Pedagogers syn på pojkar och flickor, i enlighet mot de traditionella könsmönstren, har förändrats över tid. I dagens fritidshem ska flickor och pojkar ha samma möjligheter och lika rättigheter. Studiens syfte är att öka kunskapen kring fritidspedagogers syn på de traditionella könsmönstren samt hur de bemöter flickor och pojkar utifrån dessa. Frågeställningen som är framtagen vill belysa om de traditionella könsmönstren påverkar fritidspedagogers syn på flickor och pojkar samt om de arbetar för jämställdhet mellan pojkar och flickor. I studien skildras även tidigare forskning som bland annat belyser pedagogers syn på pojkar och flickor.

Denna kvalitativa studie har i syfte att förstå hur stereotypa föreställningar påverkar unga kvinnor med ursprung i Mellanöstern. Studien är baserad på sex unga kvinnors tolkningar av samhällets stereotypa föreställningar kring denna grupp. Resultatet visar att majoriteten av informanterna blev någorlunda påverkade av dessa föreställningar. Fyra av respondenterna påverkades mer och upplevde att de många gånger var i behov av att bevisa att de negativa föreställningarna inte alltid stämmer. Föreställningarna om invandrarfamiljen är enligt informanterna överdramatiserade. Majoriteten ansåg att reglerna som fanns i hemmet inte handlade om kontroll, istället betonade de att föräldrar gör det av omsorg.

När människor drabbas av en traumatisk kris som raserar deras vardag tvingas de till att försökabygga upp sin tillvaro igen. Vissa gör detta genom att blogga om sina tankar och känslorrörande krisen. Vad kommer det sig att så många väljer att visa upp sitt lidande i ett offentligtforum? Med hjälp av grundad teori undersöker vi de mest centrala aspekterna av och omkringkrisbloggande för att skapa en större förståelse för detta nutida fenomen. Genom intervjueroch studier av bloggar framkommer det att personer som bloggar får möjlighet att på egnaVillkor göra sin röst hörd, sprida sin berättelse och reflektera över sin egen resa.

Studien belyser hedersrelaterat våld ur ett rättssociologiskt perspektiv, där vi fokuserar på den samhälliga normen kontra den rättsliga. Vår övergripande forskningsfråga är skillnaderna mellan östs synsätt att se på hedersrelaterat våld mot västs. För att få svar på denna fråga har vi använt oss av en fallstudieundersökning, den genomfördes med hjälp av metoderna dokumentanalys och djupintervju.De svar vi fick fram genom fallstudien visade på att det finns klara skillnader mellan lagar och normer mellan öst och väst, detta ledde i sig till att det uppstår kulturkrockar.Hedersrelaterat våld handlar om att förtrycka kvinnan, de mänskliga rättigheterna respekteras inte. Lagstiftningen behöver effektiviseras och förstärka åtgärder för att garantera rättvisa och jämlikhet för kvinnor, deras ekonomiska, sociala, kulturella och politiska Villkor måste förbättras för att vi ska få bukt med hedersrelaterat våld. Resultatbilden av hur lagen och socialtjänsten ser ut och vad som inte fungerar, visar på att det finns möjligheter till förbättringar, detta har både utrikesministern och jämställdhetsministern insätt.

I arbetet studeras hur sex läroböcker skildrar första världskriget. Läroböckerna i min studie används för undervisning på grundskole- och gymnasienivå. Stoffandelar, läsbarhet och innehåll är centralt i studien. Att analysera läroböcker är viktigt, eftersom det ger kunskap om stoffhantering och urval. Syftet är att analysera stoffandelar, läsbarhet samt att göra en innehållsanalys baserad på stoffinnehåll.

De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och Villkor där skolans mer formativa förhållningssätt ställer andra krav både till sitt innehåll och form jämfört med fritidens skrivpraktik där ungdomarna ofta själva väljer både textarena och formen för denna. Syftet med den här undersökningen var att försöka förstå och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels på sin fritid och dels i skolan. Vi ville även studera om fritidens skrivpraktik påverkade skolans skrivpraktik och i så fall hur. Undersökningen har genomförts med hjälp av åtta olika informanter, lika många flickor och pojkar, fördelat på fyra stycken i årskurs 8 på grundskolan och fyra stycken i årskurs 1 på gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jämfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ämnesområdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med själva skrivpraktiken..

Syftet med det här examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lära sig matematik om den framställs på ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sätt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sätt att motivera eleverna. För att få svar på våra frågeställningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik på en gymnasieskola. Under veckans gång observerade vi eleverna och deras arbete. Utifrån våra observationer utvärderade vi själva projektveckan.

Abstract/Sammanfattning Problemområde Får elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rätt till i en dyslexiskola? Syfte och preciserade frågeställningar Det övergripande syftet med mitt examensarbete är att undersöka pedagogiska metoder för lärande i en dyslexiskola och om skolans metoder är överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet är att få svar på vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bäst i sitt lärande utifrån följande preciserade frågeställningar: ? Vilka strategier använder eleven för sitt lärande? ? Hur upplever eleven lärmiljön i skolan? ? Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? ? Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger på beprövad erfarenhet? ? Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi? Teoretisk ram Jag har valt att använda tre teorier som påverkar elevens Villkor och förutsättningar för lärande nämligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv.

I Sverige insjuknar varje år ca 600 ungdomar i åldrarna 0-14 år i diabetes typ 1. Antalet ungdomar som insjuknar i diabetes typ 1 ökar kontinuerligt. Föräldrar, anhöriga och barn måste lära sig leva med sjukdomen och framförallt försöka anpassa vardagens liv utifrån de nya Villkor som sjukdomen medför. För att möjliggöra denna anpassning bidrar sjukvården med viktig kunskap och vård under hela sjukdomstiden men kanske speciellt under debuten av sjukdomen. Denna studies syfte var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av vård av barn på sjukhus i samband med barnets diabetesdebut.

Biografmarknaden är i dagsläget i en situation där marknadsledaren har en monopolliknande ställning. Detta påverkar i hög grad de mindre biografernas existens då man inte kan konkurrera på samma Villkor. Detta i sin tur leder till att biografbesökarna försvinner till de större biograferna med större produktutbud. Mindre biografer måste hitta nya lösningar för att kunna behålla sina kunder på en konkurrensutsatt marknad. Denna uppsats tar därför upp vilka faktorer som är viktiga för att kunna skapa lojala och återkommande kunder. Syftet med uppsatsen är att göra en fallstudie för att analysera och utvärdera två stora och en liten biograf.

The purpose of this case study was to examine consequences of a limited social citizenship among young adults in the refugee camp of DeHeishe in Palestine. In order to receive a profounder understanding of conditions and structures that affects young adult?s experiences of social citizenship, status in the community and practices a case study was carried out during April 2013.The data has been collected by triangulation, conducted through nine interviews, 52 survey forms and several observations in DeHeishe camp. The data was analyzed through the theoretical approach of social citizenship, intersectionality and the concept of ?empower-ment?.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur förskolepedagoger idag resonerar kring påståendet om att vi lever i en beröringsfattig kultur och om detta är något vi kan se effekter av i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer av tre förskolepedagoger, tillsammans med observationer ute i barngrupper har jag velat se om beröringsklimatet på förskolan eventuellt står i konflikt med barnets grundläggande behov av beröring och på vilka sätt detta i så fall visar sig. Resultatet av undersökningen visar att påståendet till viss del stämmer, men att problemet främst ligger i vuxnas rädsla för att bli missförstådd i sina fysiska handlingar mot barnet. Denna rädsla har i första hand visat sig hos manliga pedagoger, som enligt respondenterna blir granskade utifrån i större utsträckning än kvinnliga pedagoger. Vi ser även hur pedagoger, utifrån föreställningar om pojkars och flickors beröringsbehov, agerar olika beroende på barnets kön och därmed sätter ramarna för barnets förhållningssätt till beröring.

Uppsatsens syfte är att undersöka om revisorernas uppfattning om uppdragsbrevet, avseende på syfte, innehåll och förhållningssätt ter sig vara olika. Som följd härav ska vi även undersöka om det finns skiljaktigheter i uppfattningen mellan revisionsbyråerna. Vi har skrivit uppsatsen med en induktiv ansats och således tagit utgångspunkt i empirin. Data har samlats in med kvalitativt metod i form av personliga intervjuer. Intressenter och uppdragsgivare har olika förväntningar på revisorerna, vilket resulterar i ett förväntningsgap dem emellan.

ABSTRAKT Alvarsson, Helena (2007). Samarbetets för- och nackdelar i lärarkåren. (Benefits and disadvantages of teacher staff cooperation). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60 p, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete är att studera vilka för- och nackdelar samarbete i lärarlag i gymnasieskolan kan ha samt huruvida samarbete kan minska upplevelser av tidsbrist. Vidare är avsikten att arbetet ska ge förslag till förbättring inom området.

Syftet med denna undersökning var att genom en jämförelse mellan originalet och nyinspelningen av filmen The Hills Have Eyes (1977 av Wes Craven, 2006 av Alexandre Aja) analysera filmiska representationer av monstrositet. Undersökningen vilade på föreställningen att det monstruösa som en filmisk framställning är beroende av en tolkning som resulterar i en upplevelse av monstrositet, och att denna tolkning är knuten till en social verklighet som ser olika ut i olika historiska skeden. Teoretiska utgångspunkter skapades med förankring i Foucaults idéer kring diskurser, men även i Ulrich Becks beskrivning av risksamhället samt Anthony Giddens och Zygmunt Baumans tänkande beträffande modernitetens Villkor. Undersökningen genomfördes som en innehållsanalys som utgick ifrån att välja undersökningsobjekt och att definiera vad undersökningen skulle fokusera på, varpå objekten observerades, observationerna kategoriserades, kategorierna analyserades och resultatet sammanställdes i en rapport. Arbetet ledde fram till tre övergripande slutsatser: 1.