Syftet med detta arbete är att undersöka problematiken i strukturerna mellan bostadsbyggandets aktörer och deras förhållande till individen. Syftet är även att undersöka förutsättningar för bostadsbyggande där individen själv ges möjlighet att planera och bygga sin bostad. Utgångspunkten i arbetet är att undersöka individens möjligheter att skapa sitt eget boende i ett flerbostadshus. Vi ställer oss frågan och utforskar i arbetes första del varför detta inte sker i större grad i dagsläget och vad det kan bero på. Utifrån ett teoretiskt angreppssätt som utgår ifrån strukturers påverkan och aktörers handlingar i samhället undersöker vi strukturerna fysisk planering och bostadsbyggande. Här presenteras även olika ämnen som behandlar individen och dess förhållande till boendet och påverkan inom stadsbyggande. I arbetets empiriska del undersöks byggemenskaper, vilket innebär att individer tillsammans går ihop och i egen regi planerar, bygger och förvaltar en bostad.

Som del i utbildningen Samhällsbyggnad på Luleå tekniska universitet ingår det att göra ett examensarbete som har relevans till utbildningen. Detta arbete innebar att planera ett bostadsområde med cirka 60 stycken Villor på ett område på Bränslan i Södra Sunderbyn. Arbetet beskriver hela planeringsprocessen av området från början till färdigt förslag. Under arbetets gång har vägar, VA-ledningar, grönområden och tomter planerats. Arbetet har resulterat i två olika utformningsförslag, med samma antal tomter.

Västerviks kommun har under tiotals år haft en vikande befolkningsutveckling men under de senaste åren har en förändring skett och trenden har brutits. En stor satsning på att uppföra sjönära bostadsområden nära staden har lockat till inflyttning, och kommunen vill fortsätta den utvecklingen. Solbergsudde ligger strax utanför Västervik och det finns långt framskridna planer på att där uppföra ett nytt attraktivt bostadsområde med blandad bebyggelse. Solbergsudde präglas av en lantlig skärgårdskaraktär och idag finns där 17 bostadshus/fritidshus som ej är planlagda. Problem finns med både enskilda läckande avloppsanläggningar och brist på färskvatten.

The climate change the earth today has to face is no longer a global problem when every individual has a responsibility to act. The residents in Sweden have no understanding how their energy consumption affects the environment, nor what measures can be taken to reduce the energy consumption.The use of the energy in new Buildings is considerably lower than in the older ones as conditions have improved and the requirements have been more stringent. As most of the buildings in the future have already been constructed it´s important to take every opportunity for energy efficiency and rebuilding of available buildings will become a significant act. Reconstruction of a building contributes generally to both a reduced individual and a reduced total energy use, while new constructions only keep a low individual energy use but a increase the total energy use. For this reason we present the opportunities for reconstruction, mainly to reach the standards for a passive house..

Detta arbete har gjorts i samarbete med Jönköpings kommun.Arbetet handlar om orten Bankeryds struktur och framtida utveckling. Orten ligger i Jönköpings kommun 10 km nordväst om Jönköping längs Vättern. Närheten till Jönköping innebär både möjligheter och problem, då orten kan dra nytta av stadens serviceutbud samtidigt som det egna riskerar att bli eftersatt på grund av konkurrensen.Syftet med arbetet var att se om Bankeryd ska utvecklas som en egen ort eller en förort. Vidare var syftet att utreda dagens struktur och roll i ortssystemet för att kunna ta fram en strategi för utveckling.Metoden som valdes var en deskriptiv analys. Denna kompletterades med intervjuer och egna iakttagelser.

Västerviks kommun har under tiotals år haft en vikande befolkningsutveckling men under de senaste åren har en förändring skett och trenden har brutits. En stor satsning på att uppföra sjönära bostadsområden nära staden har lockat till inflyttning, och kommunen vill fortsätta den utvecklingen. Solbergsudde ligger strax utanför Västervik och det finns långt framskridna planer på att där uppföra ett nytt attraktivt bostadsområde med blandad bebyggelse. Solbergsudde präglas av en lantlig skärgårdskaraktär och idag finns där 17 bostadshus/fritidshus som ej är planlagda. Problem finns med både enskilda läckande avloppsanläggningar och brist på färskvatten.

Energifrågan har fått mer och mer uppmärksamhet. Hur mycket energi som används till uppvärmning har stora miljömässiga och ekonomiska effekter.Hur vi i Sverige bygger våra småhus och de regler som styr energiåtgången har varierat över Åren.Åtvidabergstakvåningar är ett företag som utför påbyggnader i form av nya takvåningar till småhus. Det var Åtvidabergstakvåningar som kom med initiativet till studien och metoden att sätta ihop ett antal typhus och utrusta dessa med deras takvåningar. På så sätt ges en bild av hur energiåtgången förändras för olika Villor byggda under olika tidsepoker.Rapporten ger en bild av klimatskalets uppbyggnad och vilka energiförluster som sker genom detta, samt hur klimatskalen och byggreglerna förändrats över åren. Resultatet av rapporten är en energiberäkning som redovisar energiåtgången i W/m2 för typhusen med och utan takvåning för att se hur energiprestandan förändras.Energiberäkningen visar att äldre hus får en bättre energiprestanda med takvåningar än utan.

Idag saknas en bra översikt för kulturhistoriskt intressanta byggnader i hela Ljungby stad. Centrumbebyggelsen är inventerad och värderad sedan tidigare, men övriga delar av staden är i behov av samma arbete.  Målet är att denna studie ska leverera ett kunskapsunderlag som underlättar vid planering och bygglovsprövning. I arbetet inventeras och värderas bebyggelsen och miljön i områdena Stensberg och Rönnäs i Ljungby stad.  Genom fältobservationer och studier av bl.a. kartor och ritningar har konstaterats att bebyggelsen är av varierande karaktär.

Detta examensarbete handlar om en tätortsnära landsbygd och hur den kan utvecklas till en boendeplats för fler människor än idag. Platsen heter Sydvästra Möckeln och ligger strax utanför Älmhult i södra Småland. I Älmhult ser man en befolkningsökning samtidigt som det är brist på bostäder. Det som erbjuds är tomter och Villor i traditionella villaområden. Kommunen har i sin översiktsplan pekat ut områden för boende i Sydvästra Möckeln, som ligger som längst sex kilometer ifrån centrum och min uppgift har varit att ta fram ett förslag på hur utbyggnaden av detta område kan se ut. Titeln på arbetet ? Blandbygd ? syftar till förslaget, där bebyggelsen består av olika boendeformer för att möjliggöra tätortsnära landsbygdsboende för olika människor.

Our thesis focus on how retirees perceive Tv4s news casts of economy news where we focused on five different aspects: What is the relationship between the news cast and the viewer and how does the viewer express their understanding of the news cast and the way it is constructed? What are the viewers attitude towards the news content and how do they find the news cast useful for them personally?We choosed retirees as our target group due to their vulnerable economic position in today?s society and TV as an important medium for them due to the digital divide. The study was performed with twelve qualitative interviews and one group interview where six retirees took part.We discovered a big interest for economic news in the target group. The majority had a sympathetic view of the news cast they saw but they also expressed skepticism toward the economy segment and/or news castings. The majority expressed a lack of trust for the journalists and the experts brought in to share observations and make announcements, and the financial business overall.

Den här studien behandlar hur de äldre småhusägarna i Ingelstad ser på sitt framtida boende. En ökande andel äldre i samhället som vill bo kvar i sina Villor, medför en trögrörligbostadsmarknad som har svårt att tillgodose den yngre generationens efterfrågan på bostäder. Syftet med studien var att undersöka hur småhusägare i åldern 55-70 år i Ingelstad skulle viljabo i framtiden. Vidare var syftet att se om och hur i så fall kommunen kan bidra till att skapa rörlighet på den lokala bostadsmarknaden. Metoden som använts är en semistrukturerad intervjumetod.

This master thesis was made to describe how sales organisations are constructed in Sweden within an industry with almost every sales situation as a new task selling, and where almost every selling is over one million Skr. One of these industries is the homebuilding industry with companies that manufacturers prefabricated houses and semi-fixed manufactured homes in Sweden. The pre-studies where made by using the Internet, intervjues and theory studies to construct a conceptual framework. The sales organisation was conceptualized to be able to measure: salesman, sales leader, improved skills, communication, reported information, compensation and company targets. This conceptualisation and operationalisation lead to a survey that captured organisations within the homebuilding industry in Sweden.

De ständigt stigande energipriserna har enligt intervjuade mäklare fått ägare av småhus att bli allt mer uppmärksamma på fastighetens driftskostnader. Eftersom uppvärmningskostnaderna är störst av driftskostnaderna faller fokus på uppvärmningssystemen då det i slutändan är de som bestämmer bränslekostnaderna. Ett byte av uppvärmningssystem är relativt kostsamt och man kan därför anta att småhusägaren som överväger att konvertera är intresserad av hur investeringen påverkar fastighetens värde. Ur samhällsmässig synpunkt är det av stort värde att se hur uppvärmningssystemen värderas eftersom detta är en indikation på hur införda avgiftssystem påverkar marknaden. Undersökningar gjorda i detta arbete påvisar att energipriserna får genomslag i värderingen av vissa uppvärmningssystem och att anmärkningsvärt många fastigheter byggda under åttiotalet har elvärme, det system som är förknippat med högst energikostnader.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan ser på barns språkutveckling och att undersöka vad utvalda pedagoger anser är viktigt för att barnen i verksamheten ska utvecklas språkligt. Uppsatsen baseras på sex intervjuer med pedagoger på två olika förskolor som ligger placerade i områden där miljön utgörs av fristående Villor, skog och mark. Avsikten är att ta reda på vad just dessa informanter anser och att sedan sammanställa informationen på så sätt att likheter och skillnader kommer fram. Resultatet av undersökningen visar att verksamheterna på förskolorna är väl grundade i styrdokumenten men att lika stor vikt läggs vid att anpassa arbetet efter de barn som finns representerade i gruppen. Vardagssamtal är det som ses som det viktigaste för att barnens språk ska utvecklas och att man som pedagog har en medvetenhet i sitt sätt att samtala med barnen.

Biogas är en förnyelsebar energikälla som tillverkas genom att organiskt material som matavfall bryts ner av mikroorganismer under anaeroba (syrefria) förhållanden. Regeringen har satt upp mål för en högre matavfallsutsortering vilket leder till ökad mängd tillgängligt substrat till biogasproduktion.Matavfallet som samlas in börjar brytas ner under tiden det transporteras och lagras. Syftet med studien var att undersöka hur länge matavfall lagras, ta fram ett representativt recept på ett genomsnittligt matavfall i Sverige och utvärdera hur mycket metanpotential som försvinner från matavfall med avseende på lagringstid, insamlingssystem (papper- och plastpåse) och lagringstemperatur (22°C och 6°C) genom laboratorieförsök.Den genomsnittliga lagringstiden för matavfall från Villor och flerbostadshus i undersökningen var sex dagar. Ett recept för matavfall har tagits fram med hjälp av litteratursökning och modifiering av recept i Avfall Sveriges rapport U2010:10. Laboratorieförsöken visade att skillnaden i metanpotential mellan plast och papper var tydlig vid 22°C, då metanpotentialen sjunker, men obefintlig vid 6°C.För att uppnå maximal metangasproduktion från matavfall under den varma delen av året så är plastpåsar bättre då de har en mer konserverande effekt på matavfallet än papperspåsar.