Sök:

Sökresultat:

249 Uppsatser om Vindkraft - Sida 15 av 17

Simulering av elektriska förluster i en vindkraftpark : Utveckling av programvaran Wind Farm ElectricSystem Calculator (WFESC)

When planning new wind farms, the cost for the internal electrical grid is estimated to account for 8-9 % of the total investment cost. On top of that, the cost for accumulated reduced income over several years (due to electrical losses), has to be added. The economic lifespan is relatively long (about 20 years) which means that an error in the loss calculation could lead to a bad decision basis. The accumulated reduced incomes due to electrical losses can be higher than the initial investment cost for the internal electrical grid.Today, Statkraft Sweden is using a template number when estimating the electrical losses in a wind farm. The actual losses are probably lower than the template number which could lead to an unnecessary high loss cost when planning a new wind farm.The aim of this M.Sc.

Vindkraft- En klass för sig

Denna rapport behandlar ett examensarbete på D-nivå inom produkt ochprocessutveckling utfört av en student på Mälardalens högskola från oktober 2008 tillmars 2009. Examensarbetet utfördes i samarbete med det svenska företaget EBSSweden AB. Detta är en censurerad version av den fullständiga rapporten. Bilder påden färdiga designen samt vissa bilder från konceptgenereringen är borttagna på EBSbegäran. Även ritningsunderlaget i bilagorna är borttagna.EBS utvecklar förstärkare, högtalare, effektpedaler samt annan utrustning förprofessionella och halvprofessionella basister.Syftet med examensarbetet var att formge en basförstärkare med fokus påanvändarvänlighet och ergonomi kopplat till ett specifikt företag och deraskundgrupp.

Enkla 3D-visualiseringsverktyg för kommunal planering och
vägprojektering

Det här examensarbetet är utfört på uppdrag av Visualiseringscentrum i Umeå. Syftet med studien har framför allt varit att få svar på tre frågor: • Finns det intresse och behov av att använda 3D visualisering vid kommunal planering och vägprojektering? • Finns det någon teknik som, om det finns intresse och behov, kan användas för att tillgodose de behoven? • Finns det några andra branscher där 3D visualisering skulle vara intressant att använda? För att få svar på den första frågan har ett antal intervjuer av nyckelpersoner på stadsbyggnadskontor, Vägverket samt konsulter i bygg- och planeringsbranschen genomförts. Resultatet av dessa intervjuer visar att det finns ett intresse och ett antal tänkbara tillämpningar för 3D visualisering. Ett tänkbart användningsområde är i samband med offentliga visningar av planerade byggprojekt, vägar eller byggnader.

Lantbrukaren som energiproducent : en fallstudie i energisatsningar inom lantbruket

The intrest and development of bioenergy and energy from renewable sources in Sweden has increased rapidly over the last few years. There are a whole lot of alternatives for those who would like to venture and invest in renewable energy production. Production of renewable energy opens up many opportunities for forestry and farming to venture a new branch of production, on basis of the primary production. Several of the new energy sources grows on farmland or in the forest. The opportunities exist in the primary products, as well as in refining and reselling, in the value chain of energy. The starting-point is the Farmer as an energyproducer. This master thesis studies the nature of farmer-own firms, who has invested in production of renewable energy.

Orsaker till kostnadsavvikelser i ett kraftledningsprojekt

SammanfattningMånga projekt i dagens samhälle överskrider sina budgetar och blir försenade. En internationell studie visar att större infrastrukturprojekt underskattar budgeten vid nio av tio fall. Det visar sig även att de inte verkar lära sig av misstagen då felbedömningarna är lika stora idag som för 70 år sedan.Vi valde att göra en fallstudie på Svenska kraftnät. Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft som omfattar kraftledningar och stationer för 400 kV och 220 kV och utlandsförbindelser. Svenska kraftnät ökar investeringstakten, jämfört med 2000-talets första hälft ökas de årliga investeringarna från nivån 300-400 miljoner kronor till nivån 4000-5000 miljoner kronor.

Nätanslutning av vindkraft : vindkraftsbranschens aktörers perspektiv på nätanslutning och tariffer

Wind power is a growing energy sector in Sweden. However, it still represents only a small part of the total electricity production, about 0.7%. In order to create good conditions and to facilitate the establishment of wind power in Sweden, the government has for example, created a national centre for wind use. The objective has been to reach the governmental goal, which is an expansion of wind power by 10 TWh by year 2015 compared to the level in 2002. The Swedish electricity market was deregulated in 1996 which refers to the introduction of a competitive market in electricity production and trade.

Reaktiv effektkompensering : Kartläggning och utvärdering av olika lösningar för att kompensera reaktivt effekt i vindkraftparker

I takt med en utbyggnad av Vindkraften i Sverige ökar också risken för minskad elkvalité. Vindkraften ger upphov till ett flertal störningar som riskerar minska elkvalitén på det svenska kraftnätet. En av dessa störningar är så kallad reaktiv effekt, reaktiv effekt kan beskrivas som skummet i ett ölglas, de upptar onödig plats och sänker nyttjandegraden. Detta är ett problem som bör beaktas vid en utbyggnad av Vindkraften i Sverige. I detta arbete har begreppet reaktiv effekt samt dess uppkomst och påverkan på nätet behandlats. Vidare har metoder för reaktiv effektkompensering utretts och används för att ta fram modeller för reaktiv effektkompensering i Vindkraftparker.

Förutsättningarna för solceller på Högskolan Väst : En förstudie om förutsättningarna för elproduktion från solceller ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv

Denna förstudie belyser Högskolan Västs förutsättningar för investering i en solcellsanläggning. Högskolan Väst är en högskola i Trollhättan, Västra Götaland. Under 2015 planerar högskolan att installera en pilotanläggning med solceller, som en del i deras arbete för hållbar utveckling. Anläggningen är tänkt att nyttjas i utbildningssyfte. Rapporten beskriver solenergi i allmänhet och solceller i synnerhet, typer av solceller på marknaden, nätanslutna solcellssystem, solcellens livscykel, en jämförelse mellan energikällor beträffande energiåterbetalningstid och utsläpp av växthusgaser, och monteringslösningar.Olika dimensioneringsförslag värderas, dels takmontage dels fasadmontage.

Studier av metoder och underlag av S-LCA

Uppsala kommun har beslutat att bebygga området Östra Sala backe, beläget mellan Gränby i norr och Boländerna och Fyrislund i söder. Markanvisning har givits byggherrar för första etappen och byggandet beräknas starta 2013. Området är tänkt att ha en hållbarhetsprofil. Detta arbete undersöker delar av den framtida energianvändningen med utgångspunkt från första etappens planerade byggnader. Huvudfrågorna för arbetet har varit följande:Går det ur lågtempererad fjärrvärme att utvinna tillräckligt med energi för att täcka värmebehovet med ett luftburet system? Vilka alternativ finns avseende utvinning av förnybar energi integrerat i byggnader och hur utnyttjas dessa mest effektivt? Examensarbetet är utfört i samråd med Arne Roos och Magnus Åberg vid Institutionen för teknikvetenskaper, Fasta tillståndets fysik, Uppsala universitet.Examensarbetet innehåller en bakgrundsbeskrivning, beräkning av temperatur hos tilluft vid luftburen uppvärmning och elproduktion hos småskaliga Vindkraftverk, och simuleringar av dels luftburen uppvärmning med olika fjärrvärmetemperaturer och dels byggnader med solfångare och solceller.Beräkningarna visade att flödet, som blir högre för större byggnader, hade stor inverkan på vilken temperatur tilluften behövdes värmas till.

Ämnesintegrering på Industriprogrammet

 diskuterats flitigt, såväl på det nationella planet som på EU-nivå. Trenden pekar på ettbyggande där allt större vikt läggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagsläget finns flera exempel på hus med ett mycket lågt energibehov, och antaletlågenergihus växer för varje år.I skrivande stund ligger kraven på bostäders specifika energianvändning på 110 kWh/m2år i Stockholm, men redan till nästa år finns förslag på att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om såkallade Nära nollenergihus och de preliminära resultaten indikerar att kravnivån för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 år, vilket är i nivå med de rekommendationersom i dag återfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgångsläge i ett uppfört lågenergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande åtgärders inverkan på effekt- ochenergibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med åtgärderna har studeratsmed hjälp av en modell för livscykelkostnader.Åtgärderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor påverkan dehar var för sig.

Ljudemission från vindkraftverk

I takt med att samhället växer behövs nya alternativa energikällor, inte bara för att täcka upp det nya behovet av energi utan även för att substituera till exempel kolkraften som ger betydande utsläpp i vår miljö. Vindkraften kommer därmed med all sannolikhet ha en betydande marknadsandel i framtidens energimarknad.Utbyggnaden av Vindkraft hindras bland annat av den utbredda misstro som finns kring Vindkraftens effekter för boende omkring Vindkraftverken. Speciellt kan ljud från Vindkraftverken upplevas som störande. Ljudemissionen från ett Vindkraftverk är den ljudeffekt verket ger upphov till. Syftet med projektet var att utreda sambandet mellan mätbara variabler och ljudeffektnivån samt utreda möjligheten att beskriva ljudeffektnivån från ett Vindkraftverk med en semi-empirisk modell.

Vindkraftsturism : En studie av teknisk turism med särskilt fokus på vindkraftsparker

This study investigates and describes the phenomenon of ?technical tourism?, in the case ofwind power plants in Sweden. The main purpose of the study is a greater understanding ofa field which to date has remained largely uncharted.Technical tourism is a type of visits to a production site, where the technical aspect ofthe production is the main focal point for the visitor. The definition of technical tourism isbased on concepts within ?Industrial tourism?.

Utveckling av ett verktyg för automatisk framtagning av konstruktionsunderlag för småskaligt vindkraftverk

Att ta fram ett konstruktionsunderlag för ett småskaligt Vindkraftverk som vanlig användare är en tidskrävande process och professionell hjälp kan behövas. Ett verktyg som automatiskt genererar ett sådant underlag skulle medföra stora tidsbesparingar samtidigt som det går att använda på egen hand. Ett internetbaserat verktyg gör det dessutom möjligt för vilken användare som helst att undersöka potentialen att bygga ett småskaligt Vindkraftverk på sin egen plats, allt som behövs är en internetuppkoppling.Det verktyg som utvecklats i detta projekt låter användaren mata in omgivningsparametrar och energibehov på en hemsida för att sedan automatiskt få ut ett konstruktionsunderlag. Underlaget innehåller Vindkraftverkets dimensionering och information om hur bladen kan konstrueras. Bladen som används i modellen är skurna ur rör och från forskning vid Linköpings universitet har det visat sig ge goda resultat.

Förstudie för en vindkraftpark på Malmölandet i Norrköping : En undersökning av förutsättningarna för en vindkraftpark på ett sen tidigare planerat område

This is a feasibility study that examines various aspects of building a wind farm on Malmön in Norrköping. The feasibility study deals with interests of conflict, park design, electrical connections, production calculation, financial calculations and operating- and timetable.The report is divided into two distinct parts. First a theoretical part, which deals with conflicting interests, park design and electrical connections. Second a part with simulations dealing with production calculations, and financial calculations.Opposing interests are mapped so that problem areas can be found, and help put focus on the right places at a future environmental impact assessment (EIA). There are a number of areas where planners have to assess on an EIA, this thesis point on the most important areas.

Kvarteret Kajutan - från lågenergi till plusenergi

 diskuterats flitigt, såväl på det nationella planet som på EU-nivå. Trenden pekar på ettbyggande där allt större vikt läggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagsläget finns flera exempel på hus med ett mycket lågt energibehov, och antaletlågenergihus växer för varje år.I skrivande stund ligger kraven på bostäders specifika energianvändning på 110 kWh/m2år i Stockholm, men redan till nästa år finns förslag på att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om såkallade Nära nollenergihus och de preliminära resultaten indikerar att kravnivån för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 år, vilket är i nivå med de rekommendationersom i dag återfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgångsläge i ett uppfört lågenergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande åtgärders inverkan på effekt- ochenergibehov. Även de ekonomiska aspekterna förknippade med åtgärderna har studeratsmed hjälp av en modell för livscykelkostnader.Åtgärderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor påverkan dehar var för sig.

<- Föregående sida 15 Nästa sida ->