Bakgrund: Depression kan drabba alla ålderskategorier vilket gör den till en av de mer vanligt förekommande och kostsamma sjukdomarna i världen. Deprimerade personer vänder sig i allmänhet till primärvården vilket ställer krav på sjuksköterskans kunskap och bemötande. Tidigare forskning lyfter fram behandlingsalternativ framför hur det upplevs att leva med depression. Därför behövs mer kunskap om upplevelsen.Syfte: Syftet för studien var att undersöka upplevelsen av att leva med depression.Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats och ett induktivt tänkande som utgångspunkt. Studien analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Ett övergripande tema och fyra subteman identifierades i studien.

Måldokument och betygskriterier på nationell nivå är generellt utformade för att möjliggöra lokala tillämpningar, bedömningar och beslut (det sk ?lokala frirummet?). Detta ställer krav på skoloratt omforma de nationella dokumenten till lokala kursplaner och bedömningskriterier. Det förefaller finnas en Vilsenhet bland lärarna om relationen mellan lokala och nationella kriterier.Det förefaller också finnas en Vilsenhet bland skolledningar om hur arbetet med att ta fram lokala bedömningsgrunder skall ledas för att komma bort från ?inre mallar? när bedömningar görs.I examensarbetet studeras vad regelverket egentligen kräver och olika begrepp benas ut.

Hur upplever tonårs föräldrar sitt föräldraskap i vårt allt mer individualiserade samhälle? Det senmoderna samhället präglas av Vilsenhet och man ställs som människa inför många val som man ska ta ställning till. Detta gäller även dagens föräldraskap då familjen är i ständig förändring, inte minst när barnen befinner sig i tonårsperioden. Då vi i vår studie ville få en beskrivande skildring av föräldrarnas upplevelse av att vara tonårsförälder i dagens samhälle har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien bygger på tio intervjuer av tonårsföräldrar.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaperna kring hur vägen ut kan te sig för perso¬ner som lämnar kriminalitet/missbruk. Avsikten är också att få en ökad förståelse för hur kvinnors och mäns vägar ut kan se ut. Vi använder oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts med åtta personer varav fyra kvin¬nor och fyra män vilka på ett eller annat sätt är knutna till de sociala företagen KRIS re¬spektive Vägen ut-kooperativet. Den insamlade empirin analyseras utifrån teorin om exitprocesser, teorin om sociala band samt genusteori.

Etiska frågor griper in i varje människas liv och det blir allt viktigare för individens självkännedom att få bearbeta dessa frågor. För att klara av det behövs kunskap och redskap att utveckla vår förmåga till kritiskt tänkande. Osäkerheten är stor idag och det är inte lika självklart vilka värderingar och normer vi ska leva efter. Forskning visar också att barns intresse för etik och livsfrågor ökar, samtidigt som de känner en växande Vilsenhet. Vi lärare blir allt viktigare personer som tillsammans med hemmet ska påverka och ansvara för elevernas framtid.

Psykologi är ett ämnesområde som hittar nya tillämpningsområden, och under inledningen av 2000-talet har coaching blivit en trend. Uppsatsens syfte är att förstå hur teoretisk och empirisk bakgrund verkar in på hur professionella, heltidsarbetande coacher arbetar, samt hur psykologer kan hitta en vetenskaplig ingång i att arbeta med friska människors behov av växt och utveckling. Intervjuer utfördes med åtta coacher med varierande teoretisk bakgrund, samt psykologförbundets ordförande Lars Ahlin. Rapporten visar att coaching är ett mångfacetterat område, där utbildningar och branschstandard fortfarande är fragmenterat och svårt att få en överblick över. Coacher som inte är psykologer eller beteendevetare använder sig av sk erfarenhetsbaserat empiri med ett belief-based teoretisk ramverk.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring läxans funktion och nytta i kärnämnena. Detta är av intresse då debatten kring läxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lärare, politiker och föräldrar, utan att man tillfrågar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick från 6 frågeställningar, rörande; elevers uppfattningar om läxors för- och nackdelar för deras lärande, genomgång av studieteknik, tid spenderad på läxor, läxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende på gymnasieprogram, kärnämne och kön. Avslutningsvis tillfrågades eleverna om vad de tror att lärare har för intentioner med att ge läxor. Deltagarna var 84 män och kvinnor från tre gymnasieskolor, fördelade på studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

Många av oss kommer någon gång i livet att drabbas av depression men många söker hjälp först vid symtom som fysisk smärta. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva människors upplevelse av att leva med depression. Resultatet förväntades ge ökad förståelse för personer med depression samt underlätta diagnostisering och minska stigmatiseringen av dessa personer. Det 14 vetenskapliga artiklar som låg till grund för litteraturstudien analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att ha en känsla av att något är fel och att känna det i kroppen: att leta orsak och kämpa för att hantera sin situation: att sakna värde, vara sårbar och ha brist på hopp: att ha behov av stöd men känna skam och tvivel.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring läxans funktion och nytta i kärnämnena. Detta är av intresse då debatten kring läxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lärare, politiker och föräldrar, utan att man tillfrågar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick från 6 frågeställningar, rörande; elevers uppfattningar om läxors för- och nackdelar för deras lärande, genomgång av studieteknik, tid spenderad på läxor, läxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende på gymnasieprogram, kärnämne och kön. Avslutningsvis tillfrågades eleverna om vad de tror att lärare har för intentioner med att ge läxor. Deltagarna var 84 män och kvinnor från tre gymnasieskolor, fördelade på studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring läxans funktion och nytta i kärnämnena. Detta är av intresse då debatten kring läxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lärare, politiker och föräldrar, utan att man tillfrågar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick från 6 frågeställningar, rörande; elevers uppfattningar om läxors för- och nackdelar för deras lärande, genomgång av studieteknik, tid spenderad på läxor, läxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende på gymnasieprogram, kärnämne och kön. Avslutningsvis tillfrågades eleverna om vad de tror att lärare har för intentioner med att ge läxor. Deltagarna var 84 män och kvinnor från tre gymnasieskolor, fördelade på studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

Dagens samhälle är förvisso inte samstämmigt med gårdagens och inte heller morgondagens. Trots att det i samhällsdebatten idag gärna hävdas att klassamhället snart inte längre existerar så finns det fortfarande där i alla högsta grad. Ett samhälle där individer upplever klasstillhörighet och där klassidentiteten är en del av den sociala identiteten.Genom en litteraturstudie som baseras på tre rikstäckande undersökningar i ämnet klassidentitet har jag studerat hur viktig känslan av klasstillhörighet och klassidentitet är för individens identitetsskapande. Med en pedagogiskt sociologisk ansats har jag sökt besvara frågan; Hur inverkar klasstillhörighet och klassidentitet på individens identitetsutveckling? Samt med följdfrågan; vilken påverkan kan en underskattad eller försvagad syn på klasstillhörigheten få för individens identitetsutveckling? Resultatet visar att en majoritet av de tillfrågade i materialet anser att klassamhället fortfarande förekommer samt att de känner klasstillhörighet och kan identifiera sig med sin klass, vilket visar att det närmast kan ses som oansvarligt att i dagsläget försöka ignorera klassindelningens existens.

Självskadebeteende definieras med att personen skadar eller stympar sin kropp upprepade gånger utan självmordsavsikt. Sedan 1990-talet har det skett en ökning av inläggningar med självskadebeteende som orsak och är vanligast bland kvinnor i åldrarna 15-24 år. Problembilden är komplex och sjukvården står många gånger handfallen och osäker i hur beteendet ska bemötas, vilket leder till att personal inte vet vilket förhållningssätt de ska ha i omvårdnaden. Studien gjordes enligt en metod för interventions studier. Syftet med denna studie är att i samband med en utbildningsintervention beskriva personalens process i sin förståelse av bemötandet av personer med självskadebeteende.

Perioder av aktivt identitetsutforskande är särskilt aktuellt för den unga vuxna individen. Flera delar av identiteten konsolideras under denna livsfas, där bl.a. frågan om att hitta en yrkesidentitet är central. För unga vuxna studerande, som avslutar en längre högskoleutbildning och står inför att gå ut i yrkeslivet, blir ett utforskande och prövande kring vem man varit som student samt kring framtida potentiella yrkesroller ofta aktuellt. Övergången i yrkeslivet kan också upplevas som ett ökat vuxenblivande.

BakgrundSverige har en åldrande befolkning. År 2030 beräknas antalet invånare över 80 år vara nästan fördubblat mot idag, det vill säga 800 000. De mest sjuka äldre som är i behov av omfattande vård och omsorg utgör cirka 17 % av befolkningen över 65 år och har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. När äldre personer drabbas av sjukdom eller skada är vägen vanligen in via akutmottagningen. Där utsätts ofta den äldre för långa väntetider med ökad risk för avvikelser såsom fall, konfusion, eller dehydrering.