Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vad som bidrar till hur föräldrar förhandlar fram fördelningen av föräldraledigheten och hur föräldraledigheten fördelas. Frågeställningar Vilka förhandlingar föregår beslutet om fördelningen av föräldraledigheten mellan varandra? Vilka faktorer bidrar till fördelningen av föräldraledigheten? Metod Vi har använt oss av kvalitativ ansats i form av halvstrukturerad intervjuer. Sammanlagt har vi intervjuat nio föräldrapar där föräldrar har fått möjligheten att berätta om hur de fördelar föräldraledigheten mellan sig och vad som bidragit till deras beslutet. Resultat Resultatet visar att det finns olika faktorer som bidrar till föräldrarnas fördelning av föräldraledigheten. Ekonomiska skäl var den avgörande anledningen till fördelningen av föräldraledigheten. Vidare var traditionella könsroller som att kvinnan ville vara hemma och ville inte dela med sig av föräldraledigheten till mannen.

Snatteri är ett brott som har blivit allt vanligare på senare tid. Vi ville skriva om detta för att vi anser att detta är ett brott som kan vara grunden till mer allvarlig brottslighet. Vi valde att titta närmare på hur Hennes & Mauritz, Kiosken Ålidhem och ICA Mariehem förebygger snatterier. Anledningen till att vi valde dessa tre företag är att de är av olika storlek och har olika sortiment till försäljning. För att ta reda på hur dessa företag bedriver sitt arbete mot snatterierna genomförde vi tre intervjuer, en med varje företag.

När människor vill hitta information om vad som pågår i deras och andras samhällen, så har tidningar blivit en primär källa. Jag ska göra en analys av vad tre olika tidningar rapporterar om den antisemitiska kampanjen i Polen som började i mars 1968. Jag ska även analysera vad samma tidningar skrev om de polskjudiska flyktingarna när de kom till Sverige år 1969. Då jag gör min undersökning kommer jag att använda mig av beskrivande idéanalys som metod. Jag kommer även att använda mig av den komparativa metoden när jag jämför tidningarnas innehåll med varandra.

Vi har som kandidatarbete gjort ett dokumentärfilmsprojekt. Filmen handlar om barns och pensionärers tankar och funderingar om döden. Vi ville göra en annorlunda dokumentär som väcker känslor utan att provocera. Döden är något som man inte ofta talar om och därför kände vi att vi ville ta upp detta ämne i en seriös men ganska lättsam film. Vi bestämde att lägga tyngdpunkten på research för att få en så bra grund som möjligt.

Den utgångspunkt vi har valt till vårt arbete är ?skolledares tankar och motiveringar till den särskilda undervisningsgruppen (SUG)?. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man på inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap från elever i SUG? Hur ser man på det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för ämnet är den variation av SUG som vi mött i vår utbildning och under vår verksamhetsförlagda tid.

Eftersom jag anser att det är ytterst viktigt att värna om och ta tillvara på vår natur och miljö på rätt sätt, betämde jag mig för att undersöka hur medvetna barn i våra förskolor är om återvinning, olika material och dess livscykel. Jag ville se om det gick att märka någon skillnad i barns tankar om natur och olika material, i förskolor där ett aktivt arbete med hållbar utveckling pågick och förskolor som inte arbetade aktivt med detta. Jag ville också ta reda på vad hållbar utveckling betydde för förskollärarna och om de arbetade med detta på förskolan. Mina undersökningar visade mig att det går att finna vissa skillnader i medvetenheten hos barn, beroende på om pedagogerna inte arbetar med frågor rörande natur och återvinning eller om ett aktivt arbete finns. Jag såg även att hållbar utveckling som arbetsmetod är en bristvara i förskolor, även förskollärarnas engagemang var lägre än jag väntat mig. .

Venösa bensår kan orsaka stort lidande som kan påverka livet på olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med venösa bensår. Denna studie är en kvalitativ studie där tio kvalitativa artiklar analyserades med en manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Ständigt påmind och begränsad av smärta; Fångad och isolerad av lukt och bandage; Osäkerhet och maktlöshet över situationen; Kompetent bemötande och delaktighet är viktigt. Resultatet visade att personer som lever med venösa bensår upplever begränsningar i livet orsakade av såret.

Bakgrund: Fatigue är ett cancerrelaterat symtom och drabbar ca 61- 100 % av cancer patienterna. Det är en långdragen trötthet som gör det svårt för de drabbade att leva ett normalt liv. Syftet med arbetet var att belysa cancerrelaterad fatigue samt se hur patienter anpassar sig till att leva med detta cancerrelaterade symtom. Metod: En litteraturöversikt genomfördes, med artikelsökning i databaserna PubMed och Cinahl. Innehållsanalys gjordes på funna artiklar, totalt inkluderades 14 artiklar i resultatet.

Anledningen till att vi skrev denna rapport var att vi ville fördjupas oss i ämnet samt att vi tycker att det är ett samhällsproblem. Generellt sett har antalet jägare i dagens samhälle ökat och därmed också jakttrycket, till följd av detta ökar även antalet brottstillfällen. Vi ville undersöka möjligheterna att uppdaga och förebygga jakt- fiskebrott i Västerbottens inland, samt undersöka möjligheterna till ett utökat samarbete mellan olika parter. Vi har därmed kommit fram till att de polisiära problemen går att lösa med mer utbildning om jakt fiskebrott till utredarna och ett mer utvidgat samarbete mellan de parter som berörs. För att få så mycket information som möjligt om dagens syn på jakten och fisket i Västerbottens inland, har vi intervjuat berörda personer inom Länsstyrelsen, Jakt- fiskebevakare och poliser som idag jobbar med jakt- fiskebrotts utredningar och även funnit några statliga utredningar inom detta ämne.

Denna undersökning är baserad på min egen serie av åtta rörliga porträtt av ungdomar och hur de uttrycker sig framför kameran i varje porträtt. Syftet med studien är att undersöka vad ungdomarna uttrycker när de står och poserar framför kameran i ett rörligt porträtt (Moving Portrait). Jag ville även få djupare kunskaper i hur resultatet av min egen forskningsprocess kan användas av mig i min profession som mediepedagog och bildlärare.Jag har baserat undersökningen på en etnografiskt inspirerad metod och utifrån olika samtal, inspelningar av ljud och bild gjort en analys som har fokus på hur de olika modellerna uppträdde framför kameran och hur de valde att representera sin identitet under cirka en minuts tid. De teoretiska synsätten utgår från socialkonstruktionismens teorier. Jag ville använda det rörliga porträttet som en fri plats där modellerna kunde använda ett rum där de var kapabla att representera sin identitet.I porträttserien ville jag undersöka sammanhanget som de är tagna i.

Bakgrund: Under många år har kvinnors kroppsideal kopplats ihop med smala modeller och kändisar inom reklam och media. Problemet har nu blivit vanligare bland män också. Männen blir nu matade med vältränade, avklädda manskroppar i samma utsträckning som kvinnorna blir matade med det kvinnliga kroppsidealet. Maskuliniteten har både sexualiserats och feminiserats. Männens ideal har under senare år blivit mer inriktat på muskler, v-form och platt mage med lite kroppsfett.

De neuropsykiatriska funktionshindren ökar. Efter att ha arbetat som resurs i skolan samt varit kontaktfamilj, väcktes mitt intresse för diagnosticeringsprocessen av neuropsykiatriska funktionshinder. Jag ville genom studien undersöka vilken inställning två representanter som finns med i diagnosticeringsprocessen har till denna och deras roll i denna process. Jag ville få en bred bild, som beskriver mina informanters inställning ur så många aspekter som möjligt och använde mig därför ett flertal olika teorier. Mina teoretiska grunder bygger på de generella begreppen; Maktprocesser, Sociala konstruktioner, Medikalisering samt stämpling.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om lektioner, strukturerade för några olika intelligenser, kunde förbättra elevernas upplevelse av inlärningen. Särskilt ville vi granska hur trivsel och känslan för matematik påverkats. Begreppet intelligens och multipla intelligenser skriver vi om i examensarbetet. Vi ville även undersöka om det fanns några skillnader mellan en svensk och en amerikansk klass när det gällde just detta. Vi genomförde vår undersökning under slutpraktiken v.42 - 48, 2003.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här uppsatsen var att ta reda på vilken utbildning de lärare som arbetar med ämnet specialidrott har samt om de upplever att de saknar kunskap inom vissa områden. Vilken utbildning har de lärare som arbetar med ämnet specialidrott? Har lärarna själva varit aktiva inom den idrott de undervisar i? På vilken nivå i så fall? Upplever lärarna att de kan undervisa i hela det centrala innehållet utifrån den utbildning de har? Eller är det någonting som de vill ha mer kunskap/utbildning inom? Hur gör de lärare/tränare som saknar formell lärarutbildning med betygssättningen?Metod44 enkäter delades ut till elva skolor runt om i Stockholmsområdet. Två "riktat öppna" intervjuer genomfördes. 8 kvinnor och 36 män deltog,  alla arbetar på ett RIG eller NIU med någon eller några av specialidrotts sju kurser.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om personalen på högstadiet upplever att ungdomar på högstadiet upplever ohälsa. Om detta var fallet så ville jag ta reda på hur det visar sig hos eleverna enligt personalen, samt vad det beror på i så fall? Jag använde mig av en kvalitativ undersökning i studien då jag ville gå till djupet med frågorna och för att kunna ställa följd frågor vid intervjutillfällena. Intervjuerna genomfördes med personal på fyra högstadieskolor då jag ville ta reda på hur personalen uppfattar ungdomarnas ohälsa då de har kontakt och ser barnen/ungdomarna och deras vardag.Ungdomar idag ställs inför en massa nya intryck och val som de måste ta ställning till. På skolan har de krav på sig att prestera bra för att få bra betyg för att sen kunna välja den skolan de vill gå när de har kommit på vad de vill bli i livet.