Sökresultat:
143 Uppsatser om Villaägare - Sida 10 av 10
Implementering av SBAR- vÀgen till gemensamt lÀrande : Studie av implementering av SBAR pÄ en kardiologisk vÄrdavdelning
Bakgrund: Bristande kommunikation och informationsöverföring Àr huvudorsaken till upp-komsten av vÄrdskador i hÀlso- och sjukvÄrden. Komplexiteten i hÀlso- och sjukvÄrds organisat-ion i kombination med den mÀnskliga faktorn stÀller krav pÄ struktur i kommunikationen med hjÀlp av standardisering. En utmaning för hÀlso- och sjukvÄrden Àr att implementera och studera standardiserade kommunikationsmetoder och studera effekten pÄ patientsÀkerhet och arbets-miljö. SBAR (Situation-Bakgrund-Aktuell Status-Rekommendation) Àr en kunskapsbaserad kommunikationsmetod, utvecklad för överföring av kritisk information i komplexa arbetssituat-ioner. Metoden hjÀlper till att skapa den struktur och förutsÀgbarhet som krÀvs för effektiv kommunikation i komplexa arbetssituationer sÄvÀl under normala förhÄllanden som under stress.
HÄllbar bebyggelse: förslag till detaljplan för Katten 6 i
LuleÄ
Examensarbetet berör fastigheten Katten 6 som ligger i LuleÄ Centrum och Àgs av Folkets Hus andelsförening u.p.a. I takt med att energi- och miljöfrÄgorna har blivit alltmer uppmÀrksammade i samhÀllet och i samband med ett antal viktiga förÀndringar pÄ intilliggande fastigheter, har det vuxit fram ett intresse av att genomföra en planÀndring pÄ fastigheten Katten 6 som ska: * Dels möjliggöra en högre exploatering inom planomrÄdet Àn tidigare. * Dels bidra till en hÄllbar utveckling av bebyggelsen i LuleÄ centrum. Genom att studera befintliga planeringsunderlag som finns gÀllande planering i LuleÄ, klargöra planeringsförutsÀttningar och utforska vilka olika alternativ det finns gÀllande hÄllbar bebyggelse samt genom att vÀrdera dessa utifrÄn fördelar och nackdelar, har slutsatser kunnat dras och ett förslag till detaljplan tas fram. En stor del av examensarbetet har byggts pÄ insamling och bearbetning av textmaterial, vilket innebÀr att kvalitativ metod har anvÀnds.
?En vingklippt Àngel? : om problemen vid tolkningen och tillÀmpningen av bestÀmmelsen om mÀnniskohandel i 4 kap. 1 a § brottsbalken samt förslag pÄ hur bestÀmmelsen bör revideras
I denna examensuppsats har jag granskat bestĂ€mmelsen om mĂ€nniskohandel i 4 kap. 1 a § brottsbalken (1962:700) (BrB) samt undersökt vilket eller vilka rekvisit i lagÂstiftÂningÂen som medför sĂ€rskilda proÂblem för dess tolkning och tillĂ€mpning. Syftet med uppÂsatsen har varit att presentera förslag pĂ„ hur problemen kan lösas genom att ta fram ett lagÂförslag med de Ă€ndringar som jag anser Ă€r nödÂvĂ€nÂdiÂga för att fĂ„ en mer lĂ€ttilÂlĂ€mpad lagÂÂstiftning. Syftet har Ă€ven varit att undersöka hur dessa Ă€nÂdringÂar bör göras för att sĂ€kerÂstĂ€lla att bestĂ€mmelsen överensstĂ€mmer med de Ă€ndaÂmĂ„l som Sverige Ă„taÂgit genom ett antal interÂnatioÂnÂella instrument. Lagförslaget presenteras i en bilaga nedan (Bilaga A).UtifrĂ„n det ovan beskrivna syftet Ă€r uppsatsen upplĂ€gg enligt följande.
NĂ€ra-nollenergibyggnader
Det nya EU-direktivet EPBD2, Energy Performance of Buildings Directive (recast), som antogs 2010, specificerar att alla nya byggnader ska vara sÄ kallade nÀra-nollenergibyggnader Är 2021. En nÀra-nollenergibyggnad definieras som en byggnad med mycket hög energiprestanda, som till mycket hög grad förses med förnybar energi. Hur detta ska tolkas och var kravnivÄn ska sÀttas för energianvÀndningen Àr upp till varje land att besluta. I Sverige pÄgÄr just nu en debatt om detta och Energimyndigheten har fÄtt i uppdrag att utforma en svensk strategi för att möta kravet om nÀra-nollenergibyggnader. NÀra sammanlÀnkat med detta Àr ocksÄ miljömÄlen om minskad klimatpÄverkan till 2020 och 2050.
Funktionellt och attraktivt boende i GĂ€llivare: Bostadstyper, funktioner och attraktivitet
Malmberget som Àr en ort i GÀllivare kommun stÄr inför ett lÀge som innebÀr att i stort sett hela de centrala delarna mÄste rivas eller flyttas pÄ grund av gruvbrytningen. I dagslÀget rÄder en brist pÄ lediga bostÀder i samhÀllet och pÄ grund av situationen i Malmberget kommer fler nya bostÀder att behövas i kommunen. Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram ett underlag som ska vara ett stöd för GÀllivare kommun i deras fortsatta arbete med den pÄgÄende samhÀllsomvandlingen och för den framtida bostadsplaneringen i kommunen. Arbetet kartlÀgger vilka bostadstyper och upplÄtelseformer som efterfrÄgas av invÄnarna i tÀtorten. Utredningen behandlar Àven vilka funktioner som efterfrÄgas gÀllande nya bostÀder och vilka egenskaper som kÀnnetecknar ett attraktivt bostadsomrÄde i GÀllivare.
VÀrmelagring i byggnader : Kan en god vÀrmelagringsförmÄga kompensera ett högt U-vÀrde?
Idag bor ungefÀr en tredjedel av jordens befolkning i hus som Àr byggda av lera. I Sverige byggs det endast i liten skala med detta byggmaterial och dÄ frÀmst i egen regi. De mÀnniskor som sysslar med detta tror att leran har goda egenskaper som byggnadsmaterial, bland annat en god vÀrmelagringsförmÄga. NÀr det idag byggs hus sÀtts stort fokus pÄ att husens U-vÀrden ska vara sÄ lÄga som möjligt medan man bortser ifrÄn konstruktionens vÀrmelagringsförmÄga. En massiv lervÀgg utan isolering fÄr ett högt U-vÀrde, vilket man idag vill undvika.
FrÄn icke-stad till stad? Fallstudie : Viksjö
Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom förtÀtning kan utvecklas frÄn en modernistisk förort till att fungera och upplevas som stad. Mina utgÄngspunkter har varit idéerna om den tÀta staden, blandstaden, den traditionella staden och staden med mÀnniskan i fokus. Jag har utgÄtt ifrÄn Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsÀtt pÄ staden och Àven lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag. Enligt mitt planförslag och min diskussion sÄ gÄr det att tillföra element till Viksjö som gör att omrÄdet har potential att fungera och upplevas som en stad. Viksjö Àr en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som bestÄr av mestadels villamattor och radhusomrÄden samt ett mindre centrum med ett antal flerbostadshus.
FrÄn icke-stad till stad? Fallstudie: Viksjö
Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom
förtÀtning kan utvecklas frÄn en modernistisk förort till att
fungera och upplevas som stad. Mina utgÄngspunkter har
varit idéerna om den tÀta staden, blandstaden, den traditionella
staden och staden med mÀnniskan i fokus. Jag har utgÄtt
ifrÄn Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsÀtt pÄ staden och
Àven lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag.
Enligt mitt planförslag och min diskussion sÄ gÄr det att
tillföra element till Viksjö som gör att omrÄdet har potential
att fungera och upplevas som en stad.
Viksjö Àr en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som
bestÄr av mestadels villamattor och radhusomrÄden samt ett
mindre centrum med ett antal flerbostadshus. I centrum har
en viss punktvis förtÀtning skett men annars ser Viksjö ut som
nÀr det byggdes. Viksjö Àr uppbyggt utav flera smÄhusomrÄden
dÀr varje omrÄde bildar en egen enklav som Àr
kopplad till en matargata som leder till huvudleden genom
Viksjö ? Viksjöleden.