvenserna kan bero på vilken typ av teknik som är installerad i de olika delarna av energisystemet och i områdets elnät.

Denna rapport sammanfattar det examensarbete som utförts 2012 på kandidatnivå av Erika Dahlström och Josefin Hult på Mälardalens Högskola i Eskilstuna. Examensarbetet har utförts i samarbete med ÅF Technology AB i Västerås.Projektets idé uppstod i ett tidigare fiktivt högskoleprojekt där tanken om ett Vindkraftverk skulle vara intressant för privatpersoner kom till. Detta projekt har vidareutvecklat denna tanke och projektet har då utvecklats till att syfta till att undersöka om det finns en marknad för miniverk i byggsatsform avsett för privatpersoner, vad marknaden efterfrågar samt utveckla och konstruera en miniverksmast. Ett miniverk är ett Vindkraftverk som vanligtvis inte behöver bygglov.För att kunna besvara hur marknaden ser ut har omfattande research utförts samt en marknadsundersökning. Från researchen sågs att det finns liknande befintliga produkter vilket innebar att projektets syfte gick från att konceptutveckla ett helt miniverk till att differentiera vår produkt från konkurrenternas.

Fartygstransport drivs av marina bränslen som avger avgasutsläpp. När fartygen står i hamn förbränner de sitt eget bränsle för elgenerering ombord, förbränningen orsakarluftföroreningar och buller i hamnområdet. Genom de luftföroreningar som sker från koldioxid, koloxid, svaveloxid, kväveoxid och partiklar fås negativa effekter på människa, miljö och ger samhället höga kostnader. För att minska utsläppen kan man ansluta fartygen till elnät på land. Syftet med arbetet var att undersöka elnätets potential till fartygsanslutningar i hela Umeå Hamn.

Det finns flera typer av insatsvaror för lantbrukare, en av dem är elenergi. När priset på elektriciteten i vinter har varierat från cirka 50 öre upp till 1 400 öre per kilowattimme, kan det medföra stora konsekvenser för lantbrukare. Det här har fått många att vilja se över vilka möjligheter de har att påverka eller utnyttja detta fenomen. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur elintensiva lantbruksföretag agerar för att hantera elenergi som insatsvara. De faktorer som analyserats närmare för att beskriva lantbrukarnas beteende är prissäkring, energieffektivisering och investeringar i egen energiproduktion.

En studie om frekvensderivataskyddens funktion, tillämpning och nödvändighet i det svenskakraftsystemet har genomförts. Frekvensderivataskydd används som ett skydd mot ödrift.Ödrift innebär att produktionsanläggningar upprätthåller driften av en mindre del av nätetäven då anslutningen till det större kraftsystemet försvinner. Studien initierades pågrund av att det rapporterats att frekvensderivataskydden löst ut obefogat. Undersökningenhar innefattat en litteraturstudie om ödrift, frekvensderivataskydd samt problematikenmed obefogade bortkopplingar. Vidare har en empirisk mätdataanalys genomförts för attestimera frekvensderivatans variationer i kraftnätet.

Vindkraft för generering av el har under de senaste åren vuxit kraftigt i Sverige och utbyggnaden väntas fortsätta. Ett viktigt steg när nya Vindkraftsparker skall byggas är att göra en vindanalys för det aktuella området. Vindanalysen är ett viktigt underlag för att avgöra om en investering i Vindkraftverk kommer vara ekonomiskt lönsamt på den aktuella platsen.     Som underlag till vindanalysen sätts vanligen mätutrustning upp i området och vindförhållandena på platsen mäts upp. Att installera och underhålla mätmaster är kostsamt och därför mäts vindarna på ett begränsat antal platser i det intressanta området.

The Swedish Government has decided that Wind power should have a higher contribution to the electricity generation in Sweden. Their goal is that, by 2015, the yearly production by Wind power should generate 10 TWh. In year of 2006, the 760 wind mills in Sweden generated only 0,936 TWh. Despite good wind conditions in a large extend of Sweden's land- and coast areas, the slow rate of new wind mills establishments will likely result in unattainable goals. The major problem for new establishments of wind mills is the extensive and complicated permission process. An expert group of environmental studies (Expertgruppen för miljöstudier) was commissioned by the Government to make a report concerning the problems with the expansion of wind power in Sweden.

The Swedish government have a goal that wind turbines shall produce 30 TWh by the year 2020, compared to about 3,5 TWh produced in Sweden during 2010. To minimize the disturbance that wind turbines create the Swedish Environmental Protection Agency has stated a guideline value that noise from wind turbines at nearby residents shouldn?t exceed 40 dBA, at 8 m/s wind speed. With advanced calculation models, like Nord 2000, the emitted sound from future wind turbines can be calculated at an early stage to optimize the power production without exceeding the 40 dBA. When the turbines have been built there is a need to verify that they really are within the guideline.

De internationella klimatförhandlingarna handlar om att hitta lösningar för att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären och att uppnå tvågradersmålet. För att uppnå målet finns olika utsläppsmål att sträva mot. Ett är ett utsläppstak där varje land inte får släppa ut mer än 2 ton CO2-ekv/capita per år för att tvågradersmålet ska uppnås. Ett annat utsläppsmål är att minska de nationella utsläppen med en viss procentsats. EU:s del i minskningen ligger på 80-95 % till 2050.Som en del av arbetet mot målet presenterade EU i mars 2011 en färdplan för ett utsläppsnålt samhälle.

Vindkraftmarknaden är relativt ung och har expanderat mycket under en kort tidsperiod. På grund av den snabba utvecklingen har behovet av forskning inom området ökat markant då erfarenheten är begränsad. Frågor rörande Vindkraftverkens beständighet samt vilka skador som kan uppkomma under ett längre perspektiv är relativt outforskade. Dessa frågor är av stor betydelse om verkets funktion skall kunna säkerställas under en längre tidsperiod. Vid grundläggning av landbaserade Vindkraftverk används i huvudsak gravitationsfundament, stora betongkonstruktioner som agerar motvikt till Vindkrafterna.

Omställningen till ett mer hållbart samhälle spelar en betydande roll för att uppnå deEuropeiska mål och klimatavtalen, 20/20/20-målen. Ett av målen anger att andelen förnybarenergi ska öka vilket ställer högre krav på elnätets kvalitét. Framtidens elnät måste blimodernare, att det genom utvecklad styrning och övervakning kan balansera ökadeeffektvariationer och därmed erhålla en ökad stabilitet, så att god samverkan mellan förnybarelproduktion och elanvändning uppnås. Redan i dagsläget finns tekniska lösningar som gördet möjligt att konstruera ett sådant modernt elnät.Projektgruppens uppdragsgivare var Ystad Energi AB som ville undersöka möjligheten attansluta ett batterilager i samband med landanslutningen i Ystad hamn.När färjorna vid kaj ansluts till det fasta elnätet kan effektbehovet i Ystads lokala elnät öka iden utsträckningen att abonnerad effekt på överliggande elnät överskrids. I dagsläget är detinte möjligt att uppgradera till ett högre effektabonnemang eftersom transformatornsbegränsade maxeffekt som förser Ystad med elenergi redan är uppnådd.För att undersöka möjligheterna till ett batterilager, har dels Ystads effektbehov ochlandanslutningens tillkommande effektbehov analyserats.

Europas befolkning blir allt äldre och bosättningen koncentreras i ökande omfång till ett begränsat antal tillväxtregioner. Den här koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner särskild hårt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskäl till större regioner, utan att återvända efter utbildningen, då det fattas ett yrkesmässigt perspektiv. Om några decennier kommer mer än halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsområdena. Även de mindre storstäderna och andra tillväxtområden emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och så även i alla tillväxtområden blir i genomsnitt litet äldre, men beroendekvoten förblir där nästan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga människor som tillbringar sitt yrkesliv där.

Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

SyfteRapporten's syfte är att ta fram ett förslag till en ny fabrik för torntillverkning som tar hänsyn till dagen's krav på resurssnålhet. Samtidigt som anläggningen har möjlighet till snabb förändring vid skiftande Vindkraftstornsutbud. Bisyftet är att ge förslag på förändringar som redan i dagsläget går att implementera ho's EWP samt hur dessa bör genomföra's både nu och i den nya fabriken. MetodRapporten bygger på flertalet kvalitativa komparativa fallstudier. Primärdata har framförallt samlat's in genom observationer i EWP:'s produktion samt vid de besökta fabrikerna i Danmark och Tyskland.